Sportfiskarna presenterar tillsammans med Freewater Pictures filmen “Många bäckar små”, om det rinnande vattnets naturvärden och dammutrivningsprojekt i Hudiksvalls och Nordanstigs kommuner. Se filmen här:

Jessica Dolk märker i filmen öring med radiosändare. Det är en del av NRRVs studier på vandrande fisks beteende i Nianån, efter dammutrivning. Läs mer om dessa studier här. Undersökningen av fiskvandring i Nianån är en del av en större studie på ekologiska effekter av dammutrivning i området. 

Som en del av en större studie på ekologiska effekter av dammutrivning studerar NRRV, tillsammans med Hudiksvalls kommun, fiskvandring i Nianån, Hälsingland. I somras revs en kraftverksdamm, belägen 70 m från åns mynning, ut och vi studerar nu vandrande fisk i vattendraget. Vi har under hösten fångat och märkt både öring och flodnejonöga, och hopppas att följa upp med studier av vårvandrande fisk – såsom abborre, mört och id – under våren. Tidigare tog det stopp redan efter 70 m, men hur beter sig fisken i den nya situationen?

Öring vandrar under hösten upp i Nianån för att leka. Lekvandrande öring har fångats med hjälp av olika ryssjor i åns mynning och märkts med radiosändare. Vi har sedan kunnat följa dess rörelser i ån med hjälp av både manuell pejlning och fasta loggerstationer. Senare ska via analysera öringsens lekvandring i ån, bland annat hur den utforskar området uppströms den nyss utrivna dammen.

Flodnejonögon vandrar upp i ån på hösten, övervintrar i vattendraget och leker under den kommande våren. Vi fångar nejonögonen med så kallade nättingfällor vid åns mynning och märker dem med PIT-tags (små märken utan batteri som aktiveras när de kommer i närheten av en antenn, de fungerar enligt samma princip som många passerkort). Vi släpper sedan ut dem nedströms fällorna och genom att återfånga en del av de märkta nejonögonen kan vi få en bild av mängden nejonögon i ån. Vi har dessutom fällor uppströms den utrivna dammen, och kommer på så sätt undersöka huruvida nejonögonen utforskar dess områden. Genom att under vintern pejla nejonögonen manuellt kan vi också undersöka var i ån de övervintrar.

Förutom att studera fiskens beteende är vi också intresserade av vidare ekologiska frågor såsom hur fisksamhället, vegetationen och födoväven förändras som ett resultat av dammutrivningen.

I går visade Mitt i Naturen på SVT ett inslag om dammutrivningen i Nianån. I inslaget visas bilder från dammutrivningen och Johan Andreasson, från Hudiksvalls kommun, intevjuas om utrivningens bakgrund och målsättning. Se reportaget här.

Jessica Dolk, Karlstads universitet, och Johan Andreasson, Hudiksvalls kommun, märker en öring. I bakgrunden syns en ryssjorna som fångar den lekvandrande öringen.

Den radiomärkta öringens rörelser i ån övervakas med fasta loggerstationer.

Flodnejonögon fångas i en s.k nättingfälla.

Jessica Dolk vittjar en nättingfälla.

Ett flodnejonöga väntar på att märkas.

I samband med förra veckans möte och diskussion om Fish Migration River gjorde vi också flera studiebesök. Vi kollade på åtgärder vid ett antal olika vattendrag.

Först besökte vi Fishway De Bult, en naturlik fiskväg som förbinder vattnet på två sidor av en nivåreglerande sluss inom kanalsystemet. Fiskvägen övervakas med en fiskräknare och ett pit-tag system. Fisken som märkts hade fångats med en ryssja. De vandrande fiskarna här var potamodroma arter, alltså fiskar som vandrar inom sötvattnet – tex.för lek, övervintring eller födosök – såsom Mört och Braxen.

Därefter besökte vi Hunze River där man höll på att återställa vattendragets väg till dess naturliga form. Från att nästan ha varit ett brett dike ska floden åter meandra mot havet. Id var en viktig migrerande fisk i detta vattendrag, och vandringen övervakades med pit-tags.

Vid Drentse Aa National Park besökte vi ett litet vattendrag där flodnejonögat leker. För att ta sig upp till lekplatserna vandrar nejonögonen från havet, via kanalen i Groningen och upp i det lilla biflödet. Lokalt jobbar man för att få flodnejonögat att sprida sig till (eller öka i antal i) närliggande biflöden.

