Kursdeltagare från Masterkursen “Vetenskapliga metoder i sötvattenekologi” rapporterar om en intensiv fältvecka:

“Måndagen den 24 april gick startskottet för fältveckan på Karlstads Universitet. Under kurserns första del fick vi lära oss konsten att suturera fisk och designa experiment. Första dagen fick vi lyssna till professor Erik Petersson från SLU berätta om etik och lagar kring djurförsök. Dagen fortsatte med förberedelser inför ett labbexperiment där vi studerade hur temperaturen i vattnet under laxens äggstadie påverkar dess förmåga att födosöka som ung fisk.Tisdagen och oKknsdagen ägnades åt labbexperimentet respektive arbete med sutur, bedövning och märkning av lax. Vi förberedde också inför fältarbete och resa till Ätran och Hertings krafverk där merparten av resten av veckan spenderades.

Väl på plats i Herting fick vi en rundvandring för att få kunskap om hur det ser ut och vilka åtgärder som har gjorts för att förbättra fiskens vandring förbi vattenkraftverket. Dagen efter blev vi indelade i tre grupper där varje grupp körde varsin station per dag. Den första station behandlade telemetri, där vi fick lära oss pejla radiosändare med mobil radiomottagare. Vi fick även lära oss mycket om tekniken. Andra stationen gick ut på att artbestämma, mäta och märka ett givet antal fisk fångade i en Wolf –trap-liknande fälla. Resten av den infångade fisken artbestämdes, räknades och släpptes ut. I den tredje stationen fick vi lära oss att fiska med ryssjor. Utöver arbetet i de olika stationerna ägnades en av dagarna till att besöka mindre kraftverk uppströms i Ätran, och se hur de har löst fiskvandringen förbi kraftverken Nydala kvarn och Vebro kraftverk i Vessigebro. I Nydala kollade vi på en fiskfälla och i Vessigebro fick vi se en ålyngeluppsamlare. Vi besökte även laxlekvatten vid naturreservatet Sumpafallen.

Sammantaget en trevlig och givande vecka med nya kunskaper samt erfarenheter! Vi rekommenderar stark denna kurs för framtida studenter, speciellt om du har ett intresse för vatten och fisk!

Fokuserade studenter som undersöker de olika nivåer som finns uppstår vid bedövning av lax.

Fokuserade studenter som undersöker de olika nivåer som finns uppstår vid bedövning av lab.

kurshel

Maria Stjärnlöv och Lena Andersson pejlar efter radiosändare som har lagts ut på olika ställen runt Herting som är en av de olika stationerna.

kurs6

Helena Winser, Robin Lindgren, Niclas Carlsson och Edvin Rapp vittjar den Wolf-trap-liknande fällan.

kurs_matning

Mätning av Jessica Dolk och Niclas Carlsson av den stora gäddan som fångades i Wolf-trapen. Edvin Rapp ansvarade för protokollföringen.

kurs8

Sara Brodin, Geni Zanol och Jonas Elghagen vittjar och tar upp ryssor som var en av stationerna

kurs7

Ålyngeluppsamlare hos kraftverket i Vebro.

kurs

Hela gänget – studenter och lärare.

På lördag, den 21 maj, firas World Fish Migration Day på över 400 platser runt om i världen. 1500 organisationer uppmärksammar på olika sätt vandrande fiskar och deras behov av fria vandringsvägar. Karlstad Universitet är bland annat involverat i firandet vid Hertings kraftverk i Ätran där Falkenbergs kommun inbjuder till “att fira vår unika fors Hertingforsen med en rad aktiviteter.” Bland annat bjuds det på föreläsningar om vandrande fisk och åtgärden vid Herting, förevisning av fiskmärkning och sötvattensmusslor, fiske med Sportfiskarna och tipspromenad. Läs mer om eventet i Falkenberg här.

WFMD_map

World Fish Migration Day’s hemsida finns en interaktiv karta där man kan klicka sig fram mellan olika planerade evenemang.

atran_sept1

Studiebesök och radioinspelning vid fiskfällan i Nydala i Ätran.

Under den här veckan har Sveriges Radios vetenskapsprogram Vetendets värld sänt två avsnitt om vandrande fisk, vattenkraft och fiskpassage. Karlstads Universitetet är väl repressenterat av forskaren Olle Calles men också av fältarbetaren och studenten Robin Lindgren. Lyssna på programmen här:

Fiskens kamp mot vattenkraften

När forsarna återföds – om vattenkraften och miljön

Mycket uppmärksamhet ägnas åt passage-lösningarna vid Hertings kraftverk i Ätran. Läs mer om projektet i Ätran här på NRRV.se, på HaVs sida om Bästa möjliga teknik eller på Falkenbergs kommuns hemsida.

