Den vetenskapliga artikeln “Spawning migration of wild and supplementary stocked landlocked Atlantic salmon (Salmo salar)”, om laxens lekvandring i Klarälven, har publicerats i River Research and Applications. Författare är Anna Hagelin, Olle Calles, John Piccolo, Larry Greenberg och Eva Bergman från NRRV, Karlstads Universitet. I artikelns abstrakt skriver de:

“Upstream migration by adult salmonids is impeded by dams in many regulated rivers, as is the case for landlocked Atlantic salmon, Salmo salar, in the River Klarälven, Sweden. There, the salmon cannot reach the spawning grounds due to the presence of eight dams. Hence, hatchery-reared smolts are released downstream of the dams, and upstream migrating spawners are caught in a trap at the lowermost dam before transported by truck to the spawning grounds past the dams. To identify the spawning grounds and compare the behavior of wild and hatchery-reared Atlantic salmon during upstream migration and spawning, 34 wild and 28 hatchery-reared, radio-tagged Atlantic salmon were followed during their spawning migration from August to October 2011. Half (50%) of the hatchery fish, but only 11,8% of the wild fish ended up as fallbacks, i.e. they migrated past the first downstream power station, and did not spawn. A significantly higher proportion (21.4%) of hatchery- reared salmon moved in an erratic way, with several up and down stream movements, when compared to the wild salmon (5.9%). When looking at the salmon that stayed in the river (exc. fallbacks), wild individuals exhibited a holding behavior (little or no movements before presumed spawning) more often (86.7%) than the reared ones (50%). The wild salmon also held position (and presumably spawned) for longer time (25.4 days) than the reared salmon (16.1 days). Reared salmon held position, on average, 10 km further upstream than wild salmon, passing the presumed best-quality spawning habitat. The migration speed (average 17.4 km/day) between two logger stations did not differ between wild and reared fish or between sexes. Our results suggest that the reproductive success of hatchery-reared Atlantic salmon is relatively low and their capacity as supplementary spawners to the wild population in the Klarälven, is probably small.”

Läs artikeln här. Om du inte har tillgång till tidskriftens innehåll men ändå vill läsa artikeln, maila författarna!

En vetenskaplig artikel med titeln “Atlantic Salmon and Brown Trout in Lake Vänern: A proposal for a co-management system” har publicerats i tidskriften Aquatic Ecosystem Health & Management. Emperin i artikeln har något år på nacken men är fortfarande aktuell. Författare är Eva Bergman, Johnny Norrgård, John Piccolo, Pär Gustafsson, Fredrik Nilsson och Paul Hart –  de flesta med NRRV-kopplingar.

I artikelns abstract inleder författarna: “Co-management is of increasing interest for fisheries management. We explore possibilities for, and barriers to, developing a co-management system, using threatened populations of landlocked Atlantic Salmon and Brown Trout as examples. Good management of natural resources requires not only knowledge about the resource, but also suitable tools to collect information and make decisions…”. 

Läs artikeln här.

Är du intresserad av artikeln men saknar tillgång till tidskriftens innehåll, skriv till någon av författarna!

Förra veckan närvarade Eva Bergman, i egenskap av medlem i betygsnämnden, på Kaj Hulthéns disputation vid Lunds Universitet. buy generic cialis 20mg Avhandlingen hade titeln “Causes and consequences of individual variation in anti-predator traits” och handlade bland annat om mörtar som vandrar upp i en sjös anslutande bäckar under vinterhalvåret. Saxat från avhandlingens svenska abstract:

“Jag har studerat två sötvattensfiskar (mörten och rudan) som använder sig av olika försvarsstrategier. Rudan använder sig ett morfologiskt försvar som endast aktiveras vid behov (d.v.s. i ett scenario med ökad risk) vilket innebär att kostnader kan sparas när predatorer är frånvarande. När rudor känner närvaron av rovfisk svarar de med en drastisk tillväxt i kroppshöjd, d.v.s. de blir högryggade. Rovfiskens födosöksframgång begränsas av bytesfiskens kroppshöjd vilket medför att rovfisk föredrar att äta rudor med låg rygg framför högryggade individer. Mörten å andra sidan, försvarar sig helt enkelt genom att vara någon annanstans än där rovfiskarna uppehåller sig. När hösten kommer lämnar nämligen vissa, men inte alla (partiell migration) individer sjön de lever i och vandrar upp i anslutande bäckar. Sjön utgör ett fördelaktigt födosökshabitat under sommaren men här finns också gott om rovfiskar. Under vintern minskar födotillgången i sjön avsevärt men rovfiskarna är fortfarande aktiva vilket innebär att förhållandet mellan födotillgång och risken att bli uppäten förändras på ett för mörten ofördelaktigt sätt. Eftersom rovfiskarna är stationära i sjön migrerar mörten under denna period från sjön och lämnar på så vis rovfisken bakom sig.”

