Foto från www.kau.se

Lutz Eckstein, professor i växtekologi, har under sommaren börjat arbeta på Karlstads Universitet. Lutz kommer både undervisa och forska. Hans forskningområde beskriver han själv på Kau:s hemsida: “My main research interests are the effects of environmental factors (incl. climate change and land use) and biotic interactions on plant community diversity and composition, functional trait diversity and resulting feedback effects on community function. Additionally, I want to understand whether and how species are adapted to their local habitats, what happens when species expand their range and which factors determine the range margins of species.”. 

Lutz forskning innebär en spännande breddning av Karlstads Universitets forskning i biologi. Läs mer om Lutz Eckstein på hans forskarprofil eller på ResearchGate.

Studenterna på masterkursen ”Vetenskapliga metoder i sötvattensekologi” skriver här om sina upplevelser i Falkenberg.

Ryssjan placeras ut.

“20 maj startade äventyret på Karlstad Universitet inför våra fältdagar i Falkenberg med att vi drillades i konsten att suturera fisk. Det hela föregicks av att vi fick träna på blå disktrasor för att få in sutureringstekniken. Sedan gick vi över till att träna på avlivad fisk under verkliga omständigheter med tidtagning under ingreppet och insättning av sändare och PIT-tags. Som ett sista eldprov fick vi märka bedövad levande öringsmolt.

Dagen därpå packade vi bilarna fulla med fältutrustning och styrde kosan mot Falkenberg. Väl på plats vid Hertings vattenkraftverk startade vi med en rundvandring för att orientera oss i vårt klassrum för de kommande dagarna. Vi tittade på fiskräknaren vid uppströmspassagens början och fiskfällan vid nedströmspassagen. Vi beundrade också det nya lutande intagsgallret och njöt av forsen i den naturlika fiskvägen. Den sköna skåningen Jonas Christiansson, för tillfället ansvarig för uppföljningsprojektet vid Herting, tog väl hand om oss både denna första skakiga dag och resten av vistelsen.

Vi startade fredagen med att titta på när fällan vid nedströmspassagen vittjades, vilket görs dagligen. Utöver några smolt så fanns en kraftigt sälbiten stackars lax. På förmiddagen hade vi besök av årets naturvårdsbiologistudenter från KAU som vi demonstrerade vår nyförvärvade fiskmärkningskunskap för. Vi upprättade tre stationer som studenterna i mindre grupper fick besöka. En där de fick prova på radiopejling av fisk, en där fiskmärkning demonstrerades samt en där de själva fick testa att sy i disktrasor. Studenterna verkade nöjda och glada och vi hade kul. Efter lunch blev det en liten båttur för att vittja ryssjor. Ryssjorna är utplacerade för att fånga uppströmsvandrande havsnejonöga (Petromyzon marinus) som tidigare inte kunnat ta sig förbi kraftverken. Genom att fånga och märka havsnejonöga är målet att undersöka om den nya fiskvägen fungerar även för dem. Men vi kammade noll denna dag, ryssjorna var tomma. Vi hann också med ett besök längs Högvadsån och kvarnen i Nydala och avslutade med en skön promenad vid Sumpafallen. Kvällen avrundades med gemensam grillning på Skrea camping. Kockarna serverade flankstek, fransk potatissallad och ett mustigt rött vin.

Ett av de fångade havsnejonögonen på märkningsbordet.

Lördagen blev en spännande dag. Direkt på morgonen vittjades nedströmspassagen i vanlig ordning men denna gång fick vi själva ansvara för att håva, artbestämma, räkna och mäta den sprattlande fisken. Sedan var det dags för ryssjorna där vi, hör och häpna, lyckats fånga årets första havsnejonöga. Den oväntade och roliga fångsten kullkastade det planerade schemat för dagen och fokus fick istället läggas på förberedelser för märkning. Nu blev det dessutom plötsligt bråttom att rengöra och rätta till ryssjorna inför den förmodade och efterlängtade anstormningen av havsnejonögon. En högtryckstvätt införskaffades i all hast och ryssjorna plockades upp på land och spolades. När ryssjorna var rena och vi var blöta och nergeggade så sattes de tillbaka i strömmen. Ett konststycke som krävde vältajmat samarbete av fyra man i två gummibåtar. Som en belöning för slitet med ryssjorna fick vi bevittna en exemplarisk radiomärkning utav havsnejonöga utförd av dr Olle Calles.

Sista dagen startade vi med att i ett rasande tempo först vittja nedströmspassagen och sedan ryssjorna. Gårdagens slit med att iordningställa ryssjorna visade sig ha varit mödan värt då vi faktiskt fann ytterligare ett havsnejonöga. Därmed upprepades märkningproceduren, denna gång med Jonas som kirurg. Av nyfikenhet bestämde vi oss också för att pejla gårdagens märkta havsnejonöga. Det visade sig vara lättare sagt än gjort. Efter att ha letat i närområdet vid kraftverket utan resultat fortsatte vi cirka 2 km nedströms ända till Tullbron i Falkenbergs centrum. (På vägen passerades även Vallarnas friluftsteater där Johannes passade på att kliva upp på scen och framföra ”Gubben Noak” på munspel för oss.) Men fortfarande hörde vi inga signaler och vände med tunga steg åter till Herting och grubblade på vad som hade gått snett. Var det sändaren som inte fungerade? Hade havsnejonögat rymt? Eller var det något fel på vår mottagare? Det visade sig dock att det eftersökta objektet hela tiden befunnit sig vid kraftverket. Den hade gömt sig i en av betongfickorna vid turbinutloppet vilket gjorde att signalen blev svår att uppfatta. Att äntligen få lägga in positionen i GIS-programmet på surfplattan kändes som en perfekt avslutning på mycket lärorika, roliga och berikande fältdagar.

