På tisdag, den 7:e Oktober kl. 13.15 i rum 5F416 kommer John Piccolo hålla ett seminarium om Strupsnittsöring (Oncorhynchus clarki). Alla är välkomna!

Idag, tisdagen den 20:e maj, kommer John Piccolo från Karlstads Universitet att hålla ett extra-insatt seminarium med titeln: “Drift foraging in theory and practice”. Seminariumet ges klockan 13.15 i rum 5F416 på KAU.

Den som vill vara extra föreberedd, eller följa temat hemifrån, kan kolla in Environmental Biology of Fishes special nummer om drift-feeding.

You-tube klippet nedan har bara ämnet gemensamt med John Piccolos semniarum.

“A stream is defined, after all, as flowing water. Its inhabitants are the product of millennia of adaptations to the unique selective pressures created by this dynamic environment. Imagination is key for many of us who have studied fish feeding in swift water.”  skriver John Piccolo med flera i förordet till Environmental Biology of Fishes special nummer om drift-feeding: “Behaviour and Ecology of Drift Foraging: From Theory to Practice“.

En handfull NRRV-relaterade artiklar är med i specialnumret:

*Food and space revisited: The role of drift-feeding theory in predicting the distribution, growth, and abundance of stream salmonids.

*Day and night drift-feeding by juvenile salmonids at low water temperatures.

*Familiarity with a partner facilitates the movement of drift foraging juvenile grayling (Thymallus thymallus) into a new habitat area.

*Woody debris and terrestrial invertebrates – effects on prey resources for brown trout (Salmo trutta) in a boreal stream

*Parasitic freshwater pearl mussel larvae (Margaritifera margaritifera L.) reduce the drift-feeding rate of juvenile brown trout (Salmo trutta L.).

Naturmorgon på Sveriges Radio P1 sänds varje lördagmorgon med start strax efter klockan 6. Inslag om livet i och runt rinnande vatten återkommer ofta i programmet.

En hel del intressanta, och för oss relevanta, reportage sänds med ojämna mellanrum ut i etern. Här kommer ett axplock av avsnitt som alla berör ekologi i rinnande vatten och kan laddas ner från Sveriges Radios hemsida. Perfekta som sällskap i hörlurarna under ensamma promenader eller tråkiga hushållssysslor!

*2011-08-06 – Klarälvslax och musslor – med Eva Bergman och John Piccolo

*2011-08-20 – Sanddyner vid Klarälven och livet i Voxnan

*2011-09-10 – Ekologisk och genetisk mångfald hos Öring i svenska fjällen

*2011-11-19 – Tjockskalig målarmussla och Sik med Johnny Norrgård

*2013-09-07 – Översvämmningsekologi och mygg i Dalälven

*2013-09-21 – Vägtrummor och vandrande fisk

*2013-10-05 – Flodnejonöga i Kalixälven

*2013-10-19 – Stem

*2013-11-02 – Flodpärlmussla

Trevlig lyssning!

Häromdagen visade John Piccolo filmen River Webs på Karlstads Universitet. Det är en inspirerande dokumentär om den japanska ekologen Shigeru Nakano och livet i och runt rinnande vatten. Samt om forskning som nyfikenhet, vänskap och förståelsen av samband.

Filmen verkar dessvärre inte finnas tillgänglig online men nedan ser ni ett kort utdrag från den:

Idag pratade John Piccolo om smoltmigrationen i Klarälven på seminariet  ”Understanding smolt  migration in Klarälven”. Under två år (2012 och 2013) har John Piccolo med fältarbetare och nordlig experthjälp fångat smolt med ryssja i Edebäck (strax uppströms Edsforsen, det åttende kraftverket från Vänern och det första kraftverket de nedströmsvandrande smolten stöter på i sin vandring mot sjön).

Syftet med arbetet har varit flerfaldigt: För det första har man kunnat studera smoltvandringsperioden som sådan. När och hur länge vandrar smolten? Detta har arbetet med ryssjan gett en tydligare bild av då smolt fångats från början av maj och en bra bit in juli. Denna kunskap kan potentiellt användas för att tajma spill-vatten vid kraftverken eller andra åtgärder för att underlätta överlevnaden i vandringen i den utbyggda delen av älven. Man skulle även kunna tänka sig att information om den naturliga smoltvandringsperioden kan användas för att tajma utsättningen av den odlade fisken. Vidare är det – eftersom smolt märkts, satts upp uppströms ryssjan och i vissa fall återfångats i den – möjligt att uppskatta antalet vandrande smolt. En uppskattning av smolt-produktionen i älven kan sedan relateras till habitatkvalitet, antal lekfisk, överlevnadstal i älv och sjö. Det framtida målet är, för John Piccolo, att kunna skapa en modell av laxpopulationen som sammanlänkar laxens skiftande habitat (lekplatser, uppväxtplatser, vandring, sjö osv) och livshistoriefaser.en annan vision är att kunna studera “ecoevolutionary dynamics” där till exempel populationsmodeller, evolution och klimatförändringar analyseras. För detta krävs dock ytterligare och rejäla ansträngningar – både i älv och sjö.