Avhandlingen kan läsas online här eller genom att klicka på bilden nedan.

Under förra veckan besökte sju av oss från Karlstads Universitet Nederländerna för att diskutera den projekterade Fish Migration River. Det är en enorm fiskväg som är tänkt att gå genom Afsluitdijk, en tidvattensbarriär mellan Waadenzee i Nordsjön och den skapade sötvattenssjön Zuiderzee i Nederländerna. NRRV, med Olle Calles och Eva Bergman i spetsen, har varit ansvariga för att ta fram en monitoringplan för att utvärdera fiskvandringen genom och vid den tänkta fiskvägen. I fredags besökte vi Afsluitdijk tillsammans med forskare från IMARES, lokala förvaltare och organisatörer från Fish-migration-river-teamet. Efter besöket disktuerade vi fiskvägens design och monitoringens utförande.

Den stora utmaningen är att släppa in vandrande fiskar men inte saltvatten. I dagsläget är tidvattenslussarna stängda vid högvatten och fisken tvingas, om den vill förbi slussarna, simma mot starka strömmar vid lågvatten. Fiskar som kan tänkas använda fiskvägen är bland annat storspigg, ål, havsnejonöga, flodnejonöga, staksill, nors, skrubbskädda, öring och sik, med lax och stör som spektakulära framtida målarter. För den mer långvandrande anadroma fisken är Rhens vattenssystem ett troligt slutmål. En tiondel av Rhens vatten rinner ut genom slussarna vid Afsluitdijk. Fiskvägen skulle också kunna användas av sötvattensfisk, såsom gös och gärs, för att ta sig in i sjön igen, efter att ha spolats ut när tidvattensslussarna öppnas.

En simulering av Fish migration River (bilden från www.wageningenur.nl)

Utflödesområdet för vatten från slussarna. Det är i det här området, förmodligen till vänster om bilden, som fiskvägen planeras att byggas. Stolparna vi ser, och de ryssjor som hör till dem, är en del av ett övervakningsprogram för att undersöka vilka fiskar som finns i området, var de uppehåller sig och hur detta skiljer sig åt i tiden.

Slussarna under fallande tidvatten. När tidvattennivån är låg strömmar sötvatten ut från sjön, genom slussarna.

I torsdags gick Johnny Norrgårds offentliga försvar av doktorsavanhandlingen “Migration and quality of landlocked Atlantic salmon smolt – Implications for conservation and management” av stapeln. Johnny gjorde en strålande presentation av sitt arbete och klarade dessutom av utfrågningen utan problem.

Opponent var Associate Professor Martyn Lucas, Durham University, UK medan betygsnämnden utgjordes av Jörgen Johnsson, Göteborgs universitet, Torbjørn Forseth, Norsk Institutt för Naturforskning, Norge och Jan Heggenes, Høgskolen i Telemark och Oslo Universitet, Norge.

Johnnys handledare har varit: Eva Bergman, Monika Schmitz och Larry Greenberg

Under kvällen avnjöts en trevlig middag i Ölme och alla bidrog till att hylla och berätta anekdoter om den extremt driftige och målmedvetne mångsysslaren Johnny Norrgård.

Under den här veckan har NoWPaS – the European (formerly Nordic) Workshop of PhD and Post-Doctoral fellows on anadromous Salmonids – genomförts på Långberget i Nordvärmland. 22 doktorander och 5 seniora forskare har presenterat och diskuterat sin forskning om lax, öring och någon enstaka röding. Presentationerna handlade om allt från migration, barriärer och åtgärder till populations genetik, telemerer, modellering och motionens betydelse för fiskens immunförsvar. Alla abstracts kan läsas på NowPas hemsida.

Keynotes var Eva Bergman (död ved och öring) och Olle Calles (nedströmspassage) från Karlstads Universitet samt Bror Jonsson (livshistoria och temperatur) och Kjetil Hindar (laxgenetik) från NINA, Norge. Under första dagen gjordes ett studiebesök till fiskfällan i Forshaga. I samband med detta pratade Johnny Norrgård, å Fortums vägnar, om smoltutsättningar och management, medan John Piccolo pratade om lax, livshistoria, ekosystem och Vänern.

