VattendagarnaonsStudenterna från Ekologisk miljövård fortsätter att rapportera från sitt besök vid Vattendagarna i Vattenriket, Kristianstad. Den här gången är det Maria Eriksson och Helen Berggren som skrivit texten:

Onsdagen inleddes med att den nya styrelsen i SFL som valdes under tisdagens årsmöte presenterades. Temat för dagens presentationer var ”Planera för vatten, utmaningar och verktyg”. Först ut var Lena Tranvik från Artdatabanken, SLU som gav sin syn på hur man kan arbeta för att vattnet ska få ta mer plats i landskapet med koppling till grön infrastruktur. Lena poängterade de oönskade konsekvenserna av de senaste århundradenas storskaliga förändringar i landskapet och antropogen kontroll av vatten. Dessutom lyfte hon de senaste 20 årens positiva arbete med att framhålla den akvatiska miljövården och gröna infrastrukturen, men belyste att detta arbete fortfarande är tungrott. Därefter talade Göran Ewald från Malmö Högskola om Sveriges beredskap för klimatanpassningar och påpekade problematiken med att det finns en osäkerhet kring ansvarsfördelningen till följd av avsaknad av en central styrning. Göran poängterade att vi måste lära oss av varandra och våga agera, trots att det ibland saknas detaljkunskap. Efter Göran klev Elisabet Andersson från Skogsstyrelsen upp på scenen istället för Linda Parkfelt som inte kunde delta p.g.a. sjukdom. Elisabet berättade om Skogsstyrelsens vattenförvaltningsarbete och konstaterade att man inom organisationen har fått ett delvis nytt synsätt där man lyfter fram problemområden, istället för att endast fokusera på de ”fina” områdena. Hon lyfte även fram vikten av att utveckla miljöhänsynsuppföljningen och tror att detta kommer få en ännu större betydelse i det framtida arbetet.

Efter fikapausen inledde Stefan Köhler från SLU med sitt föredrag om humus i relation till vattenverk. Fokus var på vilka negativa konsekvenser humus har för vattenverkens funktion och vilka effekter detta får på vår framtida försörjning av rent vatten till rimliga kostnader, vilket ytterligare förväntas problematiseras i och med framtida klimatförändringar. Därefter fick vi höra två föredrag om VA- och vattenplanering fram till lunch. Mats Johansson från konsultföretaget Ecoloop inledde med att reda ut vad en VA-plan är och har för syfte samt gav exempel på hur kommuner har gjort VA-planer på olika sätt. Han poängterade problematiken kring att kommunerna förväntas formulera vattenplaner trots att det råder en omfattande begreppsförvirring kring vad en vattenplan är och ska innehålla. Geraldine Thiere som representerade Höje å Vattenråd berättade sedan om hur man för Höje å förflyttade ansvaret för vattenplanering till vattenrådet istället för kommunen. Hon belyste fördelarna med att förlägga vattenplaneringen på vattenrådet och hur man på så vis lyfter upp planeringen på avrinningsområdesnivå i syfte att få ett helhetsperspektiv.

Efter lunch startade eftermiddagspasset med David Liderfelt från Mälarens Vattenvårdsförbund och hans föredrag om Mälaren och det kommunsamarbete som krävs för att nå miljökvalitetsnormerna för vatten. Mälarens Vattenvårdsförbund har 50 medlemmar som består av kommuner, länsstyrelser, fiskare m.m. Han påpekade att just Mälaren är ”en sjö för miljoner”, och är viktigare än både Vänern och Vättern. Detta för att Mälaren berör så pass många människor. Magnus Sunnebro från Stockholms Stad fortsatte sedan med att prata om Stockholms handlingsplan för en god vattenstatus. Det nuvarande vattenprogrammet sträcker sig från 2006-2015 och han presenterade några framtida mål som är viktiga att fokusera på för att uppnå en god vattenstatus. Dessa var bland annat att man behöver en tydlig ansvarsfördelning av vattenfrågor inom staden med en gemensam vattenplaneringsprocess samt att man behöver ett system för uppföljning och utvärdering.

Sedan var det dags för work shops. Vi valde att delta i den under titeln ”Att jobba med ekosystemtjänster i praktiken” med Magnus Tuvendal som inspiratör. Där fick alla dela med sig av sina tankar av hur ekosystemtjänster kommer in i praktiken. Sedan diskuterades det i smågrupper angående lösningar, metoder, hinder och kunskapsluckor i relation till ekosystemtjänster.

