Anna Hagelin’s PhD thesis nailed at the main entrance at Karlstad University.

PhD-defense: Conservation of landlocked Atlantic salmon in a regulated river

On Friday 12 April, Anna Hagelin will defend her PhD-thesis “Conservation of landlocked Atlantic salmon in a regulated river – Behaviour of migratory spawners and juveniles”. The defense will take place at 10:00 in room 1B309 (Sjöströmssalen) at Karlstad University. Everyone is welcome to attend the defense.

Ian Fleming (Memorial University of Newfoundland (Canada) will be the opponent and Jaakko Erkinaro (Natural Resources Institute, Finland), Eva Thorstad (Norwegian institute for Nature Research, Norway) and John Armstrong (Marine Scotland Science Freshwater Fisheries Laboratory, Scotland) constitute the grading committee.

Mini-symposium on Atlantic salmon

On Thursday 11 April, a mini-symposium on Atlantic salmon will be held in room 5F322 at Karlstad University, where the visiting researchers will give presentations:

Anna Hagelin nailed her thesis at the biology department at Karlstad University on Friday 22 March.

14:00-14:30: Ian Fleming, Memorial University of Newfoundland. Life-history dependent migration strategies in Atlantic salmon 

14:30-15:00: Jaakko Erkinaro, Natural Resources Institute Finland. Diversity in Atlantic salmon – evolutionary ecology and management implications 

15:00-15:30: Coffee break

15:30-16:00: Eva Thorstad, Norwegian Institute for Nature Research. Status of salmon in Norway and importance of the ocean phase 

16:00-16:30: John Armstrong, Marine Scotland Science Freshwater Fisheries Laboratory. Current and future applications of science for management of salmon in Scotland

Nedre Dalälven.

Projekt LIV – laxfisk i nedre Dalälven, som doktorand Anna Hagelin vid Karlstads universitet har varit projektledare för, uppmärksammades nyligen av svt nyheter i och med publiceringen av projektets slutrapport. Målet med projektet har varit att undersöka nedre Dalälvens potential att återfå livskraftiga och självreproducerande bestånd av havsvandrande lax och öring. Projektet är ett samarbete mellan länsstyrelserna i Gävleborg och Uppsala samt kraftverksägarna Fortum och Vattenfall, och finansierades till störst del genom Fortums och Vattenfalls miljöfond samt naturskyddsföreningens miljömärkning Bra Miljöval.

Restaurering av lekplatser för lax och öring i nedre Dalälven.

Det finns många vandringshinder för lax och öring i nedre Dalälven. Trots detta kan det finnas goda förutsättningar att få tillbaka självreproducerande bestånd av båda arterna. För att fiskens lekvandring ska fungera krävs det stora investeringar i form av alternativa vandringsvägar (så kallade omlöp) förbi vandringshinder som till exempel kraftverk. För tillfället kommer fisken till Älvkarleby, men länsstyrelsen Gävleborg vill göra det möjligt för fisken att själva vandra upp till sina lekområden.

Läs nyhetsartikeln på svt här, eller mer om LIV-projektet på länsstyrelsen Gävleborgs hemsida.

Dokumentären “Tana älv – mellan tre länder” (“Tanaelv – den beste elva” på norska) ligger just nu uppe på SVT-play. FIlmen handlar om laxen i älven och människorna runt den. Forskare, förvaltare, husbehovsfiskare och repressentanter för turistfisket kommer till tals. Älven – och dess biflöden – är hem för en mängd lokalt anpassade laxpopulationer och fisketrycket måste minskas för att skydda hotade laxpopulationer. Detta skapar både lokala och internationella konflikter.

Se filmen på SVT-Play eller på NRK:s hemsida.

Ett låglutande galler (s.k. beta-galler). Då vattenhastigheten mot gallret alltid är mindre än svephastigheten längs med gallret sveps eller leds fisken mot gallrets slut. Vid gallrets slut finns flyktöppningen – tex. en eller flera ingångar till en bypass.

