Foto: Anders Tedeholm

Foto: Anders Tedeholm

Åsa Enefalk rapporterar från källaren: “Det här är ett par porträtt på årsungar av öring, som kläcktes förra våren i Barlingshultsälven i Arvikatrakten. De är bara 7-8 cm långa. Just nu finns de i de stora konstgjorda bäckarna i källaren på Karlstads universitet. De deltar i ett experiment där vi vill finna svar på varför öringungar gärna gräver ner sig på vintern. Vi vill också ta reda på om tendensen att gräva ner sig påverkas av närvaro av farlig rovfisk, eller av att det finns andra gömställen (ris och pinnar). Det är fantastiskt att se dessa små fiskar simma så snabbt och smidigt i femgradigt vatten. Vi människor är definitivt inte överlägsna i alla situationer!”

Sedan en tid tillbaka pågår ett labexperiment i vår strömakvarieanläggning. Under vintern har man observerat att juvenil lax och öring byter från att vara dagaktiva till att vara aktiva på natten. På dagen ligger de ofta nedgrävda i mellanrummen bland stenar och grövre grus, för att endast komma upp nattetid för att tex. äta. I vårt experiment har öringar möjligheten att ligga nedgrävda i grovt substrat (i hinkarna på bilden t.v.) eller gömma sig i död ved. Vi testar hur de utnyttjar desa möjligheter under dagen och på natten i närvaro och frånvaro av en predator (en lake). Laken befinner sig uppströms på andra sidan av ett galler. Öringarnas positioner bestäms med hjälp av en mobil PIT-läsare (bilden t.h.) samt genom observationer. På natten använder vi IR-lampor och en IR-kamera för att observera öringarna.

Istäckta vattendrag påverkar fisken och dess ekologi. Utan is är fisken i det kalla vattnet relativt långsam och särskilt utsatt för predation från endoterma djur – fåglar och däggdjur – vars rörelser inte på samma sätt påverkas av kylan. Men när vattenytan fryser, bildar istäcket ett skydd från terrester predation. På filmen nedan ser man tydligt hur fiskarna under isen kan ägna sig åt andra aktiviteter än att vara vaksamma för endoterma predatorer, t ex födosök och interaktioner med andra fiskindivider?

Johan Watz har specialiserat sig på laxfiskars vinterkologi. Läs hans forskning i till exempel: “Effects of ice cover on the diel behaviour and ventilation rate of juvenile brown trout“.

I somras arrangerade The Physiology Section of the American Fisheries Society en stor kongress om fiskbiologi i Edinburgh. Undertecknad var där och representerade NRRV och Karlstads universitet genom att presentera sin forskning om beteende och tillväxt hos öring under yttäckande is i ett symposium om fiskars vinterbiologi. Dr. Jill Leonard från Northern Michigan University och hennes mastersstudent, Joseph Wagner, pratade också om fisk och is. De arbetade med ett projekt vars syfte vara att undersöka hur isdynamiken i rinnande vatten påverkar lotiska fiskar, speciellt strupsnittsöringen. Mycket intressant.

Förutom presentationerna i vintersymposiet bjöds det på otaliga intressanta presentationer i en mycket bred flora av symposier. För att nämna några, symposierna behandlade ämnen som t ex stress, jonreglering, migration, simfysiologi, lakens ekologi och fysiologi, länkar mellan metabolism, beteende och miljö, samt fiskparasiter.

“A stream is defined, after all, as flowing water. Its inhabitants are the product of millennia of adaptations to the unique selective pressures created by this dynamic environment. Imagination is key for many of us who have studied fish feeding in swift water.”  skriver John Piccolo med flera i förordet till Environmental Biology of Fishes special nummer om drift-feeding: “Behaviour and Ecology of Drift Foraging: From Theory to Practice“.

En handfull NRRV-relaterade artiklar är med i specialnumret:

*Food and space revisited: The role of drift-feeding theory in predicting the distribution, growth, and abundance of stream salmonids.

*Day and night drift-feeding by juvenile salmonids at low water temperatures.

*Familiarity with a partner facilitates the movement of drift foraging juvenile grayling (Thymallus thymallus) into a new habitat area.

*Woody debris and terrestrial invertebrates – effects on prey resources for brown trout (Salmo trutta) in a boreal stream

*Parasitic freshwater pearl mussel larvae (Margaritifera margaritifera L.) reduce the drift-feeding rate of juvenile brown trout (Salmo trutta L.).

Det avdelningsgemensamma laboratorieexperimentet fortskrider. För att hålla isär individuella fiskar märks de med med VIE (visual implant elastomer). Detta innebär att två-komponentsplastfärg injiceras i fiskens rygg och/eller stjärtfena. Olika färg- och fenkombinationer på olika individer gör det möjligt för oss att skilja dem åt. Färgmärkningen fungerar som en sorts nummerlapp eller namnlapp på fiskarna under experimentets gång.

Öringen märks med röd färg i ryggfenan…

Och i stjärtfenan…

Den här fisken är märkt i både rygg- och stjärtfena. Genom att jämföra färgmärkning på de olika fiskarna kan vi sedan skilja dem åt under experimentets gång.

Ett nytt experiment om öringens vinterbeteende ligger i startgroparna i akvarieanläggningen på Karlstads Universitet. Johan Watz, doktorand på laxfiskars vinterekologi, är general för experimentet, i vilket olika beteendetyper av öring ska testas i konkurrensförhållanden med och utan yttäckande is. Beteendetyperna definieras som fiskar med hög respektive låg vilometabolism (beräknas genom att mäta gälslagsfrekvens i vila i mörker). Vilometabolismen hör ofta ihop med aggressivitet, där aggressiva, dominanta fiskar som regel har hög vilometabolism. Vi hoppas se hur närvaron och frånvaron av ett istäcke påverkar interaktioner mellan fiskar med de olika beteendetyperna och i förlängningen förstå hur detta påverkar strategier för vinteröverlevnad.

Istäcke på ett av strömakvarierna i källaren på KaU.

Johan Watz pekar ut kammaren där fiskens vilometabolism mäts. Fisken placeras i ett mörklagt akvarium under en tid för att “lugna ner sig”. När fisken gått ner till vilometabilsm filmas den och gälslagsfrekvensen räknas. Hög gälslagsfrekvens innebär hög vilometabolism och vice versa.

Imorgon, den 27 maj kl 10.15 i Erlandersalen (11D227) på Karlstads Universitet håller Johan Watz sitt Lic-seminarium – “Winter behaviour of stream salmonids: effects of temperature, light, and ice cover”.

Opponent är Svein Jakob Saltveit från Naturhistorisk museum, Oslo.

Alla är välkomna!

Licenciat-avhandlingen finns att läsa online här.

Johan Watz och Åsa Enefalk höll varsin presentation på OIKOS-konferensen i Linköping tidigare i veckan.

Johan berättade om ett labförsök med fokus på  öring och is, Åsa om ett fältförsök och ett labförsök på temat död veds betydelse för ung öring.

I år handlade konferensen om klimatförändringar, och tack vare att den hölls i Linköping bjöds många fina föredrag om skalbaggsfaunan i gamla ädellövträd.

Gå gärna in på OIKOS hemsida för mer information om tidskriften och föreningen OIKOS. Här kan man också läsa abstracts från konferensens presentationer.