Efter återsamlades samtliga för en kort sammanfattning av respektive work shop. Från ”Habitatdirektivet – rapportering, läget, trender och åtgärdsbehov” poängterades det faktum att en väldigt stor andel limniska arter är rödlistade och att det är av stor vikt att skydda livsmiljöer som dessa är knutna till. Dessutom nämnde man att den boreala region, där även Sverige ingår, har bedömts ha en dålig status enligt EU kommissionen. De huvudsakliga punkterna som hade diskuterats på ”Vattentät skott – Vatten- och avloppsplanering” var hur man kan tydliggöra ansvarsfördelningen i frågan och utbilda fackmän. Dessutom uttrycktes en önskan om tydligare lagstiftning och fysiska besök av representanter från Vattenmyndigheten. Från work shop ”Att jobba med ekosystemtjänster i praktiken” lyftes risken med att ekosystemtjänster betraktas vara till salu om man sätter en prislapp på dem och ett behov av konkreta exempel för att reda ut begreppsförvirringen. Den fjärde och sista work shopen ”Samarbete inom och mellan kommuner. Vilka underlag behövs för att komma framåt?” hade i stora drag handlat om behovet och vikten av att förankra vattenplaneringsarbetet i kommunstyrelsen samt belyst svårigheterna med att arbete över kommungränserna, till stor del p.g.a. olika licenser till dataunderlag. Dessutom hade man diskuterat svårigheten i att skrida från plan till planering.

Sist ut för Vattendagarna 2014 var Andreas Hedrén från Växjö kommun som gav oss en inblick i vad nästa års vattendagar bland annat kommer att handla om. Växjösjöarna är ett litet sjösystem med höga halter av fosfor. Statusen på sjöarna har gått från att en gång i tiden vara en sanitär olägenhet till att idag vara en tillgång. Muddring och kemisk rening har varit betydelsefulla åtgärder men än idag har man fortfarande kraftiga algblomningar. Åtgärder som Växjö kommun vill fokusera på är minskad tillförsel av näring, stabilisering av fosfor i sediment samt att set till att förekomsten av makrofyter ökar medan fytoplankton minskar. Avslutningsvis tackades den gamla styrelsen i SFL och vattendagarna var över för denna gång och vi studenter begav oss hemåt med många nya intryck.” 

Vattendagarna2

Intresserade studenter i Ekologisk Miljövård

Studenter från kursen Ekologisk miljövård besöker Vattendagarna 2014 och rapporterar nedan om upplevelser från den första dagen:

“Vattendagarna i Kristianstad 2014 anordnas som ett samarbete mellan svenska föreningen för limnologi (SFL), Kristianstads kommun och Krinova. Det är en konferens om vatten med temat ”vatten och samhället – möjligheter och utmaningar” där flera föredrag inom det aktuella ämnet presenteras, workshops hålls, posters presenteras, SFL har sitt årsmöte, och under torsdagen anordnas en exkursion till Kristianstads vattenrike (som vi ej kommer medverka vid).

Vi fick under promenaden till Krinova njuta av en otroligt vacker sen-november morgon med stålande sol.

Tisdagen startades med att generaldirektören vid Havs- och vattenmyndigheten, Björn Risinger, hälsade alla välkomna och gav ett inledande tal om vattendagarna, vattenfrågor i politiken, satsningar och strategier och temat för den här konferensen. Magnus Tuvendal startade dagens presentationer med att prata om ekosystemtjänster för vem, han klargjorde begreppet ekosystemtjänster och gav några konkreta exempel. Lousie Hård af Segerstad fortsatte på temat ekosystemtjänster och värdet av dessa, hon poängterade de två viktiga punkterna mångfunktionalitet och deltagarprocesser. Vikten av trygghet i deltagarprocesser för att skapa bra samarbetsmöjligheter för olika intressenter togs även upp i denna presentation. Förmiddagen avslutades med att miljöekonomen Stefan Jendteg ställde frågan om det är skillnad på pris och värde och hur man kan använda vattenekonomiska beräkningar som beslutsunderlag.

Efter lunch startade Mats Wallin eftermiddagens presentationer med att prata om andra generationens förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer som vattenförvaltningen håller på att ta fram. Kristian Wennberg tog upp hur modern lagstiftning ska reglera all vattenverksamhet som bedrivs med stöd av gamla lagar. Vi fick veta att förslaget för närvarande bedrivs i regeringskansliet. Efter en välbehövlig kaffepaus tog Henrik Schriber upp ett exempel på hur miljökvalitetsnormer kommer påverka den planerade dragningen av järnvägen, Ostlänken. Alltså bedöma miljökonsekvenserna av en verksamhet som ska tas i drift 15 år senare. Fokus i denna studie låg på påverkan på yt- och grundvatten. Johanna MacTaggert lös upp tillvaron när hon kom upp på scen och pratade om biosfärområden. Hur man kan hålla liv i biosfärområdet genom att engagera lokalbefolkningen var en av punkterna hon tog upp i denna presentation.

