I en rapport, och vid ett seminarium på måndag i Arlanda, presenterar Karlstads universitet nu resultaten från ett femårigt forskningsprojekt som undersökt möjligheter till att öka överlevnaden hos nedströmsvandrande laxfisk i Klarälven. I ett pressmeddelande i anslutning till seminariet skriver universitetet tillsammans med Fortum:

“Sedan 1930-talet har lekvandrande lax och öring årligen infångats vid första vandringshindret i älven och åkt lastbil förbi den utbyggda delen för att släppas av och möjliggöra naturlig lek på platser ovanför det åttonde kraftverket, Edsforsen. Parallellt sker kompensationsutsättningar av odlad laxfisk nedströms det första vandringshindret för att möjliggöra ett fiske efter lax och öring i Vänern. Den vilda laxfisken skyddas samtidigt genom fredningsbestämmelser.

Karlstad universitet och Fortum har bedrivit forskningssamarbete om lax och öring i Klarälven under många år. Den kumulativa dödligheten hos ung lax under nedströmsvandring och kraftverkspassager har visat sig vara hög. Bland de resultat som redovisas från det senaste projektet påvisades en ännu högre dödlighet för utlekt fisk, där endast enstaka märkta utlekta laxar framgångsrikt passerade alla dammar. Projektet – som riktat in sig på att ge underlag för att förbättra just överlevnaden för laxungar och utlekt lax på vägen från lek – visar också att spill vid kraftverken har stor betydelse för den utlekta laxens passagemöjligheter. Liknande resultat inhämtades, som en del av projektet, för ung lax i Winooski River i USA.

– Kraftverken utgör de facto vandringshinder för fisken, både uppströms och nedströms. I detta forskningsprojekt har vi fokuserat på att få kunskap om laxens vandringsbeteende för att kunna förbättra möjligheterna för fiskens nedströmsvandring. Något som tidigare varit eftersatt, inte bara i Klarälven utan på många platser i världen, säger projektledaren Larry Greenberg på Karlstads universitet.

Projektet föreslår att en ökad överlevnad bland nedströmsvandrande laxfisk skulle kunna åstadkommas genom att fisken leds av från Edsforsens turbinintag och samlas upp för transport förbi kraftverken och sätts ut nedströms Forshaga kraftverk. Eftersom det finns ytterst få exempel på avledare vid kraftverk av Edsforsens storlek och geografiska placering, är samtliga studerade åtgärdsalternativ att betrakta som experimentella och kommer att kräva utvärderingar och modifieringar under en försöksperiod som bör spänna över flera år. Av de sex olika åtgärdsförslag som studerats förordas två lösningar med s k. beta-avledare. Alternativet beräknas kosta ca. 130 milj kr som engångskostnad samt ca. 8,5 milj kr i årliga löpande kostnader.

– Det är viktigt att hitta rätt lösning för rätt vattendrag. Ett exempel på detta är just Klarälven – ett vattendrag med åtta vattenkraftverk från första vandringshinder upp till laxens kvarvarande lek- och uppväxtområden – där vi under senare tid sett en positiv trend för den unika populationen av Klarälvslax. Projektets resultat har nu gett oss viktig kunskap om hur laxstammen i Klarälven ytterligare kan stärkas, säger Marco Blixt som är fiskeansvarig på Fortum.

Av de cirka 8,3 miljoner kr som satsades i projektet mellan år 2012 och 2016 kommer 1,1 miljoner kr från Karlstads universitet, 2 miljoner kr från det EU-finansierade interregprojektet ”Vänerlaxens fria gång” samt ca 5,2 miljoner kr från Fortum: hälften från interna forskningsanslag och hälften från Fortums miljöfond, som finansieras genom försäljningen av Bra miljömärkt el.”

Rapporten finns tillgänglig online här: Förbättrad nedströmspassage för vild laxfisk i Klarälven

The Herting dam with the low sloping intake rack in the intake channel to the left and the large nature-like fishway to the right. (Photo from Fiskevårdstekniks film)

Recently, the paper “Upstream and downstream passage of migrating adult Atlantic salmon: Remedial measures improve passage performance at a hydropower dam” was published in the journal Ecological Engineering. The paper was authored by Daniel Nyqvist, Anders Nilsson, Ingemar Alenäs, Jonas Elghagen, Mats Hebrand, Simon Karlsson, Stefan Kläppe and Olle Calles. They summarize the paper: “Habitat connectivity is central for life-cycle progression for migrating organisms. Passage of hydropower dams is associated with mortality, delay, and migratory failure for migrating fish, and the need for remedial measures to facilitate passage is widely recognized. Lately, nature-like fishways have been promoted for upstream migrating fish, and low-sloping turbine intake racks for downstream migrating fish, but evaluations of these remedial measures are largely lacking. At Herting hydropower dam in southern Sweden, a technical fishway for upstream migrating salmonids, and a simple bypass entrance/trash gate for downstream migrating fish have been replaced by a large nature-like fishway for up and downstream migrating fish, and a low-sloping rack, guiding downstream migrating fish to the bypass entrance, has been installed. In this study, we evaluated these remedial measures for adult Atlantic salmon, spawners and kelts, in a before/after improved remedial measures radio telemetry study. Passage performance was improved for both up- and downstream migrating adult Atlantic salmon after remedial measures. Passage rate increased for fish migrating in both directions, and overall delay decreased while overall passage efficiency increased for upstream migrating fish. After the improved passage solutions almost all tagged fish passed the dam with very little delay. Before modifications, upstream passage performance through the technical fishway was higher at higher temperatures, at day compared to night, and for males compared to females. No such effects were observed for the after-measures nature-like fishway, indicating good passage performance for both sexes under a wide range of environmental conditions. Similarly, for downstream migrating kelts, discharge positively affected passage rate before but not after the fishway modifications. Altogether, our work demonstrates the possibility of coexistence between hydropower and Atlantic salmon in a regulated river.”