Och förresten, alla våra övningsmärkta öringar lever ännu.

Emmy, Johannes, Kristin, Peter, Pia och Simon”

På tisdag, den 12:e Maj, kommer Anders Andersson, doktorand vid Karlstads Universitet, att presentera sin forskning på ett seminarium med titeln ”Sportfishing effort and catch of salmon and trout in Lake Vänern”. Seminariet ges klockan 13:15 i sal 5F416 på Karlstads Universitet. Alla är välkomna!

Imorgon, tisdagen den 14:e April, kommer Ian Fleming att ge ett seminarium med titeln ””Influence of environmental enrichment and transgenerational effects on salmon recovery”. Ian Flemming är till vardags verksam vid Memorial University, Kanada men är förnärvarande gästprofessor tid vid Göteborgs Universitet.

Seminariet ges klockan 13:15 i sal 5F416 på Karlstads Universitet. Alla är välkomna!

Den vetenskapliga artikeln “Ice cover alters the behavior and stress level of brown trout Salmo trutta”, om juvenila öringars vinterbeteende, har publicerats i Behavioral Ecology. Artikeln är resultatet av ett avdelningsgemensamt experiement på Karlstads Universitet där Johan Watz och Bror Jonsson hållit i taktpinnen.  Övriga författare är Eva Bergman, Olle Calles, Åsa Enefalk, Stina Gustafsson, Anna Hagelin, Anders Nilsson, Johnny Norrgård, Daniel Nyqvist, Martin Österling, John Piccolo, Lea Schneider och Larry Greenberg.

I abstraktet beskrivs studien: “Surface ice in rivers and lakes buffers the thermal environment and provides overhead cover, protecting aquatic animals from terrestrial predators. We tested if surface ice influenced the behavior (swimming activity, aggressive encounters, and number of food items eaten) and stress level (coloration of eyes and body) of stream-living brown troutSalmo trutta at temperatures of 3–4 °C in indoor experimental flumes. We hypothesized that an individual’s resting metabolic rate (RMR, as measured by resting ventilation rate) would affect winter behavior. Therefore, groups of 4 trout, consisting of individuals with high, low, or mixed (2 individuals each) RMR, were exposed to experimental conditions with or without ice cover. Ice cover reduced stress responses, as evaluated by body coloration. Also, trout in low RMR groups had a paler body color than those in both mixed and high RMR groups. Trout increased their swimming activity under ice cover, with the highest activity found in high RMR groups. Ice cover increased the number of aggressive encounters but did not influence the number of drifting food items taken by each group. In mixed RMR groups, however, single individuals were better able to monopolize food than in the other groups. As the presence of surface ice increases the activity level and reduces stress in stream-living trout, ice cover should influence their energy budgets and production. The results should be viewed in light of ongoing global warming that reduces the duration of ice cover, especially at high latitudes and altitudes.”

Läs artikeln här. Om du inte har tillgång till tidskriftens innehåll men ändå vill läsa artikeln, maila någon av författarna!

Foto: Anders Tedeholm

Foto: Anders Tedeholm

Åsa Enefalk rapporterar från källaren: “Det här är ett par porträtt på årsungar av öring, som kläcktes förra våren i Barlingshultsälven i Arvikatrakten. De är bara 7-8 cm långa. Just nu finns de i de stora konstgjorda bäckarna i källaren på Karlstads universitet. De deltar i ett experiment där vi vill finna svar på varför öringungar gärna gräver ner sig på vintern. Vi vill också ta reda på om tendensen att gräva ner sig påverkas av närvaro av farlig rovfisk, eller av att det finns andra gömställen (ris och pinnar). Det är fantastiskt att se dessa små fiskar simma så snabbt och smidigt i femgradigt vatten. Vi människor är definitivt inte överlägsna i alla situationer!”

Det går fortfarande att anmäla sig till masterkursen “Vetenskapliga metoder i sötvattensbiologi” som ges på Karlstads Universitet senare under våren:

“Under kursen möter du alla ingående moment i ett forskningsprojekt, så som frågeställning, studiedesign, genomförande, analys och presentation. Stor vikt läggs vid de senaste och viktigaste och metoderna som används inom forskning och miljöövervakning inom sötvattensekologi. Du får teoretiska och praktiska färdigheter för att fånga, märka och spåra fisk (telemetri); elfiske, biotopkartering, hydraulisk kartläggning, bottenfaunaprovtagning, provtagning på stormusslor m.m. Dessutom får du en unik kompetens i hur man återskapar upp- och nedströmspassage för fisk i reglerade vattendrag. Intyg på genomgånga moment ger dig möjlighet att åberopa färdigheterna när du söker jobb. I kursen medverkar forskare och doktorander i rinnande vattens ekologi  och undervisningen sker i direkt kontakt med de högaktuella forskningsprojekt som pågår vid biologiavdelningen.” Ansök här.

