Europeisk ål, Anguilla anguilla. Foto: Jörgen Wiklund.

Under senhösten 2018 har forskare från NRRV undersökt två olika typer av låglutande galler (vinkel mot strömriktningen = 30°) och dess effekt på nedströmsvandrande ål (Anguilla anguilla). Studien har utförts i Vattenfalls nya strömränna ”Laxelleratorn” som genom sina mått (24 meter lång, 4 meter bred och 2 meter djup) är i paritet med en intagskanal till ett litet vattenkraftverk.

Bakgrunden tll studien är den stora minskningen av ålbeståndet som har skett sedan mitten av 1900-talet och som lett till att ålen numer är klassad som en akut hotad art (sedan 2005). En av orsakerna tros vara den höga mortaliteten för blankål vid nedströmspassage i anslutning till vattenkraftverk, där framförallt passage genom turbinerna ger låga överlevnadschanser.

Laxelleratorn i Älvkarleby.

För att hindra ålen att passera genom turbinerna eller andra passager med hög mortalitet kan, istället för ett konventionellt intagsgaller, ett låglutande galler (< 30° mot strömriktning) installeras. Dessa leder fisken mot en flyktöppning som leder till en säkrare passage, till exempel en fiskväg eller en fälla, och en återställning av vattendragets konnektivitet. Ett exempel där ett låglutande galler finns installerat är Hertingforsen i Ätran där goda resultat uppnåtts för flera arter (Calles m.fl.).

Totalt märktes 80 ålar (medellängd ± 1 standardavvikelse (SD) = 845 ± 74 mm) med PIT-tags och släpptes ut i strömrännan där de endera fick möta ett α-galler (avleder fisk från botten mot ytan) eller ett β-galler (avleder fisken från ena sidan till den andra). Dessutom testades för vardera galler två olika spaltvidder: 15 och 30 millimeter. De huvudsakliga parametrarna som undersöktes var avledningseffektivitet för respektive gallerkonfiguration och tiden den tog för ålen att passera.

Resultatet analyseras i nuläget men de preliminära resultaten tyder generellt på en god avledande förmåga. Rapporten planeras vara klar under våren 2019.

Se även:

Calles O, Christiansson J, Kläppe S, Alenäs I, Karlsson S, Nyqvist D, Hebrand M. (2015). Slutrapport Hertingprojektet – Förstudie och uppföljning av åtgärder för förbättrad fiskpassage 2007-2015. Naturresurs rinnande vatten, Karlstads universitet

Försöksuppställningen i laxelleratorn.

Kraftag ål är ett samarbete mellan Vattenkraftföretagen och Havs- och vattenmyndigheten, och utgörs av åtgärder men även forsknings- och utvecklingsinsatser för att öka ålens framgång i utbyggda vattendrag. Kraftag åls slutseminarium arrangeras den 21 November i Stockholm, och organisatörerna bjuder in till att “ta del av ny kunskap från utvecklingsprojekt och hör om frivilliga åtgärder som gjorts för ålen i vattendrag och vid kusten”. Seminariets presentationer behandlar bland annat fysiska avledare för nedströmsvandrande fisk, för ålen skonsam kraftverksdrift, möjligheter att övervaka ålvandringen, transporter av blankål och utsättning av ålyngel. Läs seminariets hela program, och anmäl dig, här: www.energiforsk.se/konferenser/krafttag-al/#

I en rapport, och vid ett seminarium på måndag i Arlanda, presenterar Karlstads universitet nu resultaten från ett femårigt forskningsprojekt som undersökt möjligheter till att öka överlevnaden hos nedströmsvandrande laxfisk i Klarälven. I ett pressmeddelande i anslutning till seminariet skriver universitetet tillsammans med Fortum:

“Sedan 1930-talet har lekvandrande lax och öring årligen infångats vid första vandringshindret i älven och åkt lastbil förbi den utbyggda delen för att släppas av och möjliggöra naturlig lek på platser ovanför det åttonde kraftverket, Edsforsen. Parallellt sker kompensationsutsättningar av odlad laxfisk nedströms det första vandringshindret för att möjliggöra ett fiske efter lax och öring i Vänern. Den vilda laxfisken skyddas samtidigt genom fredningsbestämmelser.

Karlstad universitet och Fortum har bedrivit forskningssamarbete om lax och öring i Klarälven under många år. Den kumulativa dödligheten hos ung lax under nedströmsvandring och kraftverkspassager har visat sig vara hög. Bland de resultat som redovisas från det senaste projektet påvisades en ännu högre dödlighet för utlekt fisk, där endast enstaka märkta utlekta laxar framgångsrikt passerade alla dammar. Projektet – som riktat in sig på att ge underlag för att förbättra just överlevnaden för laxungar och utlekt lax på vägen från lek – visar också att spill vid kraftverken har stor betydelse för den utlekta laxens passagemöjligheter. Liknande resultat inhämtades, som en del av projektet, för ung lax i Winooski River i USA.

