Vi har nu märkt över hälften av laxsmolten i projektet för att undersöka nedströmsvandringen hos landlocked lax i Winooski River, Vermont, USA. Vi märker både vilda (eller egentligen “fry-stocked” –  alltså utsatta på uppväxtplatser i älven som yngel) och odlade smolt. De vilda fiskarna fångas i en screw-trap i Huntington River, ett biflöde till Winooski River. Smolten förses med radiosändare, tillåts återhämta sig och släpps ut alldeles nedströms fällan. De odlade smolten förs direkt från odlingen till floden, märks, återhämtar sig och släpps sedan ut på samma plats som de vilda fiskarna. Vi följer sedan de märka fiskarna med hjälp av stationära loggrar under deras nedströmsvandring. Vi planerar att även pejla fisken från kanot och båt på olika sträckor av floden.

De vilda smolten (fry-stocked) fångas i en screw-trap i Huntington River.

Ett mindre snitt görs på buksida av en odlad fisk. I Winooski-systemt klipper de en bukfena på de odlade fiskarna som släpps ut i älven som smolt.

Sändarens antenn förs ut genom ett separat utgångshål innan sändaren placeras i fisken.

Snittet sys igen med ett stygn. Under operationen förses den sövda och bedövade fisken med ett konstant vattenflöde över gälarna (slang i fiskens mun).

Efter operationen återmämtar sig fisken först i en behållare på land och sedan i en bur direkt i vattendraget.

Nu är smoltstudien över i Ätran över och våra märkta smolt har simmat ut till havet för att växa till sig. Vi hade några eftersläntrare kvar i älven men då sändarnas batteri nu är slut går dessa inte längre att följa. Men vårat arbete här i Ätran är inte slut, utan nu börjar studien på Havsnejonöga. Den 3 maj kl 01:04 simmade det första havsnejonögat igenom fiskräknaren och fångades på film. Just nu håller vi på att slutföra en signalstyrkekarta som vi kan ha som referens senare i analysarbetet. Med dess hjälp kan vi lättare reda ut var den märkta fisken uppehållit sig vid olika tider. Imorgon kommer vi att sätta ut våra ryssjor och den första vittjningen på söndag kommer att bli väldigt spännande.

Uppföljningsstudien vid Hertingskraftverk är i full gång och just nu studeras smoltens beteende. Nu är det dags att gå pejlrundan innan vi beger oss upp till Nydala vid Högvadsån för att märka ytterligare 8 laxar som ikväll kommer att sättas ut uppströms Hertingskraftverk.

Idag pratade John Piccolo om smoltmigrationen i Klarälven på seminariet  ”Understanding smolt  migration in Klarälven”. Under två år (2012 och 2013) har John Piccolo med fältarbetare och nordlig experthjälp fångat smolt med ryssja i Edebäck (strax uppströms Edsforsen, det åttende kraftverket från Vänern och det första kraftverket de nedströmsvandrande smolten stöter på i sin vandring mot sjön).

Syftet med arbetet har varit flerfaldigt: För det första har man kunnat studera smoltvandringsperioden som sådan. När och hur länge vandrar smolten? Detta har arbetet med ryssjan gett en tydligare bild av då smolt fångats från början av maj och en bra bit in juli. Denna kunskap kan potentiellt användas för att tajma spill-vatten vid kraftverken eller andra åtgärder för att underlätta överlevnaden i vandringen i den utbyggda delen av älven. Man skulle även kunna tänka sig att information om den naturliga smoltvandringsperioden kan användas för att tajma utsättningen av den odlade fisken. Vidare är det – eftersom smolt märkts, satts upp uppströms ryssjan och i vissa fall återfångats i den – möjligt att uppskatta antalet vandrande smolt. En uppskattning av smolt-produktionen i älven kan sedan relateras till habitatkvalitet, antal lekfisk, överlevnadstal i älv och sjö. Det framtida målet är, för John Piccolo, att kunna skapa en modell av laxpopulationen som sammanlänkar laxens skiftande habitat (lekplatser, uppväxtplatser, vandring, sjö osv) och livshistoriefaser.en annan vision är att kunna studera “ecoevolutionary dynamics” där till exempel populationsmodeller, evolution och klimatförändringar analyseras. För detta krävs dock ytterligare och rejäla ansträngningar – både i älv och sjö.

John avslutade med att trycka på värdet av att få igång ett smoltmonitoring-program i Klarälven. Föredraget följdes av diskussion om Klarälvslaxen och dess framtid.

På tisdag, den 17:e september, klockan 13:15 inleds höstens seminarie-serie på Biologiavdelningen vid Karlstads Universitet. Det är vår egen John Piccolo som ska prata om smoltvandring i Klarälven. Alla är välkomna! Rum 5F416 är det som gäller.

Under de senaste dryga två månaderna har vi i källaren på Karlstads Universitet stretat med ett experiment om smolt och deras beteende i samband med nedströmsvandring. Smolten, när de på våren–försommaren vandrar nedströms i utbyggda vattendrag stöter  på dammar och vattenkraftverk. Ofta finns ingen åtgärd som underlättar nedströmsvandringen, i vilket fall smolten (och alla andra vandrande fiskar för den delen) är utlämnade till att passera via kraftverkens turbiner eller via tillfälligt spillvatten.