Access the paper here. For questions, e-mail the authors.

Under förra veckan organiserades “American Fisheries Society – 145th Annual Meeting” i Portland, Oregon, USA. Ett brett spektrum av fiskforskning presenterades och diskuterades. Förutom en stor mängd amerikaner var även många internationella forskare på plats. Från NRRV och Karlstads Universitet närvarade och presenterade Larry Greenberg, Eva Bergman, Anna Hagelin, Åsa Enefalk och Johan Watz. Följ länkar nedan för att läsa deras abstrakt eller browsa och sök bland konferensens alla presentationer och deltagare här.

• Larry Greenberg: Post-Spawning Survival and Downstream Passage of Landlocked Atlantic Salmon in a Regulated River
• Eva Bergman: Downstream Migration of Atlantic Salmon – Possibilities for Wild Smolts and Quality of Reared Smolts
• Anna Hagelin: Spawning Migration of Wild and Supplementary Stocked Landlocked Atlantic Salmon (Salmo salar)
• Åsa Enefalk: Effect of in-Stream Wood on Juvenile Trout Growth and Behaviour
• Johan Watz: Winter Behavior of Brown Trout: The Presence of Ice Cover Influences Activity, Stress and Growth

Kelt framför intagsgaller (foto: Herman Wanningen).

Den vetenskapliga artikeln ”Post-spawning survival and downstream passage of landlocked Atlantic salmon (salmo salar) in a regulated river: is there potential for repeat spawning?”, om efterleksöverlevnad, nedströmsmigration och passage hos lax-kelt i Klarälven, har publicerats i River Research and Applications. Författare är Daniel Nyqvist, Olle Calles, Eva Bergman, Anna Hagelin och Larry Greenberg.

I abstraktet skriver författarna: “Repeat salmonid spawners may make large contributions to total recruitment and long term population stability. Despite their potential importance, relatively little is known about this phase of the life history for anadromous populations, and nothing has been reported for landlocked populations. Here, we studied post-spawning behaviour and survival of landlocked Atlantic salmon in relation to downstream dam passage in the River Klarälven, Sweden. Eight hydropower stations separate the feeding grounds in Lake Vänern from the spawning grounds in the River Klarälven, and no measures to facilitate downstream migration are present in the river. Forty-nine percent of the salmon survived spawning and initiated downstream migration. Females and small fish had higher post-spawning survival than males and large fish. The postspawners migrated downstream in autumn and spring and remained relatively inactive in the river during winter. Downstream migration speed in the free flowing part of the river was highly variable with a median of 9.30 km/day. Most fish passed the first hydropower station via upward-opening spill gates after a median residence time in the forebay of 25 min. However, no tagged fish survived passage of all eight hydropower stations to reach Lake Vänern. This result underscores the need for remedial measures to increase the survival of downstream migrating kelts.”

Läs artikeln här. Om du inte har tillgång till tidskriftens innehåll men ändå vill läsa artikeln, maila någon av författarna!

Nedströmsvandringen av kelt vid Hertings kraftverk i Ätran är nu i full gång. Fisken som passerar by-passen fångas i en fälla vilket gör det möjligt att räkna och mäta dem. Jonas Christiansson som följer passagen vid kraftverket rapporterar att det i måndags fångades över 450 lax- och öringkelt i fällan. Fisken har också möjligheten att vandra förbi kraftverket i den naturlika fiskvägen, alla kelt fångas med största sannolikhet alltså inte i fällan. Angeånde de senaste dagarna berättar Jonas att kelt-fångsten trappat  av rejält och att det igår endast fångades 4 kelt i fällan. Sedan massfångsten har temperaturen sjunkit och vattnet klarnat. Under den aktuella “massutvandringsdagen” var det stigande vattentemp och hög turbiditet på grund av regn. Samband eller slump?

Smolten har också börjat vandra men ännu ej i så spektakulära antal. Falkensbergs kommun skriver om fiskutvandringen här.

