Vandringshinder är ett problem för fiskpopulationer även i mindre vattendrag, både vad gäller fiskens möjlighet att passera och tiden det tar dem. Här ser ni en kort föreläsning om passage och öring i Ribble River systemet i norra England:

Föredraget ges av Jack Spees och har gjorts tillgängligt online av the Wild Trout Trust

Årets fältförsök i Eldbäcken har dragit igång. Tanken är att undersöka öringens habitatval i fiskvägen, samt ta reda på om mängden ved i de olika habitaten har någon inverkan på var öringen trivs. Tidigare studier har visat att död ved har positiv effekt på densiteten av öring, samt på deras tillväxt så det ska bli spännande att se vilka resultat vi får i biokanalen.

För att öringen som används i experimentet inte ska kunna rymma från biokanalen så har fiskspärrar satts upp nedströms och uppströms i fiskvägen. Märkt öring som fastnar i någon av ryssjorna anses ha lämnat systemet och är ute ur experimentet.

Öringar har hämtats i tre omgångar från Särna fiskodling. Tack för hjälpen Stefan och Tom!

Öringarna vägs, mäts och märks med PIT-tags.

Efter att ha simmat runt i en vecka elfiskas öringarna upp. De olika habitaten elfiskas och söks sedan igenom med hjälp av en bärbar PIT-tag-antenn, vilket gör att fler märkta fiskar kan hittas.

En del öringar från pilotprojektet i höstas finns fortfarande kvar i biokanalen och fångas även de. De vägs och mäts och släpps sedan ut utanför fiskspärrarna.

Tyvärr hittas inte alla märkta fiskar. Öringarna kan ha grävt ner sig så djupt att vi varken fångar dem vid elfisket eller hittar dem med hjälp av antennen. Sedan finns det ju andra sätt som små öringar kan försvinna på… Vi har hittat några PIT-tags i större lakar (>27 cm) och dessutom finns både mink, utter och häger i området.

Nästa vecka kommer förhoppningsvis det sista elfisket att utföras. Vi håller tummarna för fint väder och många fångade fiskar!

Den vetenskapliga artikeln “Effect of fine wood on juvenile brown trout behaviour in experimental stream channels” av Åsa Enefalk och Eva Bergman, publicerades nyligen i tidskriften Ecology of Freshwater Fish. Artikeln presenterar en studie där författarna undersökt unga öringars beteende i strömakvarier med olika mängder fin ved. I artikelns abstract sammanfattar författarna studien:

“In-stream wood can increase shelter availability and prey abundance for stream-living fish such as brown trout, Salmo trutta, but the input of wood to streams has decreased in recent years due to harvesting of riparian vegetation. During the last decades, fine wood (FW) has been increasingly used for biofuel, and the input of FW to streams may therefore decrease. Although effects of in-stream FW have not been studied as extensively as those of large wood (LW), it is probably important as shelter for small-sized trout. In a laboratory stream experiment, we tested the behavioural response of young-of-the-year wild brown trout to three densities of FW, with trout tested alone and in groups of four. Video recordings were used to measure the proportion of time allocated to sheltering, cruising and foraging, as well as the number of aggressive interactions and prey attacks. Cruising activity increased with decreasing FW density and was higher in the four-fish groups than when fish were alone. Foraging decreased and time spent sheltering in FW increased with increasing FW density. Our study shows that juvenile trout activity is higher in higher fish densities and that trout response to FW is related to FW density and differs from the response to LW as reported by others.”

Ladda ner artikeln här. Har du inte tillgång till tidskriftens innehåll men ändå vill läsa artikeln, kontakta någon av författarna.

På tisdag, den 12:e Maj, kommer Anders Andersson, doktorand vid Karlstads Universitet, att presentera sin forskning på ett seminarium med titeln ”Sportfishing effort and catch of salmon and trout in Lake Vänern”. Seminariet ges klockan 13:15 i sal 5F416 på Karlstads Universitet. Alla är välkomna!

Många olika fiskarter vandrar för lek, övervintring eller födobehov. Länsstyrelsen i Gävleborg presenterar på sin facebook-sida, FiskaGävleborg, ögonblicksbilder från fällor för nedströmsvandrande fisk och korta filmklipp som visar fisk som vandrar uppströms vid en fiskräknare. Filmklippen kommer från en för Sverige ny fiskräknare som är placerad i den naturlika fiskvägen vid Hillevik, Björkeån. Laxsmolt, öringsmolt och ål förekommer naturligtvis i nedströmsrapporterna medan fiskräknarbilder under senaste tiden visat abborre, gädda och cyprinider. På sidan går det också att följa åtgärder för att underlätta både uppströms- och nedströmspassage. Intressant läsning!