Låglutande galler används allt mer för att leda nedströmsvandrande fiskar till flyktöppningar och säkra pasagevägar förbi vattenkraftverk.Låglutande galler har tillexempel installerats för att passera nedströmsvandrande fisk i Ätran och Mörrumsån. Olle Calles, forskare vid Karlstads Universitet, leder en samling projekt som under det kommande året ska studera för- och nackdelar med låglutande galler med olika spaltvidd. Idén är att experimentellt testa hur låglutande galler med olika spaltvidd påverkar den avledande funktionen för laxsmolt och ål. Men även hydrauliska förhållanden (fallförluster) och drivgodsproblematik kommer att studeras under de olika spaltvidder. Hypotesen, vad gäller fisken, är att låglutande galler har både en fysisk och en beteendemässig avledande funktion. Detta innebär att även fisk som fysiskt kan passera gallret väljer att inte göra det utan att de i stället visar en preferens för flyktöppningarna. Genom att testa olika spaltvidder hoppas man kunna hitta en spaltvidd som är optimal för att kombinera fiskpassage och vattenkraftsproduktion.

Ålprojektet finansieras av Krafttag Ål medan lax experimenten finansieras av Energiforsks “Miljöprogram vattenkraft”.

Läs mer om ålexperimentet här: Betydelsen av spaltvidd på låglutande galler med avseende på ålpassage.

I det senaste numret av Älvräddarnas tidning Älvräddaren skriver jag och Olle Calles om en del av vår forskning kring vattenkraft, fiskvägar och vandrande lax. Artikeln inleds med att  “Under de senaste hundra åren har utbyggnaden av vattenkraften blockerat många älvar vilket utrotat eller kraftigt minskat många fiskbestånd. Vattenkraften är idag mycket viktig för Sveriges ekonomi och står för ungefär hälften av landets elproduktion. Det enskilda vattenkraftverkets bidrag till den totala energiförsörjningen är dock väldigt skiftande. De tvåhundra största kraftverken står för över 90% av elproduktionen medan de minsta 1500 kraftverken bara producerar 1% av vattenkraftens elproduktion. Detta öppnar för skilda fiskpassagelösningar på olika platser. Genom att riva ut mindre betydelsefulla kraftverksdammar kan många vattendrag öppnas upp för vandrande fisk. Samtidigt kommer dock behovet av att utnyttja älvarna för elproduktion vara fortsatt högt under överskådlig framtid. Men livskraftiga bestånd av vandrande fiskar och vattenkraft behöver inte utesluta varandra. Med genomgripande fiskpassageåtgärder kan en stor andel fisk på kort tid passera vattenkraftverken i både uppströms och nedströms riktning. Det visar vår forskning från Karlstads Universitet.”.

Artikeln har titeln  Tillbaka till framtiden – lax och vattenkraft i samma vattendrag? och behandlar vandrande lax och vattenkraft i Klarälven, Winooski River och Ätran. Den går att läsa i sin helhet i online-versionen av tidningen här.

Förra veckan representerade Olle Calles NRRV och Karlstads universitet under en studieresa till Exploits River i Newfoundland, Kanada. Studiebesöket skedde tillsammans med andra svenska forskare, förvaltare och företrädare för industrin. Syftet med besöket var att lära sig mer om framgångsrika fiskpassageåtgärder i älven. Olle har tidigare berättat om resan här på NRRV.se. Den svenska delegationens besök fick också genomslag i media.En del av reportagen finns tillgängliga online.

Lyssna på ett radioinslaget “Sweden group hoping Newfoundland expertise can help preserve their salmon stocks” på CBCNews här:

CBCNews har även en textversion av nyheten: Exploits River salmon management impresses Swedish researchers.

Nyhetskanalen VOCM berättade också om Exploits River och den svenska delegationens besök. Läs och lyssna på deras reportage här: Swedish Delegation Touring Exploits River Salmon Efforts.

Ett radiomärkt smolt från Winooski River. Smolten i Dalälven märktes på ett liknande vis.

Anna Hagelin, tjänstledig doktorand vid Karlstads Universitet, arbetar just nu på Länsstyrelsen i Gävleborg med laxen i Dalälven. Inom projektet “LIV – laxfisk i nedre Dalälven” undersöks möjligheten att återinföra ett vilt reproducerande laxbestånd älven. Även Olle Calles, forskare vid Karlstads Universitet är inblandad i projektet. Som en del av arbetet studeras med hjälp av radiotelemetri smoltens vandring och överlevnad genom fjärdarna uppströms det nedre kraftverket. Projektet beskriver sig själv:

“Lax och havsöring förökar sig i sötvatten men tillbringar större delen av sitt vuxna liv i havet där förutsättningarna att växa sig stor är bättre. När laxen i havet blir mogen återvänder den till sin hemälv för att leka. Efter kläckning spenderar laxen sedan några år i älven innan den, som smolt, simmar ut till havet.