Hertings kraftverk, den naturlika fiskvägen till höger och intagskanalen till turbinen till vänster. I änden av intagskanalen finns det snedställda gallret som ska leda den nedströmsvandrande fisken till by-passen till höger om turbin-intaget. Det är i by-passen fisken fångas. (Foto:Stillbild från Fiskevårdstekniks film)

Imorgon, tisdagen den 11 februari håller Daniel Nyqvist, doktorand vid Karlstads Universitet, ett seminarium med titeln “Downstream migration of Atlantic salmon kelts in River Klarälven”. Seminariumet ges klockan 13:15 i rum 5F416 på KAU. Alla är välkomna!

Just nu är höstens nedströmsvandring av lax (och öring) kelt i Klarälven i full gång. Vi följer ett fyrtiotal radiomärkta laxars öden och äventyr och hoppas samla in intressant information. Detta är tredje säsongen i rad som vi med radiotelemetri följer den utlekta laxens vandring och beteende i älven. Av störst vikt, inför framtida fiskvandringsåtgärder, är kanske att vinna ytterligare kunskap om fiskens beteende vid det första vattenkraftverket (Edsforsen) som de stöter på under sin nedströmsvandring.

Höst vid Edsforsens damm, Klarälven.

Gallret vid ett av turbinintagen vid Edsforsens kraftverk. Om man kollar noga kan man i högra hörnet se tre-fyra kelt som står och undrar (?) vart de ska ta vägen.

Under de senaste veckorna har vi radiomärkt ytterligare ett knappt 30-tal lekvandrande laxar i Klarälven. Som vanligt märker vi dem när de fångats i fiskfällan i Forshaga. Våra radiomärkta laxar transporteras sedan tillsammans med de andra lekvandrande laxarna (och enstaka öringar) i tankbil föbi 8 vattenkraftverk och släpps ut uppströms Edsforsens kraftverk. Härifrån får de sedan själva fortsätta vandringen mot lekplatser i Nordvärmland.

Huvudsyftet med dessa fiskar är att återigen kolla på rörelse och beteende under nedströmsvandringen efter leken, när lekfisken blivit kelt. Särskilt intressant är beteendet vid Edsforsens kraftverk – det första kraftverket de stöter på nedströmsvandringen. Vi vill samla in ytterligare ett års data som underlag till designen av en åtgärd för att öka överlevnad vid nedströmsvandringen i älven.

Men först ska fisken leka och överleva leken (vi har såklart möjlighet att följa fisken även då – tex. under lekvandring och övervintring). Att döma av tidigare års studier kan vi förvänta oss att de fiskar som överlever leken vandrar ner både på hösten, snart efter leken, och på våren efter att ha övervintrat i älven. Vid själva studien i dammen vid Edsforsens kraftverk kommer vi undersöka hur fisken berör sig där, förhoppningsvis i en så normal driftsituation som möjligt. Många av de tidigare passagerna har nämligen studerats vid mer än normala nivåer av spill då kraftverket inte alltid gått på full kapacitet.

Nu ser vi fram emot en intressant laxvandringssäsong!

Spill-luckorna vid Edsforsens kraftverk. Turbinintaget utanför bild till vänster.

Igår var jag, Anna Hagelin och Stina Gustafsson ute med båt på kraftverksdammen vid Edsforsens kraftverk i Klarälven.

Under våren har vi spårat radiomärkt nedströmsvandrande lax och öring kelt vid kraftverket. Med hjälp av stationäraloggrar har vi kunnat registrera den radiomärkta fiskens rörelser när de kommer till dammen i Edsforsen. När fisken närmar sig loggern registrerar denna radiosignaler från den radiomärkta fisken. Vilken signalstyrka som registreras beror bland annat på sändarens avstånd till loggern, på dess relation i förhållande till antennens riktning och på om det finns sten eller cement mellan sändaren och loggern. För att sedan kunna överföra de olika registrerade signalstyrkorna till en fysisk karta måste vi göra en signalkarta. Därför har vi med en båt fört en sändare runt i dammen samtidigt som vi noga skrivit upp tidpunkter och positionerat oss på en karta. Sedan kollar vi vilka signalstyrkor de olika loggrarna har registrerat när vi befunnit oss på bestämda platser i dammen. Med denna information kan vi  rita en signalkarta. Och denna karta jämför vi tillslut med de signalstyrkor loggrarna registrerat från de olika passerande fiskarna. Målet är att få en bild av hur laxfisken rört sig i och förbi dammen. Såsmåningom kan denna kunskap bidra till en effektiv passageväg – som antingen släpper förbi fisken eller fångar upp den för transport förbi de sju ytterliggare kraftverken som väntar nedströms Edsforsen.

Äntligen har våren också kommit till Edebäck. Den sista veckan har vädret varit – iaf för det mesta, soligt och varmt. Igår bytte vi den gamla ryssjan till en ny och fixade några andra saker med ledningsarmarna, så nu borde allt vara färdigt innan laxsmolten börjar sin vandring. Hittills har vi fått gott med öring varav idag var det bästa dygnet hittils med 8st. Vi även fått bland annat id, lake och mört de sista dagen. Sik verkar dock ha slutat att röra sig då vi ej fått en enda på flera dagar.

Vi även fått ett par öringkelt. Kommer bli intressant att se hur många vi kommer få de kommande veckorna.

Mvh Teemu & Oscar