Nedströmsvandringen av kelt vid Hertings kraftverk i Ätran är nu i full gång. Fisken som passerar by-passen fångas i en fälla vilket gör det möjligt att räkna och mäta dem. Jonas Christiansson som följer passagen vid kraftverket rapporterar att det i måndags fångades över 450 lax- och öringkelt i fällan. Fisken har också möjligheten att vandra förbi kraftverket i den naturlika fiskvägen, alla kelt fångas med största sannolikhet alltså inte i fällan. Angeånde de senaste dagarna berättar Jonas att kelt-fångsten trappat  av rejält och att det igår endast fångades 4 kelt i fällan. Sedan massfångsten har temperaturen sjunkit och vattnet klarnat. Under den aktuella “massutvandringsdagen” var det stigande vattentemp och hög turbiditet på grund av regn. Samband eller slump?

Smolten har också börjat vandra men ännu ej i så spektakulära antal. Falkensbergs kommun skriver om fiskutvandringen här.

Den vetenskapliga artikeln “Ice cover alters the behavior and stress level of brown trout Salmo trutta”, om juvenila öringars vinterbeteende, har publicerats i Behavioral Ecology. Artikeln är resultatet av ett avdelningsgemensamt experiement på Karlstads Universitet där Johan Watz och Bror Jonsson hållit i taktpinnen.  Övriga författare är Eva Bergman, Olle Calles, Åsa Enefalk, Stina Gustafsson, Anna Hagelin, Anders Nilsson, Johnny Norrgård, Daniel Nyqvist, Martin Österling, John Piccolo, Lea Schneider och Larry Greenberg.

I abstraktet beskrivs studien: “Surface ice in rivers and lakes buffers the thermal environment and provides overhead cover, protecting aquatic animals from terrestrial predators. We tested if surface ice influenced the behavior (swimming activity, aggressive encounters, and number of food items eaten) and stress level (coloration of eyes and body) of stream-living brown troutSalmo trutta at temperatures of 3–4 °C in indoor experimental flumes. We hypothesized that an individual’s resting metabolic rate (RMR, as measured by resting ventilation rate) would affect winter behavior. Therefore, groups of 4 trout, consisting of individuals with high, low, or mixed (2 individuals each) RMR, were exposed to experimental conditions with or without ice cover. Ice cover reduced stress responses, as evaluated by body coloration. Also, trout in low RMR groups had a paler body color than those in both mixed and high RMR groups. Trout increased their swimming activity under ice cover, with the highest activity found in high RMR groups. Ice cover increased the number of aggressive encounters but did not influence the number of drifting food items taken by each group. In mixed RMR groups, however, single individuals were better able to monopolize food than in the other groups. As the presence of surface ice increases the activity level and reduces stress in stream-living trout, ice cover should influence their energy budgets and production. The results should be viewed in light of ongoing global warming that reduces the duration of ice cover, especially at high latitudes and altitudes.”

Läs artikeln här. Om du inte har tillgång till tidskriftens innehåll men ändå vill läsa artikeln, maila någon av författarna!

Imorgon, tisdagen den 31:a Mars, kommer Johan Watz, doktorand vid Karlstads Universitet, att ge ett seminarium med titeln “Winter behavior of juvenile brown trout: ice cover influences the level of aggression and stress”. Seminariet ges klockan 13:15 i sal 5F416 på Karlstads Universitet. Alla är välkomna!

Åsa Enefalk rapporterar från källaren: “Det här är ett par porträtt på årsungar av öring, som kläcktes förra våren i Barlingshultsälven i Arvikatrakten. De är bara 7-8 cm långa. Just nu finns de i de stora konstgjorda bäckarna i källaren på Karlstads universitet. De deltar i ett experiment där vi vill finna svar på varför öringungar gärna gräver ner sig på vintern. Vi vill också ta reda på om tendensen att gräva ner sig påverkas av närvaro av farlig rovfisk, eller av att det finns andra gömställen (ris och pinnar). Det är fantastiskt att se dessa små fiskar simma så snabbt och smidigt i femgradigt vatten. Vi människor är definitivt inte överlägsna i alla situationer!”

Sedan en tid tillbaka pågår ett labexperiment i vår strömakvarieanläggning. Under vintern har man observerat att juvenil lax och öring byter från att vara dagaktiva till att vara aktiva på natten. På dagen ligger de ofta nedgrävda i mellanrummen bland stenar och grövre grus, för att endast komma upp nattetid för att tex. äta. I vårt experiment har öringar möjligheten att ligga nedgrävda i grovt substrat (i hinkarna på bilden t.v.) eller gömma sig i död ved. Vi testar hur de utnyttjar desa möjligheter under dagen och på natten i närvaro och frånvaro av en predator (en lake). Laken befinner sig uppströms på andra sidan av ett galler. Öringarnas positioner bestäms med hjälp av en mobil PIT-läsare (bilden t.h.) samt genom observationer. På natten använder vi IR-lampor och en IR-kamera för att observera öringarna.