Jonas Dahl från Kristianstads kommun presenterade Kristianstad vattenrike där han visade hur man i detta biosfärområde arbetar med att förankra det miljövårdsarbete som bedrivs hos lokalbefolkningen genom till exempel malsaffari, nära arbete med lokala jordbrukare och skolaktiviteter. Dagen avslutades med en presentation av Krinova Science park som hölls av Charlotte Lorentz Hjorth. Hon berättade om hur Krinova fungerar som en samlingsplats där aktörer kan samarbeta för att skapa nya innovationer inom temat mat, miljö och hälsa.

Ett gäng trötta men nöjda studenter återvände till boendet för påfyllnad av energi och återhämntning, för att komma pigga och friska tillbaka imorgon.

Medverkande: Ingela Källén, Sanna Jamell, Omar Laallam, Sara Elg, Johannes Ainegren, Helena Winser.”

Vattendagarna 2014

Posted by Daniel Nyqvist | Konferens

John Piccolo leder studenterna i Ekologisk miljövård på en studieresa till konferensen Vattendagarna 2014, vid Vattenriket i Kristianstad. Han har skickat en kort rapport från konferensens första dag: Tema på konferens i år är ”Vatten och samhälle – möjligheter och utmaningar!” Björn Risinger, generaldirektör Havs och Vattenmyndigheten, öppnade konfernesen och pratade bland annat om en ny process för biologisk mångfald och rinnande vatten. Temat för tisdag förmiddag var ”Vattnets värde i samhällsperspektiv”  och handlade om ekosystemtjänster och vattens värde. Konferensen kommer även att handla mycket om vattenkraft och vattenmiljö.

Läs programet här: http://www.limnologerna.org/VD2014/Vattendagar%202014%20Program%20141125.pdf

Vattendagarna2014

I veckan har vi studenter på kursen Ekologisk miljövård på Karlstads Universitet gjort fyra studiebesök. Vi gjorde ett besök i Almarskogen där Ove Nystrand från Karlstad Stift informerade om skogsbruk och skogsvård i Sverige, samt Svenska kyrkans förvaltning av sin skog. Samma dag åkte vi vidare till Gullspångsälven där bland annat Länsstyrelsen och kommunen inventerade lekgropar. Vi fick också möjlighet att studera lekgropar och få en insyn i förvaltningen av lax och öring i Gullspångsälven.

Andra dagen bjöd på minusgrader och solsken då vi åkte till Öjenäsbäcken utanför Arvika. Först träffade vi Bo-Erland Johansson som informerade om de biotopåtgärder som gjorts för att restaurera bäcken då man tidigare använde ån för flottning av virke. Bäcken har i samband med flottningen rätats och rensats ur och nu försöker man återställa dess naturliga tillstånd eftersom det finns skyddsvärda arter så som flodpärlmussla (Margaritifera margaritifera) och mossan timmerskapania (Scapania apiculata).

Efter lunch fick vi möjlighet att testa på biotopkartering tillsammans med Richard Gow från Länsstyrelsen Värmland. Vi fokuserade på strömhastighet, öringbiotop samt bottensubstrat.

Sista dagen bjöd på ett besök vid Forshaga kraftverk där vi fick se Fortums avelsfiske. Vi missade tyvärr kramningen av lax och öring som ägde rum dagen innan, men fick studera deras anläggning och laxtrappa samt videoinspelning från laxtrappan.

GullspångsälvenGullspångGullspång

Till vänster: Johnny Norrgård visar en stor lekgrop i Gullspångsälven

Mitten: Vi letar förgäves efter lekande lax och öring uppströms laxtrappan i Gullspång. Istället för lax fick vi dock se en strömstare!

Höger: Laxtrappan vid kraftverket i Gullspång

ForshagaForshaga1Forshaga2

Till vänster: En kramad Klarälvslax i Forshagas avelsfiske

Mitten: Kläckningsboxarna med befruktad rom från avelsfiskarna

Höger: Laxtrappan vid kraftverket i Forshaga

 

Vi har haft roliga, givande dagar och fått se samt uppleva många nya saker!

/Biologistudenterna på KaU