Under de senaste åren har man dock mer och mer börjat prata om problem associerade med nedströmsvandringen. På flera håll har man även designat åtgärder för att leda fisken förbi kraftverken. Man söker då få fisken att vandra in i en mindre öppning i dammen där (oftast) bara en liten del av vattenflödet passerar. Det är inte vad fisken är van vid under naturliga förhållanden, alltså måste man på olika sätt försöka leda eller locka de vandrande fiskarna mot öppningen där man vill att de ska passera. Det görs tex, genom olika former av snedställda galler – där fisken leds rätt utan att någon gång tvingas till radikala brytningar med strömriktningen.

Vad vi har försökt kolla på i våra strömakvarier är dock själva öppningen och hur små förändringar av denna kan påverka strömmiljön och därigenom fiskens beteende. Vi har konstruerat en mini-mini fördämning i ett strömakvarium och i denna en öppning där fisken kan passera. Vi har sedan manipulerat öppningen på två olika sätt. Dels genom att göra kant-vinklarna på öppningen mjuka – mera strömlinjeformade – för att vattnet ska flöda in i öppningen med mindre grad av, för fisken, underlig turbulens.  Och dels genom att täcka botten av öppningen, och rännan som följer, med knytnävsstora stenar. Tanken är att de olika manipulationerna kan göra öppningen mer eller mindre attraktiv för den vandrande fisken och få den att snabbare eller långsammare välja att passera genom den. Vi har testat de olika behandlingarna och en klassisk fyrkantig öppning först med odlade smolt, och sedan med ett litet antal vilda smolt från Klarälven. Inga glasklara resultat är synliga men vi har 113 timmar film inspelad och nu återstår en djupare analys av fiskarnas beteende.

Glad sommar på er!

Smolten – här en vild-fångad från Klarälven – mäts och vägs efter att de deltagit i experimentet. 

Johnny och Adam låter hälsa att årets sista märkta vildsmolten nu frisläppts vid Ransby i Nordvärmland.

Smolten är märkta med akustiska sändare och planen är att följa deras vandring mot Vänern. Det är en upprepning av en studie som gjordes för några år sedan. Då överlevde 16% av smolten vandringen förbi de åtta vattenkraftverken i älven. Detta var ett år med begränsat spill, i år kommer det spillas mera vatten bredvid turbinerna. Det ska bli intressant att följa smoltens öden..

Jacob önskar de små liven all lycka med en sista banjoslinga i sann nordvärmländsk anda.

Den som suktar efter mera Klarälvs-smolt kan få ytterliggare lite läsning på bloggen Värmlandsfiske.

Äntligen har våren också kommit till Edebäck. Den sista veckan har vädret varit – iaf för det mesta, soligt och varmt. Igår bytte vi den gamla ryssjan till en ny och fixade några andra saker med ledningsarmarna, så nu borde allt vara färdigt innan laxsmolten börjar sin vandring. Hittills har vi fått gott med öring varav idag var det bästa dygnet hittils med 8st. Vi även fått bland annat id, lake och mört de sista dagen. Sik verkar dock ha slutat att röra sig då vi ej fått en enda på flera dagar.

Vi även fått ett par öringkelt. Kommer bli intressant att se hur många vi kommer få de kommande veckorna.

Mvh Teemu & Oscar

Idag har John Ferguson, fiskvandringsexpert från USA, besökt Edsforsens kraftverk och diskuterat möjliga åtgärder för att underlätta nedströmsvandringen för lax och öring (både smolt och kelt) i Klarälven. Ännu är åtgärdsplanerna på diskussionnivå men studier av fiskbeteende, strömundersökningar och erfarenheter från andra platser ska förhoppningsvis snart göra dem betydligt konkretare. Diskussionerna idag handlade mycket om olika sätt att leda bort fisken från turbinerna och samtidigt fånga upp dem för fortsatt nedtransport förbi de återstående sju kraftverken.

John Ferguson (fiskvandringsexpert från USA), Larry Greenberg (KaU), Peter Blomberg (Fortum), Lars Samuelsson (Fortum) och Eva Bergman (KaU)

John Ferguson inspekterar kraftverksdammen tillsammans med Larry Greenberg

Nu efter en tung vecka kan jag glatt säga att ryssjan står helt klar i vattnet sedan igår och fisket har börjat. Under veckan fick några av oss känna hur tungt det är att bygga en riktigt ryssja i form av träningsvärk. Men nu när allt är färdigt känns det så mycket bättre. Vi har också redan lyckats få de första fiskarna. Igår var det en gädda, två sikar och en stationär öring. I dag fick vi en gädda, två sikar, en lax-parr och fyra vilda öringar varav två var smoltifierade. Men nu när allt har börjat så här bra utan några större problems är det dags att knacka träd och önska att allt forsätter som det har börjat. Det kommer möjligen ta en vecka eller mer innan laxsmolten börjar röra sig så hoppas vi kommer få gott om öring innan dess.

Mvh Teemu

Thomas och Johannes syr ledningsnäten till toplinan

Fångsarmarna redo att leda in fisken i ryssjan

Sik från klarälven

Årets första öringsmolt

Johannes släpper märkta fiskarna tillbaks några kilometer uppströms fällan