As part of the Gullspång salmon and -trout monitoring program, a group of people from the management group, Gammelkroppa Lax and Jyväskylä University/Fortum perform redd surveys in the river every year in early December. The salmon and trout in the Gullspång River spawn fairly late in the season, first trout in October-early November and then salmon in November until around the beginning of December.

This year I was invited to assist in the redd surveys, which I of course said yes to! Any chance to learn more about the Gullspång salmon and -trout is valuable for the model I’m making. Plus, it’s nice to get out of the office, even when the temperature is close to zero. And it’s also very inspiring to meet other people who are studying the Gullspång salmonids.

 

 

So, we started by the Årås bay (Åråsviken) on Tuesday, and slowly worked our way upstream. With layers upon layers (upon layers…etc.) under our waders, and thick, wadded rubber gloves we walked gracefully around in the three spawning areas – Lilla & Stora Åråsforsen and Gullspångsforsen- to look for anything that could be a fish-made structure in the gravel beds. Sometimes we had redds that looked like textbook examples of redds, other times they didn’t look like anything. To confirm or disprove that it was an active redd, we did some careful digging in the pit itself to see if it contained at least two live eggs. The females often do some test diggings before the “real deal”.

We marked confirmed redds with conspicuously colored stones so that they can be found again in the spring; their location was also mapped with a GPS. Initially, we started with Finnish marking stones, but to our slight surprise they ran out (see why further down). We therefore had to settle with slightly lighter Swedish stones the last few days. Sadly, Norway was not represented with any stones (but we’ll see next year).

We also took measurements of the dimensions of the redds, as well as the depth and velocities along the gradient between start of pit and end of tail. I quickly took the role of propeller lady, taking the flow velocity measurements with NRRV’s OTT meters. It was interesting to see how much higher the velocity generally was in the tail compared to in the pit.

 

 

I’ve saved the best for the end: the reason why we kept running out of marking stones was that we counted a record number of redds this year! We found redds also where they usually are not found, in total around 190 of them! It’s a careful victory, because we don’t yet know how many of them are salmon respective trout redds. But it was a nice early Christmas present, and I’m glad I joined!

/Kristine Lund Björnås

 

Learn more:

Management report on the monitoring results on Gullspång salmon and –trout in 2017:

http://extra.lansstyrelsen.se/vanern/Sv/publikationer/2018-2020/Sidor/Gullsp%C3%A5ngs%C3%A4lven_2017.aspx

 

Salmon females design their redds in a sophisticated way to increase velocities and dissolved oxygen to the egg pockets as shown with a 3D fluid dynamic model:

Tonina, D. & Buffington, J.M. (2009). Doi:10.1139/F09-146

John Piccolo writes about the ongoing Masters course Ecological Resource Management at Karlstad University:

“Our Masters course on Ecological Resource Management is now underway for fall 2015.  Students can read the course on campus or by distance, and we have a field and lab study week in the beginning of November. This year we discussed watershed management and invasive species in the historic Alsterdalen, home of reknowned poet Gustaf Fröding. Professor Lutz Eckstein led the discussion on invasive plants (such as late-blooming Lupine, see group foto). Then we drove over the divide to Klarälvsdalen and downriver to the Almar Forest (Almar skogen). There we discussed forest management with Ove Nystrand, forester for Svenska Kyrkan. 

On the second day we traveled down the River Gullspångsäven, home of the world-reknowned landlocked salmon, Gullspångslaxen. We met Robert Skogh, Mariestads kommun, and got a great overview of his efforts over the past 20 years to protect Gullspångslaxen. Then it was back up to the River Klarälven, where Johnny Norrgård and Olle Calles led the discussion on migration and conservation of Klarälvslaxen (Klarälven salmon).  In the course we use Lake Vänern salmon and trout as a case study for resource management. The students follow up with their own case studies, which will include diverse topics such as Lynx, Lupine, woodpeckers and windpower/bat interactions. It is an exciting course and educational for the teachers and well as the students. “