– Kraftverken utgör de facto vandringshinder för fisken, både uppströms och nedströms. I detta forskningsprojekt har vi fokuserat på att få kunskap om laxens vandringsbeteende för att kunna förbättra möjligheterna för fiskens nedströmsvandring. Något som tidigare varit eftersatt, inte bara i Klarälven utan på många platser i världen, säger projektledaren Larry Greenberg på Karlstads universitet.

Projektet föreslår att en ökad överlevnad bland nedströmsvandrande laxfisk skulle kunna åstadkommas genom att fisken leds av från Edsforsens turbinintag och samlas upp för transport förbi kraftverken och sätts ut nedströms Forshaga kraftverk. Eftersom det finns ytterst få exempel på avledare vid kraftverk av Edsforsens storlek och geografiska placering, är samtliga studerade åtgärdsalternativ att betrakta som experimentella och kommer att kräva utvärderingar och modifieringar under en försöksperiod som bör spänna över flera år. Av de sex olika åtgärdsförslag som studerats förordas två lösningar med s k. beta-avledare. Alternativet beräknas kosta ca. 130 milj kr som engångskostnad samt ca. 8,5 milj kr i årliga löpande kostnader.

– Det är viktigt att hitta rätt lösning för rätt vattendrag. Ett exempel på detta är just Klarälven – ett vattendrag med åtta vattenkraftverk från första vandringshinder upp till laxens kvarvarande lek- och uppväxtområden – där vi under senare tid sett en positiv trend för den unika populationen av Klarälvslax. Projektets resultat har nu gett oss viktig kunskap om hur laxstammen i Klarälven ytterligare kan stärkas, säger Marco Blixt som är fiskeansvarig på Fortum.

Av de cirka 8,3 miljoner kr som satsades i projektet mellan år 2012 och 2016 kommer 1,1 miljoner kr från Karlstads universitet, 2 miljoner kr från det EU-finansierade interregprojektet ”Vänerlaxens fria gång” samt ca 5,2 miljoner kr från Fortum: hälften från interna forskningsanslag och hälften från Fortums miljöfond, som finansieras genom försäljningen av Bra miljömärkt el.”

Rapporten finns tillgänglig online här: Förbättrad nedströmspassage för vild laxfisk i Klarälven

Ett låglutande galler (s.k. beta-galler). Då vattenhastigheten mot gallret alltid är mindre än svephastigheten längs med gallret sveps eller leds fisken mot gallrets slut. Vid gallrets slut finns flyktöppningen – tex. en eller flera ingångar till en bypass.

Låglutande galler används allt mer för att leda nedströmsvandrande fiskar till flyktöppningar och säkra pasagevägar förbi vattenkraftverk.Låglutande galler har tillexempel installerats för att passera nedströmsvandrande fisk i Ätran och Mörrumsån. Olle Calles, forskare vid Karlstads Universitet, leder en samling projekt som under det kommande året ska studera för- och nackdelar med låglutande galler med olika spaltvidd. Idén är att experimentellt testa hur låglutande galler med olika spaltvidd påverkar den avledande funktionen för laxsmolt och ål. Men även hydrauliska förhållanden (fallförluster) och drivgodsproblematik kommer att studeras under de olika spaltvidder. Hypotesen, vad gäller fisken, är att låglutande galler har både en fysisk och en beteendemässig avledande funktion. Detta innebär att även fisk som fysiskt kan passera gallret väljer att inte göra det utan att de i stället visar en preferens för flyktöppningarna. Genom att testa olika spaltvidder hoppas man kunna hitta en spaltvidd som är optimal för att kombinera fiskpassage och vattenkraftsproduktion.

Ålprojektet finansieras av Krafttag Ål medan lax experimenten finansieras av Energiforsks “Miljöprogram vattenkraft”.

Läs mer om ålexperimentet här: Betydelsen av spaltvidd på låglutande galler med avseende på ålpassage.

Förra veckan representerade Olle Calles NRRV och Karlstads universitet under en studieresa till Exploits River i Newfoundland, Kanada. Studiebesöket skedde tillsammans med andra svenska forskare, förvaltare och företrädare för industrin. Syftet med besöket var att lära sig mer om framgångsrika fiskpassageåtgärder i älven. Olle har tidigare berättat om resan här på NRRV.se. Den svenska delegationens besök fick också genomslag i media.En del av reportagen finns tillgängliga online.

