“Världens dyraste fisk” är en dokumentärfilm om stören i Donau. Forskare, fiskare och förvaltare intervjuas om den hotade fisken. Fisken är hotad av habitatförstörelse, överfiske och vandringshinder. Allt färre individer finns kvar. Bevarande-arbetet som beskrivs handlar om kompensationsodling, habitatskydd och fiskereglering. Filmen kan just nu ses på SVT-Play.

Oscar Askling, masterstudent at Karlstad University, reports on the latest progress in Daugava River:

Daugava River is the biggest river in Latvia. It originates at the Valdaja plateau and flows 1020 km through Russia, Belarus and Latvia and empties in to the Gulf of Riga in the Baltic Sea. During the hydropower cascades, from 1938 to 1974; Kegums, Plavinas and Riga Hes were built, which are today producing a great proportion of the total energy production in Latvia. However, the dams affect the longitudinal connectivity, restricting fish migrations. Reductions in fish populations have been reported since the cascade was completed, including the extinction of the sturgeon (Acipenser oxyrinchus) and the blue bream (Ballerus ballerus). In addition, natural reproduction of Atlantic salmon (Salmo salar) does no longer exist, according to the current knowledge. It is impossible for the salmon to pass the first hydropower station Riga Hes near the Daugava river mouth, to reach the historical spawning areas upstream Plavinas Hep. Consequently, fish-stocking was implemented to maintain the fish populations. The hatchery-reared smolts are released downstream Riga Hes, but since they are not tagged it is not possible to differ between farmed and wild fish.

There are still potential spawning areas for Atlantic salmon in the tributary River Ogre, merging with Duagava between Riga Hep and Kegums Hep. The purpose of this study is to see how Atlantic salmon spawners behave when transported upstream past Riga Hep and released in the River Ogre.  In theory some of them could explore and spawn in Ogre River. Others may become ”fallbacks”. 
17 salmons were tagged subcutaneously with radio transmitters and released upstream a small private-owned hydropower station in Ogre River. The fish were monitored after release using two logger stations (one by River Ogre in a bend upstream Ogre hep, and one at Riga Hep in Daugava) and additional manual tracking.  Unfortunately heavy rains caused severe flooding in River Ogre and consequently all spill gates were opened at Ogre dam. The water was very turbid and coloured. From the automatic logger stations we could see that some tagged salmon immediately swam to Riga Hep. During manual tracking we could see that some were stuck in the intake channel of the Ogre Hep, or migrated slowly downstream, eventually reaching Daugava. Some individuals even went upstream Daugava after their visit at Riga Hep, swimming in the turbine outlets of Kegums Hep. The majority of the tagged salmon passed through the Riga Hep turbines to continue downstream.

At this moment we are preparing to tag another group of fish, which hopefully will be released under more ”normal” circumstances. Assuming that the spill gates at Ogre Hep will remain closed, the new fish will not be able to swim downstream past the Ogre Hep and instead they will have no choice but to remain in the Ogre River, and hopefully migrate upstream towards the spawning areas.

For me personally it has been a great adventure being in Latvia, and I’m learning a lot. The people are really nice and helpful in many ways. It is a nice stay!

Best Regards / Oscar Askling

För några veckor sedan återfångades en märkt Atlantisk stör (Acipenser oxyrinchus) i Enångersfjärden söder om Hudiksvall. Stören var 165 cm lång och vägde 20,3 kg. Den hade enligt uppgift kläckts 2001 och satts ut i Östersjön vid mynningen till Peene. Stören var under 1800-talet fortfarande väl utbredd i Östersjön och lekte i de södra vattendragen. Överfiske och utbyggnad av vattendragen ledde till en kraftig minskning som i princip utrotade fisken från området. Under senare år bedrivs försök att återintroducera stören i Östersjön.

Störens märkning.

Under sommarledigheten gjorde jag ett kort studiebesök vid Laboratory of Ecohydraulic Engineering, Three Gorges University i Yichang, Kina. Yichang är beläget vid Yangtzee River ett rejält stenkast från Three Gorges Dam. Vid labbet utforskar de fiskars simförmåga och beteende (tex. färg-preferenser och beteende vid olika vattenaccelerationer).

