Förra veckan besökte en grupp forskare från NRRV vid Karlstads Universitetet Gnarpsån och Nianån. Båda vattendragen mynnar i Östersjön och kommer vara föremål för ambitiösa dammutrivningsprojekt. Totalt kommer tre reglerdammar och tre vattenkraftverk att rivas ut. Åtgärderna förväntas gynna vandrande fisk såsom havsöring, sik, flodnejonöga och ål men även andra djur- och växtarter lär dra nytta av de öppnade vandringsvägarna och restaurerade habitaten. NRRV och Karlstads Universitet är inblandade i utvärderingen av åtgärderna. Planen är att undersöka dammutrivningens effekter på, bland annat, den vandrande fisken, flodpärlmusslor, bottenfauna och strandvegetation.

En av dammarna som kommer att rivas ut.

Habitat som kommer att öppnas upp för vandrande fisk.

Lutz Eckstein undersöker strandvegetation i området.

Martin Österling kollar på flodpärlmusslor.

Dammutrivningen kommer att öppna torrfåran för fisk, bottenfauna och vattenväxter men även påverka omgivande ekosystem.

Under Fiskmarknaden i Luleå tidigare i år, presenterade Johan Andreasson (Hudiksvalls kommun) dammutrivningsprojekten i de båda åarna. Hans presentation finns tillgänglig online här: Dammutrivningen av Nianåns enda kraftverk, erfarenheter och vad som komma skall.

Anna Hagelin, tjänstledig doktorand på Kau, jobbar just nu med fiskvandring och laxrestaurering i Dalälven.

Anna Hagelin poserar med en radiomärkt lax. Fotot är taget underen studie i Klarälven 2013.

Gefle Dagblad skriver bland annat: “Dalälven är en av Sveriges största reglerade älvar. Utbyggnaden av elkraften har gjort att det inte längre finns någon självreproducerande lax och havsöring i den nedre delen av älven. Havsvandrande fisk kan inte ta sig upp. Den lax och havsöring som i dag finns i älven har satts ut på konstgjord väg. 

Nu finns planer på att skapa en miljö i älven som gör det möjligt att återfå fiskvandring från havet och bygga upp ett självreproducerande bestånd av lax- och havsöring i älvsystemet från Älvkarleby upp till Näs. Ett tvåårigt projekt med Länsstyrelsen Gävleborg i ledningen har startats för att ta fram förslag på lämpliga åtgärder.”

I artikeln berättar Anna att “arbetet kommer bland annat att handla om att lokalisera potentiella lek- och uppväxtområden, sammanställa åtgärdsbehov för dessa samt utreda behov och placering av fiskvägar förbi kraftverk och regleringsdammar”. 

Läs hela tidningsartikeln här.

Northwest Now på PBS har gjort en kort dokumentär om bevarande och återställande av laxbestånd i nordvästra USA. I filmen diskuteras vandringshinder, fiskpassage, damm-rivningar, habitat restaurering (både i älven och i marin miljö), fiske och kompensationsodling. Berättelsen bygger på nedslag i olika laxbestånd och människor som arbetar med dem. Alla i filmen är inte överens. Se den på online här, eller klicka på bilden nedan:

Elwha River, Washington, USA öppnades nyligen upp för vandrande fisk då två stora dammar togs bort efter att ha blockerat älven i ungefär ett sekel. På ESRI Story Map presenteras en del av historien om dammarna, människorna och laxen grafiskt. Snyggt, lättsmält och informativt. Se berättelsen här: ESRI Story Map – A River Reborn

Elwha River efter restaurering. Foto av Getty Images (länkad via storymaps.esri.com)

Atlantic Salmon Conservation Foundation (ASCF) och Canadian Rivers Institute (CRI) arrangerar under 2015-16 en webinar-serie (seminarier online). Webinaren är på engelska eller franska och handlar om allt från restauraring av vattendrag eller kulvert passage till ekologi eller geografiska informationssystem. Det går redan nu att anmäla sig till enskilda webinars.

Se schema och registrera dig här.

Tjockskalig målarmussla (Foto från UCforLife.se)

Lea Schneider, doktorand vid Karlstads Universitet, forskar om den tjockskaliga målarmusslan (Unio crassus). Hon berättar på UCforLifes hemsida om vårens forskning och restaureringsarbete.

Ett lab-experiment har påbörjats där flera fiskarters lämplighet som värdfiskar för den tjockskaliga målarmusslan testas: “A first laboratory experiment with fish from Klingavälsån and mussel larvae from Bråån has been started to test whether the fish species roach (mört) , perch (abborre), silver bream (björkna) and common bleak (löja)are functional hosts for Unio crassus.” Läs mer UCforLife.se.