På tidag, den 16 december klockan 13:15 ger Björn Rogell från Stockholms Universitet ett seminarium med titeln “Local adaptation and plasticity of hatchery-adapted populations” på Kau. Det behandlar salmonider. Seminariet ges i Rum 5F416 (OBS! Salsnummer är felskrivet på affischen nedan). Alla är välkomna!

Intresserade studenter i Ekologisk Miljövård

Studenter från kursen Ekologisk miljövård besöker Vattendagarna 2014 och rapporterar nedan om upplevelser från den första dagen:

“Vattendagarna i Kristianstad 2014 anordnas som ett samarbete mellan svenska föreningen för limnologi (SFL), Kristianstads kommun och Krinova. Det är en konferens om vatten med temat ”vatten och samhället – möjligheter och utmaningar” där flera föredrag inom det aktuella ämnet presenteras, workshops hålls, posters presenteras, SFL har sitt årsmöte, och under torsdagen anordnas en exkursion till Kristianstads vattenrike (som vi ej kommer medverka vid).

Vi fick under promenaden till Krinova njuta av en otroligt vacker sen-november morgon med stålande sol.

Tisdagen startades med att generaldirektören vid Havs- och vattenmyndigheten, Björn Risinger, hälsade alla välkomna och gav ett inledande tal om vattendagarna, vattenfrågor i politiken, satsningar och strategier och temat för den här konferensen. Magnus Tuvendal startade dagens presentationer med att prata om ekosystemtjänster för vem, han klargjorde begreppet ekosystemtjänster och gav några konkreta exempel. Lousie Hård af Segerstad fortsatte på temat ekosystemtjänster och värdet av dessa, hon poängterade de två viktiga punkterna mångfunktionalitet och deltagarprocesser. Vikten av trygghet i deltagarprocesser för att skapa bra samarbetsmöjligheter för olika intressenter togs även upp i denna presentation. Förmiddagen avslutades med att miljöekonomen Stefan Jendteg ställde frågan om det är skillnad på pris och värde och hur man kan använda vattenekonomiska beräkningar som beslutsunderlag.

Efter lunch startade Mats Wallin eftermiddagens presentationer med att prata om andra generationens förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer som vattenförvaltningen håller på att ta fram. Kristian Wennberg tog upp hur modern lagstiftning ska reglera all vattenverksamhet som bedrivs med stöd av gamla lagar. Vi fick veta att förslaget för närvarande bedrivs i regeringskansliet. Efter en välbehövlig kaffepaus tog Henrik Schriber upp ett exempel på hur miljökvalitetsnormer kommer påverka den planerade dragningen av järnvägen, Ostlänken. Alltså bedöma miljökonsekvenserna av en verksamhet som ska tas i drift 15 år senare. Fokus i denna studie låg på påverkan på yt- och grundvatten. Johanna MacTaggert lös upp tillvaron när hon kom upp på scen och pratade om biosfärområden. Hur man kan hålla liv i biosfärområdet genom att engagera lokalbefolkningen var en av punkterna hon tog upp i denna presentation.

Jonas Dahl från Kristianstads kommun presenterade Kristianstad vattenrike där han visade hur man i detta biosfärområde arbetar med att förankra det miljövårdsarbete som bedrivs hos lokalbefolkningen genom till exempel malsaffari, nära arbete med lokala jordbrukare och skolaktiviteter. Dagen avslutades med en presentation av Krinova Science park som hölls av Charlotte Lorentz Hjorth. Hon berättade om hur Krinova fungerar som en samlingsplats där aktörer kan samarbeta för att skapa nya innovationer inom temat mat, miljö och hälsa.

Ett gäng trötta men nöjda studenter återvände till boendet för påfyllnad av energi och återhämntning, för att komma pigga och friska tillbaka imorgon.

Medverkande: Ingela Källén, Sanna Jamell, Omar Laallam, Sara Elg, Johannes Ainegren, Helena Winser.”

John Piccolo leder studenterna i Ekologisk miljövård på en studieresa till konferensen Vattendagarna 2014, vid Vattenriket i Kristianstad. Han har skickat en kort rapport från konferensens första dag: Tema på konferens i år är ”Vatten och samhälle – möjligheter och utmaningar!” Björn Risinger, generaldirektör Havs och Vattenmyndigheten, öppnade konfernesen och pratade bland annat om en ny process för biologisk mångfald och rinnande vatten. Temat för tisdag förmiddag var ”Vattnets värde i samhällsperspektiv”  och handlade om ekosystemtjänster och vattens värde. Konferensen kommer även att handla mycket om vattenkraft och vattenmiljö.

Läs programet här: http://www.limnologerna.org/VD2014/Vattendagar%202014%20Program%20141125.pdf