Sista dagen av vår finsk-svenska workshop med forskare från Vilt och fiskeriforskningsinstitutet i Oulo ägnades åt ett studiebesök till Gullspångsälvens nedre delar. Robert Skogh, miljöinspektör på Mariestads Kommun guidade oss runt kraftverket, laxtrappan, restaureringsåtgärderna och lekplatserna. Historiskt fångades 40-50 ton lekvandrande laxfisk i Gullspångsälven men ända sedan älven blockerades 6km från Vänern i början av 1900-talet (som en av Sveriges första helt dämda älvar) har lax- och öringbestånden inte haft det lätt. Antalet lekande laxfiskar (både lax och öring) uppskattas idag till runt 200, utspridda över tre lekområden. Ett mellan dammen och laxtrappan, i den gamla älvfåran, och två nedströms – de så kallade Åråsforsarna. Åtgärder såsom utsättning av lekgrus, byggande av en laxtrappa i den gamla torrfåran (alltså inte förbi utan fram till dammen) och minskad korttidsreglering har genomförts för att förbättra situationen för den vandrande laxfisken.

Vi tackar våra finska gäster för en mycket trevlig och givande workshop. Och Robert Skogh för en intressant guidning.

Läs mer om Gullspångslaxen på gullspangslaxen.se.

 

För att följa upp blogg-inlägget om laxkramningen, så var vi i somras på studiebesök vid Fortums kompensationsodling i Gammelkroppa. Här odlar Fortum lax och öring från Klarälvens och Gullspångsälvens stammar. Fiskens föräldrar fångas i fällan i Forshaga och kramas på rom respektive mjölke. Äggen befruktas med mjölken och utvecklas i rombackar på odlingen. Därefter lever de små juvenilerna i kar – ungefär en kvadratmeter – stora medan de växer till sig. Ungefär 20 000 yngel lever tillsammans i de här karen:

När fisken växt tills sig lite mer överförs de till större tankar (ungefär 50 kvadratmeter). När fiskarna slutligen smoltar – ofta efter 2år – släpps de ut i Klarälven (där även den odlade Gullspångsfisken sätts ut). En del fisk sätts också ut på utvalda platser i Vänern. Utsättningarna sker för att kompensera fisket för minskad fiskproduktion på grund av vattenkraftverk i de båda älvarna.

Även om odlingen främst är inriktad på lax och öring från Klarälven och Gullspångsälven, så odlar man även andra varianter av öring. Dessa odlas också till större storlekar. På bilden ovan ser vi, om jag inte missminner mig, just en sådan fisk – den snabbväxande Konnevesi-öringen – som sätts ut i vissa sjöar för att gynna det lokala sportfisket.

Mängden utsatt fisk varierar något mellan olika år. Men ett riktvärde från vattendomarna är att ca 75 % som sätts ut skall vara lax och 25 % öring. Klarälven ska kompenseras med 150 000 smolt/år och Gullspångsälven med 25 000 smolt/år.

För några månader sedan var några av oss på studiebesök under laxkramning vid fiskfällan i Forshaga.

Laxen fångas under sin lekvandring i Klarälven, de flesta vilda laxar körs med bil uppströms förbi åtta vattenkraftverk och släpps sedan ut för att leka i älven. Men några fiskar sparas för att bli föräldrar till fiskarna i Fortums kompensationsodling. Dessa fiskar hålls under en tid i bassäng. När det tillslut är dags för lek kramas honorna på ägg medan hannarna kramas på mjölke. Ägg och mjölke blandas, äggen befruktas och tillåts utvecklas i rombackar på odling. De unga laxarna växer sedan till sig på odling under ungefär 2 år innan de som smolt sätts ut i naturen.

De flesta smolt sätts ut i Klarälven nedan Forshaga kraftstation och får själva vandra den sista älvsträckan ut till sjön. Detta gör att de präglas till Klarälvens vatten och även återkommer hit för att leka efter att de växt till sig under några i sjön. Både odlad Klarälvslax och odlad lax från Gullspångsälven släpps ut i Klarälven. Detta innebär att den odlade Gullspångslaxen också återvänder till Klarälven – vattnet som den präglats på.

I den här filmen ser vi kramning av just Gullspångslax.