De har fångat fullvuxna musslor från Bråån och Tommarpsån, märkt dem med pit-tags och sedan släppt ut dem i restaurerade delar av  Klingavälsån and Fyleån: “…we collected mussels from two high-density mussel populations and tagged each individual mussel before translocation. We will follow the mussels over the whole season and investigate how much they move, which micro-habitat they prefer…” Läs mer på UCforLife.se 

Peter Rudberg och Marisa Escobar från Stockholm Environment Institute samt Julie Gantenbein och Nicholas Niiro från Water and Power Law Group har författat artikeln “Mitigating the adverse effects of hydropower projects: A comparative review of river restoration and hydropower regulation in Sweden and the United States”. De har jämfört restaurering, miljöarbete och lagstiftning kring vattenkraften i Sverige och USA. Peter Rudberg sammanfattar artikeln på SvD-Brännpunkt:

“Vi är en grupp svensk-amerikanska forskare som genomfört en detaljerad jämförande studie av miljöåtgärder vid vattenkraftverk, produktionsförlust på grund av dessa åtgärder samt bakomliggande miljölagstiftning i Sverige och USA. På alla punkter kommer vi fram till att det har skett ett betydande större antal miljöförbättrande åtgärder vid befintliga vattenkraftverk i USA än i Sverige. Det främsta skälet till detta är att tidsbegränsade tillstånd möjliggör att ett mycket större antal tillstånd ses över och justerats i USA än i Sverige. Anläggningarna har därmed rustats upp så att de är i linje med gällande miljölagstiftning och senaste forskningsresultat. I studien uppskattar vi att 15 år av förnyelse av tillstånd och tillhörande miljöåtgärder lett till en förlust på ungefär en 0,5 procent av den totala vattenkraftsproduktionen i USA. I samband med förnyelsen av ett tillstånd renoveras också vattenkraftverket vilket ökar produktionskapaciteten med, i genomsnitt, över 3 procent. Detta skapar en ökad elproduktion som vi inte inkluderat i vår uppskattning.”

Läs den vetenskapliga artiklen här och debatt-artikeln i Svenska Dagbladet här.

SVT rapporterar om en planerad kraftverksutrivning i Mörrumsån. Det är Mariebergs kraftverk, vandringshindret närmast havet som ska rivas. Genom att den gamla laxtrappan ersätts med fri passage ökas vandringsmöjligheterna för fisk samtidigt som utrivningen återskapar gamla strömvattenhabitat i vattendraget. Åtgården förväntas gynna laxen och ha en positiv inverkan på lokalt fiske och friluftsliv. Se inslaget på SVT nedan och passa på att kolla in NRRV:s arbete i Mörrumsån.

För ungefär ett år sedan assisterade jag vid utsättning av laxyngel i Huntington River, ett biflöde till Winooski River, i Vermont, USA. Yngelutsättningen är en av flera ansträgningar som görs för att få tillbaka ett vilt bestånd av Atlantlax i älven. Laxen utrotades under sent 1800-tal som som ett resultat av dammbyggen, habitatförstöringar och fiske. Man tror att det historiska laxbeståndet migrerade via Lake Champlain och Saint Lawrencefloden ut till födosöksområden i Atlanten. På grund av vandringshinder på vägen till havet är restaureringen fokuserad på en landlåst lax-population i Lake Champlain. Förutom yngel sätts en hel del smolt ut i älven, fisken som sätts ut kommer genetiskt sett från Maine.

Tre kraftverk skiljer yngelutsättningsplatsen, och potentiella lekområden i samma biflöde, från sjön. Passage-problemet är en del av restaureringsarbetet. En fisklift vid kraftverket närmast sjön kombineras med transport av uppströmsvandrande lekfisk (havsnejonögon anses invasiva och avlivas) medan by-passes är installerade vid alla tre kraftverk för nedströmsmigrerande fisk. Under förra våren studerade vi smoltens nedströmsmigration i systemet och sammanställer för närvarande resultaten från denna studie.

Lax-yngel transporterades från odlingen till Hunington-River. Ett team sammankallat av Vermont Fish and Wildlife Department och bestående av ett dussintal personer – biologer, frivillga och praktikanter – delade sen upp sig längs biflödet för att sprida ut fisken.

Yngel i en hink.

En närmare titt på ynglen i hinken.

Hinken, ynglen och älven.

En biolog sprider ut yngel i älven.

I somras hade Nature en nyhetsartikel om dammrivningar och vandrande fiskar i USA: Dam removals: Rivers on the run. Artikeln tar upp den ökade mängden dammrivningar, potentiella problem med sediment från resarvoaren och efterföljande ökning av vandrande fiskbestånd.

“At Condit, fish were seen returning within weeks of the explosion. Two years later, the total exceeded 5,500, including steelhead and spring Chinook (Oncorhynchus tshawytscha), which had been effectively extirpated from the river, says Jody Lando, a quantitative ecologist with Stillwater Sciences in Portland, Oregon, who reported her results in May at an aquatic-sciences meeting in Portland… …But other parts of the United States have also seen dramatic fish returns. On south-central Wisconsin’s Baraboo River, the removal of a string of dams has allowed sturgeon to reach their former spawning grounds. And in New England, the destruction of two dams 7–9 metres high on Maine’s Kennebec River and one of its tributaries has allowed Atlantic alewives (Alosa pseudoharengus) to repopulate 100 kilometres of previously blocked-off river. In 1999, before the first dam was taken out, no alewives were recorded in the upper part of the watershed, says Serena McClain, head of river restoration for American Rivers. By 2013, the annual run had rebounded to around 3 million.”