Andra länkar relaterade till de två programmen och av intresse för den fiskvandringsintresserade är World Fish Migration Day’s hemsida, FiskaGävleborg (Länsstyrelsen i Gävleborgs facebooksida om fisk) och Älvräddarnas facebookgrupp.

HaV har börjat samla “nya rön om bästa möjliga teknik för vattenkraften från 2015 och framåt” online. Till en början ligger fokus på fiskpassage lösningarna vid Hertings kraftverk i Ätran om vilka de skriver:

“Nya fiskpassagelösningar vid Herting vattenkraftverk i Ätran har markant förbättrat passagemöjligheterna för lax, ål och havsnejonöga. De nya passagelösningarna, en stor naturlik fiskväg och ett låglutande galler, illustrerar potentialen av att ersätta gamla passagelösningar med nya, utformade enligt rekommendationer om bästa möjliga teknik.”

På sidan finns flera länkar för den vetgirige. Kolla in den på havochvatten.se.

Herting

Hertings kraftverk. Till vänster syns det snedställda gallret för nedströmsvandrande fisk medan den stora naturlika fiskvägen tar upp bildens högra del.

Falkenbergs kommun och Länsstyrelsen Halland bjöd tidigare under veckan in till ett seminarium om passageåtgärderna vid Hertings kraftverk i Ätran. Utifrån uppföljningsstudien och andra resultat diskuterades hur väl projektet nått sina syften; vad det inneburit för vandringsfisk, miljö, biologi, kraftproduktion, för Falkenberg, Halland och Sverige. Olle Calles, från Karlstads Universitet höll en presentation och refereras i Hallands Nyheter:

Herting

Hertings kraftverk. Till vänster syns det snedställda gallret för nedströmsvandrande fisk medan den återställda älvfåran tar upp bildens högra del.

“Vad är det då som gör Herting- forsens omvandling så unik? Mycket, enligt forskaren Olle Calles, som har följt projektet sedan 2007. Då började universitetet undersöka hur väl skyddsvärda och vandrande fiskar tog sig förbi kraftverket. Okej, blev svaret för laxen. Inte alls bra, var facit för ål och havsnejonöga. Nio år senare är läget ett annat. Nu är dammen borta, fiskens naturliga färdväg har återställts, och ett fisksäkert galler har placerats framför den gamla kraftstationen. Resultatet beskriver Calles som ”otroligt mycket bättre än väntat”:

• Tidigare kom tre av fyra laxar förbi, och de tog tre veckor på sig. Nu passerar
alla, oftast på en dag.
• Havsnejonöga klarade inte passagen alls tidigare. Nu tar sig merparten förbi.

• Ål och unglax, som tidigare hamnade i turbinen, tar sig tack vare gallret och en flyktöppning vid sidan av kraftverket i stället förbi.

Att riva bort en damm och samtidigt återställa fiskens gamla färdväg hör inte till vanligheterna. Inte heller att – genom ett låglutande fingaller och en flyktöppning – även fånga upp fiskens färdväg nedströms.

– Man har satsat på bästa möjliga teknik, trots att det har påverkat produktionen, och samtidigt låtit forskningen vara med och utvärdera. Den kombinationen är mycket ovanlig, säger Olle Calles, som också prisar samarbetet mellan alla olika intressenter i projektet.”

Läs hela artikeln på Hallands Nyheters hemsida.

Last week a group of people from the Fish Passage 2015-team, World Fish Migration Foundation and WWF-Netherlands visited the River Ätran in Southern Sweden. Herting, the hydropower plant located most downstream in the system, has been subject to extensive efforts to improve fish passage. A dam structure has been removed and a large nature-like fishway constructed to facilitate both upstream and downstream passage (as well as supply salmon and other fish with additional spawning habitat) and a low sloping rack has been installed to guide downstream migrating fish to a by-pass entrance by the turbine intakes. Passing migratory fish include Atlantic salmon, brown trout, sea lamprey and European eel. Olle Calles, researcher at NRRV and Karlstad University, has been involved throughout the processes and presented pre- and post-remediation data on fish-passage and told the story about salmon population in the river. The group also visited a monitoring trap and spawning areas in the River Högvadsån, a tributary to the River Ätran and was given the opportunity to track radio tagged eel in an ongoing study on eel downstream migration and dam passage. We appreciate the visit and the interesting discussions taking place throughout their stay.