Lyssna på ett radioinslaget “Sweden group hoping Newfoundland expertise can help preserve their salmon stocks” på CBCNews här:

CBCNews har även en textversion av nyheten: Exploits River salmon management impresses Swedish researchers.

Nyhetskanalen VOCM berättade också om Exploits River och den svenska delegationens besök. Läs och lyssna på deras reportage här: Swedish Delegation Touring Exploits River Salmon Efforts.

Igår höll Larry Greenberg, professor vid Karlstads Universitet, en presentation om våra forskningsprojekt i Klarälven på ett möte arrangerat av Klarälvens Vattenråd i samverkan med Fortum och Karlstads Universitet. Fokus i presentation låg på förbättrad nedströmspassage för vild laxfisk i Klarälven. Larry rapporterar om ett välbesökt och engagerat möte: “Cirka 25 personer var med och lyssnade och det fanns gott om frågor efteråt. Många åhörare ville se åtgärder så snart som möjligt även om man förstår att det tar tid…”

Edsforsens kraftverk med turbin-intaget i förgrunden och spill-luckor längre bak i bild. På fotot syns också antenner vi använde för att studera beteende avradiomärkta kelt i relation till dammen och kraftverket.

Läs mer om laxen i Klarälven i rapporten “Vänerlaxens fria gång”.

Kelt framför intagsgaller (foto: Herman Wanningen).

Den vetenskapliga artikeln ”Post-spawning survival and downstream passage of landlocked Atlantic salmon (salmo salar) in a regulated river: is there potential for repeat spawning?”, om efterleksöverlevnad, nedströmsmigration och passage hos lax-kelt i Klarälven, har publicerats i River Research and Applications. Författare är Daniel Nyqvist, Olle Calles, Eva Bergman, Anna Hagelin och Larry Greenberg.

I abstraktet skriver författarna: “Repeat salmonid spawners may make large contributions to total recruitment and long term population stability. Despite their potential importance, relatively little is known about this phase of the life history for anadromous populations, and nothing has been reported for landlocked populations. Here, we studied post-spawning behaviour and survival of landlocked Atlantic salmon in relation to downstream dam passage in the River Klarälven, Sweden. Eight hydropower stations separate the feeding grounds in Lake Vänern from the spawning grounds in the River Klarälven, and no measures to facilitate downstream migration are present in the river. Forty-nine percent of the salmon survived spawning and initiated downstream migration. Females and small fish had higher post-spawning survival than males and large fish. The postspawners migrated downstream in autumn and spring and remained relatively inactive in the river during winter. Downstream migration speed in the free flowing part of the river was highly variable with a median of 9.30 km/day. Most fish passed the first hydropower station via upward-opening spill gates after a median residence time in the forebay of 25 min. However, no tagged fish survived passage of all eight hydropower stations to reach Lake Vänern. This result underscores the need for remedial measures to increase the survival of downstream migrating kelts.”

Läs artikeln här. Om du inte har tillgång till tidskriftens innehåll men ändå vill läsa artikeln, maila någon av författarna!

Det senaste numret (nr2 2015) av Våra Fiskevatten, Sveriges fiskevattenägareförbunds tidning, har temat fiskpassage. Olle Calles och Larry Greenberg från NRRV och Karlstads Universitet berättar om passagelösningar och relaterad forskning i bland annat Ätran, Klarälven och Alsterälven. Deras fokus ligger på nedströmspassage. Andra intressanta artiklar om passage-lösningar i Rolfsån, Testeboån och Säveån finns också med i tidningen. Tidningen kan beställas hos Fiskevattenägareförbundet och ett smakprov kan läsas här.

Många olika fiskarter vandrar för lek, övervintring eller födobehov. Länsstyrelsen i Gävleborg presenterar på sin facebook-sida, FiskaGävleborg, ögonblicksbilder från fällor för nedströmsvandrande fisk och korta filmklipp som visar fisk som vandrar uppströms vid en fiskräknare. Filmklippen kommer från en för Sverige ny fiskräknare som är placerad i den naturlika fiskvägen vid Hillevik, Björkeån. Laxsmolt, öringsmolt och ål förekommer naturligtvis i nedströmsrapporterna medan fiskräknarbilder under senaste tiden visat abborre, gädda och cyprinider. På sidan går det också att följa åtgärder för att underlätta både uppströms- och nedströmspassage. Intressant läsning!

Bilder från fiskräknaren (klippt från FiskeGävleborg på facebook)