Under mitt besök jobbade några masterstudenter med ett motioneringsexperiment med Gräskarp (Ctenopharyngodon idella). De asiatiska karparna är i Kina uppskattade matfiskar av stort kulturellt, ekonomiskt och kulinariskt värde. Habitatförstörelse och överfiske har lett till rejält reducerade bestånd. Speglande europeisk laxmanagement har man in Kina försökt lösa problemen med kraftiga minskningar av bestånden genom utsättningar av yngel och juvenila fiskar. Och precis som här försöker man öka en relativt låg överlevnad hos de utsatta fiskarna. Vid labbet i Yichang undersöker de bland annat om en mer strömsatt odlingsmiljö kan öka livskraften och överlevnaden hos den utsatta fisken. De motionerar juvenila fiskar under en tid och testar sedan hur de klarar uthållighetstest i labmiljö.

I Yichang finns också Chinese Sturgeon Research Institute, ett centrum för forskning kring den hotade Kinesiska stören (Acipenser sinensis). Centret har en fin publik del med störakvarier och en utställning om kompensationsutsättning och bevarandearbete kring den mäktiga fisken.

Två masterstudenter överinser motionerandet av juvenila gräskarpar.

Juvenila gräskarpar i rännan.

En arena för att testa omgivningspreferenser (tex, färg eller ljus) hos små fiskar. Olika färger eller andra förhållanden förekommer i olika avdelningar av arenan och fisken får själv välja vart den vill befinna sig.

Stör och karpar vid  Chinese Sturgeon Research Institute.

Under sommaren besökte jag Lettland för att bistå det lettiska kraftbolaget Latvenergo med att utreda om möjligheterna finns att återetablera fria vandringasvägar för fisk i landets största älv Daugava. Daugava är en av Östersjöns största älvar och är t.ex. större än både Umeälven och Torne älv. Sedan cirka 40 år sätter tre stora kraftverk helt stopp för vandrande fisk, men man vill nu alltså undersöka möjligheterna till att återetablera fria vandringsvägar. De viktigaste vandringsfiskarna anses vara lax, vimma och nejonöga, men även arter som stör har historiskt förekommit och man arbetar med ett återintroduceringsprogram. I Daugava är det mesta av lekområdena indämda, med undantag för sträckan mot och in i Vitryssland. Uppströms det första kraftverket i Riga mynnar dock biflödet Ogre, som har potential som habitat för havsvandrande fisk. Riga är för övrigt en mycket vacker stad och människorna är mycket trevliga.

Ekonomer och fiskekologer vid University of Massachusetts Amherst konstaterar att fiskvägarna i området inte fungerar tillfredsställande. Frågan är om det beror på att fiskvägar rent generellt inte fungerar, eller om andra faktorer bidrar till utfallet? T.ex. kan nämnas att man vid första kraftverket i Connecticutfloden har en enda fiskhiss på en kilometerbred damm. Självklart kan ett vattendrag med vandringshinder och bra fiskvägar aldrig komma i närheten av ett oreglerat vattendrag, men…

Se även en diskussion på Älvräddarna om artikeln.

Ett besök vid kraftverkens urmoder, Bonneville dam, gav allt man kunde önska i form av fiskvägar, smoltavledare, nejonögeledare och stör! Se filmerna nedan från “viewing window” i fisktrappan… stora fiskar på löande band… och störar (white sturgeon) som inte tycks ha speciellt bråttom på något sätt.

Avslutande foton från Mount Hood, inspelningsplats för “The shining” och 3426 m.ö.h.!

I dagarna pågår möten i Rumänien och Serbien om hur man ska få de fyra störarterna i Donau att åter komma till de historiska lekområdena långt upp i systemet. I dag utgör de två kraftverken Irongate I och Iron gate II definitiva hinder för fiskpassage.

Med på dessa möten är representanter från  FAO, kraftbolag, miljöministerierna i Rumänien och Serbien samt många andra representanter från de två länderna samt ICDPR, Politecnico di Torino och Karlstads universitet. Nedan ses intensiav diskussioner vid Iron gate II.