Herting

Herting hydropower plant, the naturelike fishway to the right and the intake channel to the left. In the end of the intake channel, there is a low sloping rack to guide the fish to the by-pass entrance. In the naturelike fishway the upstream migrating fish are guided to a narrow area to facilitate monitoring. (Foto from a film by Fiskevårdsteknik)

atran_sept1

The group at the monitoring trap in the tributary Högvadsån. Present in the photo is also a visiting journalist from Swedish National Radio (SR). Mr. Möller is managing the trap.

atransept

A salmon caught and displayed at the monitoring trap.

atran_sept4

Tracking radio-tagged eel in the River Ätran.

Studenterna på masterkursen ”Vetenskapliga metoder i sötvattensekologi” skriver här om sina upplevelser i Falkenberg.

ryssja

Ryssjan placeras ut.

“20 maj startade äventyret på Karlstad Universitet inför våra fältdagar i Falkenberg med att vi drillades i konsten att suturera fisk. Det hela föregicks av att vi fick träna på blå disktrasor för att få in sutureringstekniken. Sedan gick vi över till att träna på avlivad fisk under verkliga omständigheter med tidtagning under ingreppet och insättning av sändare och PIT-tags. Som ett sista eldprov fick vi märka bedövad levande öringsmolt.

Dagen därpå packade vi bilarna fulla med fältutrustning och styrde kosan mot Falkenberg. Väl på plats vid Hertings vattenkraftverk startade vi med en rundvandring för att orientera oss i vårt klassrum för de kommande dagarna. Vi tittade på fiskräknaren vid uppströmspassagens början och fiskfällan vid nedströmspassagen. Vi beundrade också det nya lutande intagsgallret och njöt av forsen i den naturlika fiskvägen. Den sköna skåningen Jonas Christiansson, för tillfället ansvarig för uppföljningsprojektet vid Herting, tog väl hand om oss både denna första skakiga dag och resten av vistelsen.

Vi startade fredagen med att titta på när fällan vid nedströmspassagen vittjades, vilket görs dagligen. Utöver några smolt så fanns en kraftigt sälbiten stackars lax. På förmiddagen hade vi besök av årets naturvårdsbiologistudenter från KAU som vi demonstrerade vår nyförvärvade fiskmärkningskunskap för. Vi upprättade tre stationer som studenterna i mindre grupper fick besöka. En där de fick prova på radiopejling av fisk, en där fiskmärkning demonstrerades samt en där de själva fick testa att sy i disktrasor. Studenterna verkade nöjda och glada och vi hade kul. Efter lunch blev det en liten båttur för att vittja ryssjor. Ryssjorna är utplacerade för att fånga uppströmsvandrande havsnejonöga (Petromyzon marinus) som tidigare inte kunnat ta sig förbi kraftverken. Genom att fånga och märka havsnejonöga är målet att undersöka om den nya fiskvägen fungerar även för dem. Men vi kammade noll denna dag, ryssjorna var tomma. Vi hann också med ett besök längs Högvadsån och kvarnen i Nydala och avslutade med en skön promenad vid Sumpafallen. Kvällen avrundades med gemensam grillning på Skrea camping. Kockarna serverade flankstek, fransk potatissallad och ett mustigt rött vin.

havsnejonoga

Ett av de fångade havsnejonögonen på märkningsbordet.

Lördagen blev en spännande dag. Direkt på morgonen vittjades nedströmspassagen i vanlig ordning men denna gång fick vi själva ansvara för att håva, artbestämma, räkna och mäta den sprattlande fisken. Sedan var det dags för ryssjorna där vi, hör och häpna, lyckats fånga årets första havsnejonöga. Den oväntade och roliga fångsten kullkastade det planerade schemat för dagen och fokus fick istället läggas på förberedelser för märkning. Nu blev det dessutom plötsligt bråttom att rengöra och rätta till ryssjorna inför den förmodade och efterlängtade anstormningen av havsnejonögon. En högtryckstvätt införskaffades i all hast och ryssjorna plockades upp på land och spolades. När ryssjorna var rena och vi var blöta och nergeggade så sattes de tillbaka i strömmen. Ett konststycke som krävde vältajmat samarbete av fyra man i två gummibåtar. Som en belöning för slitet med ryssjorna fick vi bevittna en exemplarisk radiomärkning utav havsnejonöga utförd av dr Olle Calles.