Dödligheten hos nedströmsvandrande smolt varierar mycket beroende på vilka hinder och faror de möter. Under denna period är dock predationsrisken relativt hög eftersom smolten rör sig långa sträckor varav vissa är svårpasserade och/eller innehåller stora mängder predatorer. I Dalälven kan de många fjärdarna skapa ett problem då de innehåller höga tätheter av predatorer som t.ex. gädda och gös. Området är också känt för sin rika fågelfauna, vilket kan öka predationstrycket ytterligare.

Sjöar och dammar fördröjer smoltens migration vilket ökar predationsrisken ytterligare. Anledningen till fördröjningen tros vara det ändrade flöde som uppstår när en älv flyter ut i ett mer sjölikt system. Smolten följer huvudströmmen och kan bli disorienterade i när vattenhastigheten minskar.  Smoltdödligheten förväntas vara högre i fjärdarna jämfört med mer strömmande partier, men faktum är att Dalälvens fjärdar fanns i systemet även innan kraftverksutbyggnaden och då förekom lek av lax och havsöring långt upp i systemet. Det är dock viktigt att få en uppfattning hur stor smoltdödligheten i fjärdarna är i dag för att få kunskap om hur många lekfiskar som måste reproducera sig i området för att skapa en hållbar population.

För att kvantifiera smoltöverlevnaden i nedre Dalälven, samt identifiera flakshalsar för överlevnad, ska vi märka smolt med radiosändare och spåra dem under nedströmsvandringen genom Färnebofjärden. Detta kommer att ge information om vandringshastighet, vägval och överlevnad. I samband med utsättningarna av märkt smolt, som sker i mitten av Maj, sätts också ett större antal omärkt smolt för att mer efterlikna en naturlig situation”

Intresset för projektet är stort och under helgen har det förekommit både på tv och på radio. Se ett inslag om projektet på SVT Gävleborg här. Anna Hagelin berättade även om prjektet i det senaste avsnittet av Sveriges Radios Naturmorgon. Lyssna på intervjun med Anna här. I samma avsnitt förekom också vandrande fisk, passage och tjockskaliga målarmusslor i Lillån i Emåns avrinningssystem. Lyssna på hela Naturmorgon-avsnittet här.

Anna Hagelin, tjänstledig doktorand på Kau, jobbar just nu med fiskvandring och laxrestaurering i Dalälven.

Anna Hagelin poserar med en radiomärkt lax. Fotot är taget underen studie i Klarälven 2013.

Gefle Dagblad skriver bland annat: “Dalälven är en av Sveriges största reglerade älvar. Utbyggnaden av elkraften har gjort att det inte längre finns någon självreproducerande lax och havsöring i den nedre delen av älven. Havsvandrande fisk kan inte ta sig upp. Den lax och havsöring som i dag finns i älven har satts ut på konstgjord väg. 

Nu finns planer på att skapa en miljö i älven som gör det möjligt att återfå fiskvandring från havet och bygga upp ett självreproducerande bestånd av lax- och havsöring i älvsystemet från Älvkarleby upp till Näs. Ett tvåårigt projekt med Länsstyrelsen Gävleborg i ledningen har startats för att ta fram förslag på lämpliga åtgärder.”

I artikeln berättar Anna att “arbetet kommer bland annat att handla om att lokalisera potentiella lek- och uppväxtområden, sammanställa åtgärdsbehov för dessa samt utreda behov och placering av fiskvägar förbi kraftverk och regleringsdammar”. 

Läs hela tidningsartikeln här.

A few weeks ago Stina Gustavsson and I (both PhD-students at KaU) attended a course in “Fish migration: Theory and technology” at the Tromsö University (UiT). The course was given by Eva Thorstad (NINA and UiT) and Audun Rikardsen (UiT). Topics included ecology and evolution of fish migration, methods in fish telemetry (tags and tagging) and plenty of case studies on migrating fish. Focus was on anadromous salmonids in northern Europe – Atlantic salmon, brown trout and arctic charr – and European eel, but (for example) fish migration studies in the Zambezi River and on Atlantic halibut were also discussed. Elina Halttunen, IMR also visited the course and gave a lecture on the importance of Atlantic salmon post-spawners and their downstream migration. Other attendees included Master- and PhD-students from Tromsö University (Norway), Oslo University (Norway) and DTU Aqua (Denmark). It was an interesting course with good lectures and a lot of stimulating discussions.

“Arctic charr in midnight sun”
Photo: Audun Richardsen – www.audunrikardsen.com