“A stream is defined, after all, as flowing water. Its inhabitants are the product of millennia of adaptations to the unique selective pressures created by this dynamic environment. Imagination is key for many of us who have studied fish feeding in swift water.”  skriver John Piccolo med flera i förordet till Environmental Biology of Fishes special nummer om drift-feeding: “Behaviour and Ecology of Drift Foraging: From Theory to Practice“.

En handfull NRRV-relaterade artiklar är med i specialnumret:

*Food and space revisited: The role of drift-feeding theory in predicting the distribution, growth, and abundance of stream salmonids.

*Day and night drift-feeding by juvenile salmonids at low water temperatures.

*Familiarity with a partner facilitates the movement of drift foraging juvenile grayling (Thymallus thymallus) into a new habitat area.

*Woody debris and terrestrial invertebrates – effects on prey resources for brown trout (Salmo trutta) in a boreal stream

*Parasitic freshwater pearl mussel larvae (Margaritifera margaritifera L.) reduce the drift-feeding rate of juvenile brown trout (Salmo trutta L.).

Naturmorgon på Sveriges Radio P1 sänds varje lördagmorgon med start strax efter klockan 6. Inslag om livet i och runt rinnande vatten återkommer ofta i programmet.

En hel del intressanta, och för oss relevanta, reportage sänds med ojämna mellanrum ut i etern. Här kommer ett axplock av avsnitt som alla berör ekologi i rinnande vatten och kan laddas ner från Sveriges Radios hemsida. Perfekta som sällskap i hörlurarna under ensamma promenader eller tråkiga hushållssysslor!

*2011-08-06 – Klarälvslax och musslor – med Eva Bergman och John Piccolo

*2011-08-20 – Sanddyner vid Klarälven och livet i Voxnan

*2011-09-10 – Ekologisk och genetisk mångfald hos Öring i svenska fjällen

*2011-11-19 – Tjockskalig målarmussla och Sik med Johnny Norrgård

*2013-09-07 – Översvämmningsekologi och mygg i Dalälven

*2013-09-21 – Vägtrummor och vandrande fisk

*2013-10-05 – Flodnejonöga i Kalixälven

*2013-10-19 – Stem

*2013-11-02 – Flodpärlmussla

Trevlig lyssning!

I somras genomfördes en fältstudie för att se hur den vildfödda smolten klarar sig på sin nedströmsvandring i Klarälven – på vägen från uppväxtområdena kring Sysslebäck till Vänern. En liknande studie gjordes 2009, men i somras avtalade vi med Fortum om att de skulle spilla vatten i kraftverken samtidigt som studien genomfördes. Skulle spillet öka smoltens överlevnad på vägen?

Det blev drygt två hektiska månader i fält för de två fältassistenterna Jacob Greenberg och Adam Lewenhaupt, under överinseende av Johnny Norrgård och Eva Bergman. Projektet bekostas dels av Interregprojektet ”Vänerlaxens fria gång” och dels av Fortum som står för kostnaden av spillvattnet.

När loggrarna låg på plats märktes de infångade fiskarna med akustiska sändare och återutsattes på fyra olika ställen längs älven. Akustiska sändare ger ifrån sig små ljudsignaler som kan fångas upp av utplacerade loggrar. Efter att fisken satts ut genomfördes manuell pejling av fisken med hjälp av en hydrofon. Sträckan mellan utsättningsområdet längst i norr och Edebäck tar två dagar i båt att pejla, och sträckorna mellan kraftverken ytterligare 3-4 dagar.

Efter några veckor hade smolten antingen tagit sig till Vänern eller identifierats som ”saknade” och studien kunde avslutas. Då bärgades loggrarna och tankades ur på sitt datainnehåll. De flesta loggrarna var lätta att hitta och få upp, men några kunde inte återfinnas med mindre att Johnny fick dyka efter dem! Nu finns loggrarna i tryggt förvar och siffrorna ligger i datorn. Det som nu återstår är att följa varje fisks vandringsbeteende och räkna fram hur stor andel av smolten som tog sig hela vägen till Vänern och var och när de övriga försvunnit.

Texten är ursprungligen en mini-rapport skriven av Eva Bergman, Johnny Norrgård, Jacob Greenberg och Adam Lewenhaupt för Länsstyrelsen Värmland.