Sista dagen startade vi med att i ett rasande tempo först vittja nedströmspassagen och sedan ryssjorna. Gårdagens slit med att iordningställa ryssjorna visade sig ha varit mödan värt då vi faktiskt fann ytterligare ett havsnejonöga. Därmed upprepades märkningproceduren, denna gång med Jonas som kirurg. Av nyfikenhet bestämde vi oss också för att pejla gårdagens märkta havsnejonöga. Det visade sig vara lättare sagt än gjort. Efter att ha letat i närområdet vid kraftverket utan resultat fortsatte vi cirka 2 km nedströms ända till Tullbron i Falkenbergs centrum. (På vägen passerades även Vallarnas friluftsteater där Johannes passade på att kliva upp på scen och framföra ”Gubben Noak” på munspel för oss.) Men fortfarande hörde vi inga signaler och vände med tunga steg åter till Herting och grubblade på vad som hade gått snett. Var det sändaren som inte fungerade? Hade havsnejonögat rymt? Eller var det något fel på vår mottagare? Det visade sig dock att det eftersökta objektet hela tiden befunnit sig vid kraftverket. Den hade gömt sig i en av betongfickorna vid turbinutloppet vilket gjorde att signalen blev svår att uppfatta. Att äntligen få lägga in positionen i GIS-programmet på surfplattan kändes som en perfekt avslutning på mycket lärorika, roliga och berikande fältdagar.

Och förresten, alla våra övningsmärkta öringar lever ännu.

Emmy, Johannes, Kristin, Peter, Pia och Simon”

Nedströmsvandringen av kelt vid Hertings kraftverk i Ätran är nu i full gång. Fisken som passerar by-passen fångas i en fälla vilket gör det möjligt att räkna och mäta dem. Jonas Christiansson som följer passagen vid kraftverket rapporterar att det i måndags fångades över 450 lax- och öringkelt i fällan. Fisken har också möjligheten att vandra förbi kraftverket i den naturlika fiskvägen, alla kelt fångas med största sannolikhet alltså inte i fällan. Angeånde de senaste dagarna berättar Jonas att kelt-fångsten trappat  av rejält och att det igår endast fångades 4 kelt i fällan. Sedan massfångsten har temperaturen sjunkit och vattnet klarnat. Under den aktuella “massutvandringsdagen” var det stigande vattentemp och hög turbiditet på grund av regn. Samband eller slump?

Smolten har också börjat vandra men ännu ej i så spektakulära antal. Falkensbergs kommun skriver om fiskutvandringen här.

Herting

Hertings kraftverk, den naturlika fiskvägen till höger och intagskanalen till turbinen till vänster. I änden av intagskanalen finns det snedställda gallret som ska leda den nedströmsvandrande fisken till by-passen till höger om turbin-intaget. Det är i by-passen fisken fångas. (Foto:Stillbild från Fiskevårdstekniks film)

Filmtips: Fria Vatten

Posted by Daniel Nyqvist | Projekt Herting

En film om fiskvandring och passage i Ätran. Fokus ligger på Herting, det nedersta kraftverket. I början beskrivs hur fiskvandringen förbi kraftverket gick till tidigare och sedan avslutas filmen med de nyinstallerade upp- och nedströmslösningarna. Filmen är gjord av produktionsbolaget Caliber.

Första havsnejonögat märkt

Posted by olle.calles@gmail.com | Projekt Herting

Igår fångades äntligen det första olekta havsnejonögat i en av våra ryssjor, tidigare har vi endast fångat en som var utlekt trots att vi fiskat sedan i maj. Då vi fångat drygt 30 utlekta havsnejonögon i nedströmskontrollstationen och inte fått ett enda i våra tre ryssjor har vi tvivlat på om vi skulle kunnat genomföra studien på havsnejonögonen men efter gårdagens fångst har vi nu beslutat att förlänga fisket några veckor.  Förhoppningsvis kommer en större peak de kommande dagarna och vi kan märka önskat antal.

Om några dagar startar vår studie på ålyngel och förberedelserna är i full gång. Vi ska dels testa olika metoder att attrahera ålynglen till ålyngelledare men också testa nya material att ha i ålyngelledare.

havsnejonöga