John avslutade med att trycka på värdet av att få igång ett smoltmonitoring-program i Klarälven. Föredraget följdes av diskussion om Klarälvslaxen och dess framtid.

Missa inte morgondagens seminarium om smoltmigration i Klarälven. Som förfest bjuder vi på dessa fina bilder från sommarens forskning. Fotona är alla tagna av fältarbetaren Oscar Askling. Väl mött imorn klockan 13:15 i sal 5F416 på Karlstads Universitet. Alla är välkomna!

Smolt (lax och öring) fångades på sin nedströmsvandring i denna ryssja. De fångade fiskarna märktes och släpptes ut uppströms fällan och riskerade alltså att fångast igen när de passerar ryssjan. Genom att jämföra antalet märkta fiskar med antalet omärkta i fångsten beräknas sedan det totala antalet smolt som passerar ryssjan i älven, s.k mark and recapture beräkning av populationens storlek.

Forskaren John Piccolo i aktion.

Ett laxsmolt mäts.

Ett märkt öringsmolt

På tisdag, den 17:e september, klockan 13:15 inleds höstens seminarie-serie på Biologiavdelningen vid Karlstads Universitet. Det är vår egen John Piccolo som ska prata om smoltvandring i Klarälven. Alla är välkomna! Rum 5F416 är det som gäller.

Nu finns äntligen rapporten “Lax och öring i Klarälven – möjligheter för vild fisk och kvalité på odlad fisk” tillgänglig online. Författare är Eva Bergman, Larry Greenberg, Johnny Norrgård och John Piccolo från Karlstads Universitet, samt Monika Schmitz – numera stationerad i Uppsala.

Abstractet lyder som följer:

“Data från 1800-talet visar att fångsterna av lax och öring i både älv och sjö varit mycket högre än idag. Storskaliga dämmen, kraftigt fiske i Dejeforsen, nio kraftverk i den svenska delen av Klarälvens huvudfåra, och användandet av älven för timmerflottning har bidragit till detta. Efter att utsättning av kompensationsodlad fisk startade ökade fångsten igen, även om den fortfarande är låg.

Fältundersökningar av vild laxsmolt visade att 16 % av smolten klarade sig hela vägen förbi de åtta kraftverken mellan Edebäck och Forshaga. Under studien var vattenföringen, och därmed spillet, lågt, vilket troligen bidragit till de höga förlusterna. Normalt spills det inte under hela smoltvandringsperioden, vilket är olyckligt.

Lax och öring uppfödda under normala odlingsförhållanden är oftast större och fetare än vild fisk. Vi födde upp lax med olika fodertyper och fodermängder. Mängden föda påverkade laxens tillväxt och smoltmognad, och lax som fått fettfattigt foder var mest ”naturlik”. Den klarade också vandringen bäst, 80 % tog sig till Vänern medan 55 % av laxen som fått normalt eller lite foder. Bara 20 % av tidigt könsmogna hanar tog sig till Vänern.

Rapporten avslutas med implikationer och förslag till åtgärder och fortsatta studier.”

Och den kan laddas ned i sin helhet här.

Vi, alltså forskargruppen Naturresurs Rinnande Vatten på ämnet biologi vid Karlstads universitet, medverkar i det Interregfinansierade projektet Vänerlaxens fria gång. Under två år har vi genomfört projekt i Klarälven i syfte att lära oss mer om laxens biologi i Klarälven. För att kunna genomföra en god förvaltning av ett ekosystem måste man ha goda kunskaper om de arter man vill förvalta. Laxen är en sådan art och våra olika projekt syftar till att lära oss mer om laxens olika livsstadier i älven. Var leker den? Hur många utlekta fiskar överlever och tar sig ut i Vänern igen? Hur många överlever till olika ålder? Hur många kommer tillbaka för att leka? Hur många lyckas vi fånga i Forshaga? Alla dessa frågor söker sina svar och vi ska försöka svara på en del av dem. Målsättningen är att i slutet av projektet kunna göra en god bedömning av hur mycket lax som finns och kunna identifiera de svaga perioderna i laxens livscykel. När man har den kunskapen blir det lättare att lägga grunden till en bra förvaltning som förhoppningsvis kan leda till ett starkare bestånd av den vilda laxen i Klarälven.

Under 2012 har vi haft fem olika delprojekt igång i Klarälven. Våra studier har berört 1) lekfiskens vandring från Vänern upp till Forshaga, 2) lekfiskens vandring från Edebäck till sina lekområden, 3) keltens vandring nedströms, 4) smolten uppströms Edebäck och 5) smoltens vandring från Forshaga till Vänern.

I årets redovisning redovisar vi dels vad som gjorts, vilka preliminära resultat vi hunnit få fram hittills samt i aktuella fall kortfattat hur de fortsatta studierna ser ut. Dessutom beskriver vi en studie om vild smolts nedströmsvandring som vi skulle vilja göra 2013. Vi vill också påpeka att det är väldigt obearbetade siffror som redovisas och att det ännu är för tidigt att dra för stora slutsatser av det redovisade materialet. Vi arbetar vidare med analyserna och redovisar våra slutsatser allteftersom datamaterialet är färdigbearbetat.

Läs rapporten här: Vänerlaxens fria gång – Redovisning av fältarbetet 2011-2012