Tomorrow, December 15, Åsa Enefalk, PhD Student at Karlstad University, will give a seminar titled ”Fine wood and burbot – do they affect trout sheltering at low water temperatures?”

The seminar will be given at 13:15 in room 5F416 on Karlstad University. Everyone is welcome to attend!

Årets fältförsök i Eldbäcken har dragit igång. Tanken är att undersöka öringens habitatval i fiskvägen, samt ta reda på om mängden ved i de olika habitaten har någon inverkan på var öringen trivs. Tidigare studier har visat att död ved har positiv effekt på densiteten av öring, samt på deras tillväxt så det ska bli spännande att se vilka resultat vi får i biokanalen.

För att öringen som används i experimentet inte ska kunna rymma från biokanalen så har fiskspärrar satts upp nedströms och uppströms i fiskvägen. Märkt öring som fastnar i någon av ryssjorna anses ha lämnat systemet och är ute ur experimentet.

Lars och en av nettingryssjorna som fungerar som fiskspärr.

Lars och en av nettingryssjorna som fungerar som fiskspärr.

Öringar har hämtats i tre omgångar från Särna fiskodling. Tack för hjälpen Stefan och Tom!

Ispåsar och full AC i bilen gör att temperaturen hålls nere och fiskarna klarade transporten fint.

Ispåsar och full AC i bilen gör att temperaturen hålls nere och fiskarna klarade transporten fint.

Öringarna vägs, mäts och märks med PIT-tags.

Märkutrustningen är på plats.

Märkutrustningen är på plats.

Efter att ha simmat runt i en vecka elfiskas öringarna upp. De olika habitaten elfiskas och söks sedan igenom med hjälp av en bärbar PIT-tag-antenn, vilket gör att fler märkta fiskar kan hittas.

Robin och antennen.

Robin och antennen.

Elfiske i morgondimman.

Elfiske i morgondimman.

En del öringar från pilotprojektet i höstas finns fortfarande kvar i biokanalen och fångas även de. De vägs och mäts och släpps sedan ut utanför fiskspärrarna.

Öringen med ID-nummer 614 var i höstas 8,1 cm lång och vägde 5,2 g. Nu har den växt till sig och var 13,5 cm lång och vägde 31,8 g. Det syns knappt några spår efter var PIT-tagen sattes in.

Öringen med ID-nummer 614 var i höstas 8,1cm lång och vägde 5,2g. Nu har den växt till sig och var 13,5cm lång och vägde 31,8g. Det syns knappt några spår efter var PIT-tagen sattes in.

Tyvärr hittas inte alla märkta fiskar. Öringarna kan ha grävt ner sig så djupt att vi varken fångar dem vid elfisket eller hittar dem med hjälp av antennen. Sedan finns det ju andra sätt som små öringar kan försvinna på… Vi har hittat några PIT-tags i större lakar (>27 cm) och dessutom finns både mink, utter och häger i området.

Öring nummer 944 vilar i magen på en lake.

Öring nummer 944 vilar i magen på en lake.

Nästa vecka kommer förhoppningsvis det sista elfisket att utföras. Vi håller tummarna för fint väder och många fångade fiskar!

2jw 1jw

Sedan en tid tillbaka pågår ett labexperiment i vår strömakvarieanläggning. Under vintern har man observerat att juvenil lax och öring byter från att vara dagaktiva till att vara aktiva på natten. På dagen ligger de ofta nedgrävda i mellanrummen bland stenar och grövre grus, för att endast komma upp nattetid för att tex. äta. I vårt experiment har öringar möjligheten att ligga nedgrävda i grovt substrat (i hinkarna på bilden t.v.) eller gömma sig i död ved. Vi testar hur de utnyttjar desa möjligheter under dagen och på natten i närvaro och frånvaro av en predator (en lake). Laken befinner sig uppströms på andra sidan av ett galler. Öringarnas positioner bestäms med hjälp av en mobil PIT-läsare (bilden t.h.) samt genom observationer. På natten använder vi IR-lampor och en IR-kamera för att observera öringarna.

I förra veckan fick jag hjälp att elfiska biokanalen.

elfiske

Fint väder för elfiske

När biokanalen var nybyggd var elritsan den klart vanligaste arten. När sedan laken hittade till biokanalen minskade antalet elritsor snabbt. Under detta elfiske var elritsan återigen vanligast, kanske på grund av sommarens ommöblering av kanalen? Laken var dock fortfarande vanlig och vi fångade en hel del lakar i storleken ~20 cm.

öring och lake

Öring, lake och elritsa

I övrigt fick vi även några simpor, harrar, abborrar och öringar.

Öringelfiske

Tjusig öring fångad och fotad av Anders. Den största jag sett i biokanalen hittills. Kul!

 

 

Den 20 september samlade vi in årets sista bottenfaunaprover.

Eftersom Ömer är en tuffing så gick han runt i t-shirt medan jag frös.

Det var iofs bara 10 grader i vattnet så tre lager byxor under vadarbyxorna var faktiskt inte helt omotiverat…så det så!

 

Ömer tål kylan

 

Till årets sista elfiske, den 3 oktober, fick jag hjälp av Daniel, Martin och Bronco.

Daniel, Martin och Bronco

 

Bara två arter fångades under elfisket, lake och elritsa.

Totalt fångades 49 lakar och 11 elritsor.

Liten lake

Ps.

De små träden längs biokanalen har blivit så stora att man kan knyta fast nätet till elfisket i dom!

Hurra!

 

Elfiske i Biokanalen

Posted by Stina Gustafsson | Projekt Eldbäcken

Onsdagen den 23/5 åkte Olle, Herman och Stina till Biokanalen för årets första elfiske.

