Under senhösten 2018 har forskare från NRRV undersökt två olika typer av låglutande galler (vinkel mot strömriktningen = 30°) och dess effekt på nedströmsvandrande ål (Anguilla anguilla). Studien har utförts i Vattenfalls nya strömränna ”Laxelleratorn” som genom sina mått (24 meter lång, 4 meter bred och 2 meter djup) är i paritet med en intagskanal till ett litet vattenkraftverk.

Bakgrunden tll studien är den stora minskningen av ålbeståndet som har skett sedan mitten av 1900-talet och som lett till att ålen numer är klassad som en akut hotad art (sedan 2005). En av orsakerna tros vara den höga mortaliteten för blankål vid nedströmspassage i anslutning till vattenkraftverk, där framförallt passage genom turbinerna ger låga överlevnadschanser.

 

För att hindra ålen att passera genom turbinerna eller andra passager med hög mortalitet kan, istället för ett konventionellt intagsgaller, ett låglutande galler (< 30° mot strömriktning) installeras. Dessa leder fisken mot en flyktöppning som leder till en säkrare passage, till exempel en fiskväg eller en fälla, och en återställning av vattendragets konnektivitet. Ett exempel där ett låglutande galler finns installerat är Hertingforsen i Ätran där goda resultat uppnåtts för flera arter (Calles m.fl.).

Totalt märktes 80 ålar (medellängd ± 1 standardavvikelse (SD) = 845 ± 74 mm) med PIT-tags och släpptes ut i strömrännan där de endera fick möta ett α-galler (avleder fisk från botten mot ytan) eller ett β-galler (avleder fisken från ena sidan till den andra). Dessutom testades för vardera galler två olika spaltvidder: 15 och 30 millimeter. De huvudsakliga parametrarna som undersöktes var avledningseffektivitet för respektive gallerkonfiguration och tiden den tog för ålen att passera.

Resultatet analyseras i nuläget men de preliminära resultaten tyder generellt på en god avledande förmåga. Rapporten planeras vara klar under våren 2019.

 

Se även:

Calles O, Christiansson J, Kläppe S, Alenäs I, Karlsson S, Nyqvist D, Hebrand M. (2015). Slutrapport Hertingprojektet – Förstudie och uppföljning av åtgärder för förbättrad fiskpassage 2007-2015. Naturresurs rinnande vatten, Karlstads universitet

 

 

Låglutande galler används allt mer för att leda nedströmsvandrande fiskar till flyktöppningar och säkra pasagevägar förbi vattenkraftverk.Låglutande galler har tillexempel installerats för att passera nedströmsvandrande fisk i Ätran och Mörrumsån. Olle Calles, forskare vid Karlstads Universitet, leder en samling projekt som under det kommande året ska studera för- och nackdelar med låglutande galler med olika spaltvidd. Idén är att experimentellt testa hur låglutande galler med olika spaltvidd påverkar den avledande funktionen för laxsmolt och ål. Men även hydrauliska förhållanden (fallförluster) och drivgodsproblematik kommer att studeras under de olika spaltvidder. Hypotesen, vad gäller fisken, är att låglutande galler har både en fysisk och en beteendemässig avledande funktion. Detta innebär att även fisk som fysiskt kan passera gallret väljer att inte göra det utan att de i stället visar en preferens för flyktöppningarna. Genom att testa olika spaltvidder hoppas man kunna hitta en spaltvidd som är optimal för att kombinera fiskpassage och vattenkraftsproduktion.

Ålprojektet finansieras av Krafttag Ål medan lax experimenten finansieras av Energiforsks “Miljöprogram vattenkraft”.

Läs mer om ålexperimentet här: Betydelsen av spaltvidd på låglutande galler med avseende på ålpassage.

“Downstream” är en kort film om nedströmsmigration, passage-åtgärder och forskning kring fiskbeteende. Filmen finns tillgänglig på Youtube:

Filmen är tyskspråkig (från Schweiz) med engelsk text. Fiskar som förekommer i filmen är harr (äsche) , öring (forelle), barb (barbe) och strömlöja (Schneider).

Just nu pågår “Goda krafter” i Borlänge, vilket arrangeras av SERO (Sveriges Energiföreningars RiksOrganisation), Svensk vattenkraftförening (SVAF), Svensk vindkraftförening och Dala energiförening. Jag var där i går och pratade om åtgärder för fisk i reglerade vattendrag och fick en så god respons att jag inte ens hann med halva presentationen! Det är många kunniga kraftverksägare på plats och förutsättningarna är goda för många bra åtgärder om man bara kan komma åt krångligheter med bl.a. lagstiftning. Jag ser fram emot fortsatt kontakt!

Jag hade även nöjet att lyssna till Johan Lind från Norconsult, Lars Rosén från SVAF, Jonny Flodin från KTH och Anders Lindahl från Bixia.

Sedan några veckor tillbaka är kompositgallren i Granö, Mörrumsån, på plats. För information om kompositgaller, se Compracks hemsida.

Vid ett besök på plats 18 november inspekterades de humusbruna gallren och den kran (foto vänster) som ska göra det möjligt att lyfta ålsumpen/buren från brunnen (foto mitten) till det fordon som används för att frakta ålen förbi alla kraftverk ner till havet. Ingångarna till fångstsystemet syns en bit ner på gallren (foto höger).

 

 

 

Gallret rensas genom att det sänks mot botten och vattnet spolar rent det, varvid det höjs igen. Lennart (till höger på fotot till vänster), meddelar att de första veckornas drift tyder på att få löv fastnar och att övrigt drivgods ansamlas vid ytan, vilket borde tala för att “självrensen” ska funka.

 

I dag träffades representanter från Älvräddarna, Vattenfall, Landsbygds- och Miljödepartementen, Länsstyrelsen i Västra Götaland, Vattenmyndigheten Västerhavet, Karlstads universitet och SLU i Göteborg för att diskutera fiskpassager vid vattenkraftverk. Under förmiddagen presenterade Olle Calles NRRV:s forskning och därefter presenterade Peter Rivinoja motsvarande forskning vid SLU.

Under eftermiddagen besöktes Bosgårdens kraftverk som ägs av Vattenfall.

Där presenterade man vilka åtgärder som genomförts tillsammans med Länsstyrelsen i Västra Götaland och Fiskeriverket. Andreas Bäckstrand och Anna Ek (i mitten nedan) visade bl.a. den naturlika fiskvägen (till vänster nedan) och systemet för förbättrad nedströmspassage (till höger nedan).

Slutseminarium Elforsk forskningsprogram “Vattenkraft – miljöeffekter, åtgärder och kostnader i nu reglerade vatten” – Etapp III – Larry Greenberg & Olle Calles.