Vädret var perfekt och det var en riktigt trevlig dag.

Precis som under det sista elfisket i september i fjol så var laken den vanligaste fångsten.

Resultatet av dagens elfiske: 47 lakar, 19 Elritsor, två abborrar och en mört.

Den största av lakarna var 27 cm lång och därmed den största fisken som hittills fångats i biokanalen.

Två lakar och en abborre var tillräckligt stora för att märkas och vi hoppas på återfångst vid senare elfisken.

 

Förra tisdagen åkte Stina och Nina upp till biokanalen för att med Broncos assistans elfiska de resterande referenserna och biokanalen.

Lilla Härjån hade elfiskats veckan innan och där var fångsten en mört. Flödet i Vakerån var aldeles för högt elfiske. I poolen nådde vattnet över 1 meter på sina ställen och i den strömmande delen uppmättes vattenhastigheten  till nästan 2 m/s.

I de andra referensbäckarna fångades dock ett antal öringar, varav fyra var tillräckligt stora för att märkas, men även flera mindre öringar, simpor, elritsor och en harr.

 

snartmarktoring

   Snart märkt öring

 

I  Lilla Eldån fångades även en groda under elfisket.

Froggy2

Puss på Grodprinsen!

Under biokanalselfisket fick vi förstärkning i form av Lea. Med fyra personer på plats gick fisket snabbt och smidigt. Detta berodde även mycket på att det stora antalet elritsor som tidigare verkat bosatt sig i kanalen, nu hade reducerats kraftigt och bara 27 st fångades. Den art som var vanligast under elfisket var lake, av vilka vi fångade 32 st. Även en harr fångades.

 

 

 

En glupsk lake passade på att börja mumsa på en av de infångade elritsorna. Här syns också harren, Bronco, Stina och Nina i full gång med elfisket och Lea beredd att anteckna vikt och längd på fångsten.

 

När elfisket var avklarat passade Stina och Nina på att mäta vattenhastigheten på tre olika djup på minst sju punkter  i varje behandling i biokanalen. Resultatet av mätningarna kommer att skickas till Paolo och kommer att  matchas med kartorna som han gjorde när han besökte biokanalen i juli. Vi mätte även två flödestransekter under högflöde i biokanalen. Preliminära resultat visar på att det maximala  flödet ligger på mellan 730 och 810 l/s.

Nina och en larv av Allmän träddödare/träfjäril (Cossus cossus)

Årets första elfisken

Posted by Stina Gustafsson | Projekt Eldbäcken

Förra veckan var det dags för elfiske i biokanalen och referensbäckarna. Med på fisket var Stina, Joe, Bronco och som extra förstärkning under biokanalselfisket Olle och Martin.

Det var fortsatt lite vatten i referensbäckarna men trots detta lyckades vi i alla fall fånga några öringar av tillräcklig storlek för att märkas. I biokanalen fångades ca 280 elritsor, men även en gärs, en mört och en lake. Både mört och lake är nya arter för biokanalen.

Joelake

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Joe och laken

Det har alstrats en del rapporter och artiklar från arbetet i Emån och ni får gärna ta del av dem om ni hör av er till oss:

  • Brodin, M. (2004) Havsöringars och laxars lekvandring i anslutning till nybyggda omlöp i det reglerade vattendraget Emån. Master thesis, Karlstad University.
  • Calles, E.O. & Greenberg, L.A. (2005) Evaluation of nature-like fishways for re-establishing connectivity in fragmented salmonid populations in the River Emån. River Research and Applications, 21, 951-960.
  • Calles, E.O. & Greenberg, L.A. (2007) The use of two nature-like fishways by some fish species in the Swedish River Eman. Ecology of Freshwater Fish, 16, 183-190.
  • Calles, O. (2006) Re-establishment of connectivity for fish populations in regulated rivers, Karlstad University Press, Karlstad.
  • Calles, O. & Folkesson, J. (2003) Angående förhållandet mellan längd och höjd för öring i Emån. KARLSTADS UNIVERSITET. 5 pages.
  • Calles, O. & Greenberg, L. (2009) Connectivity is a two-way street – the need for a holistic approach to fish passage problems in regulated rivers. River Research and Applications, 25, 1268-1286.
  • Calles, O.E. & Greenberg, L. (2003) Use of PIT-tags in evaluating the effectiveness of fish by-pass channels in the regulated River Eman, Sweden. American Fisheries Society Annual Meeting, 133, 31.
  • Danielsson, A. (2005) Hur påverkas öringens (Salmo trutta) lekvandring av manipulerat flöde? How do artificial freshets affect the upstream migration of brown trout? (In Swedish with English abstract).Candidate thesis, Karlstad University.
  • Engqvist, T. (2009) Avledning av öringsmolt (Salmo trutta) från turbinintag. Guidance efficiency and mortality at power plant intakes. Master, Karlstad University, Karlstad.
  • Greenberg, L. & Calles, O. (2010) Restoring ecological connectivity in rivers to improve conditions for anadromous brown trout Salmo trutta. In: Proceedings from Freshwater Habitat Management for Salmonid Fisheries conference. (Eds P. Kemp), Vol. Blackwell publishing, Southampton.
  • Juhl, M. (2005) Passage efficiency for non-salmonid species in bypass channels in the River Emån. (In Swedish with English abstract). Master thesis, Karlstad University, Karlstad.
  • Månsson, C.J. (2007) Färnans (Leuciscus cephalus) vandring och ekologi i ett reglerat vattendrag. Master thesis, Göteborg, Göteborg.
  • Olson, M. (2005) Downstream migration of brown trout (Salmo trutta) smolts past hydropower plants in the River Emån. Master thesis, Karlstad University.