I samma nationalpark, och vid den större floden, passerade vi också ett informationscenter för allmänheten. Här fick intresserade vuxna och skolelver själva undersöka vattenmiljön, bottenfaunan och fisksamhället i floden. Vi fick tillfälligtvis se ett nyfångat nissöga, det händer inte varje dag!

På eftermiddagen besökte vi Peizerdiep River där de lokala sportfiskarna hade stora förhoppningar om att lyckas (åter?) introducera öring. En fördämning hade rivits ut, delar av vattendraget hade återmeandrats och grus och sand hade tillförts området. Innan dagens slut hann vi också besöka en tidvattenbarriär där man studerade nejonögats uppströmsvandring.

Fishway De Bult

Flodnejonögon-vattnet i Drentse Aa National Park.

Nissögat på besökscentret.

Naturmorgon på Sveriges Radio P1 sänds varje lördagmorgon med start strax efter klockan 6. Inslag om livet i och runt rinnande vatten återkommer ofta i programmet.

En hel del intressanta, och för oss relevanta, reportage sänds med ojämna mellanrum ut i etern. Här kommer ett axplock av avsnitt som alla berör ekologi i rinnande vatten och kan laddas ner från Sveriges Radios hemsida. Perfekta som sällskap i hörlurarna under ensamma promenader eller tråkiga hushållssysslor!

*2011-08-06 – Klarälvslax och musslor – med Eva Bergman och John Piccolo

*2011-08-20 – Sanddyner vid Klarälven och livet i Voxnan

*2011-09-10 – Ekologisk och genetisk mångfald hos Öring i svenska fjällen

*2011-11-19 – Tjockskalig målarmussla och Sik med Johnny Norrgård

*2013-09-07 – Översvämmningsekologi och mygg i Dalälven

*2013-09-21 – Vägtrummor och vandrande fisk

*2013-10-05 – Flodnejonöga i Kalixälven

*2013-10-19 – Stem

*2013-11-02 – Flodpärlmussla

Trevlig lyssning!

Under sommaren besökte jag Lettland för att bistå det lettiska kraftbolaget Latvenergo med att utreda om möjligheterna finns att återetablera fria vandringasvägar för fisk i landets största älv Daugava. Daugava är en av Östersjöns största älvar och är t.ex. större än både Umeälven och Torne älv. Sedan cirka 40 år sätter tre stora kraftverk helt stopp för vandrande fisk, men man vill nu alltså undersöka möjligheterna till att återetablera fria vandringsvägar. De viktigaste vandringsfiskarna anses vara lax, vimma och nejonöga, men även arter som stör har historiskt förekommit och man arbetar med ett återintroduceringsprogram. I Daugava är det mesta av lekområdena indämda, med undantag för sträckan mot och in i Vitryssland. Uppströms det första kraftverket i Riga mynnar dock biflödet Ogre, som har potential som habitat för havsvandrande fisk. Riga är för övrigt en mycket vacker stad och människorna är mycket trevliga.

I mitten av juni var det dags att fiska från elfiskebåt i Gavleån och det var Mikael Carlstein (Dalanatur) som kom upp med sin gedigna båt. Vi fångade mest fisk i de grundare starkt strömmande delarna av ån nedströms spegeldammarna mitt inne i Gävle. Området är för djupt och för strömt för att kunna genomföra ett vanligt elfiske i så båten kom väl till pass. Här fångades gös, gädda, abborre, vimma, braxen, mört, löja, gärs och björkna. En del stora exemplar undkom håvarna vilket förstås var synd då det var dessa vi helst ville märka (Floy tags) för att senare förhoppningsvis se om det blir någon återfångst uppströms spegeldammarna eller fisken hindras redan där. I den mer
lugnflytande delen fångades inte lika mycket fisk för det var för djupt för att effektivt kunna fiska med båten men vi lyckade ändå fånga en hel del fisk. Här fångade vi även id och stäm dessutom hade vi ett flodnejonöga i håven med smart som den var sög den sig fast i håven när den tömdes i karet och släppte inte taget förrän den var utanför båten och kunde falla ner i ån igen i samma stund som håvmannen såg att den hängde kvar i håven.

Trevlig sommar!

//PETER OLSSON, numer Länsstyrelsen Gävleborg

Dagen började tidigt i morse, redan kl 6 var vi vid laxbron för att vittja ryssjorna. Vi hade förhoppningar på att de skulle vara många havsnejonögon i ryssjorna. Så var inte fallet, en massa ål, löjor, en stor lake var det i den stora ryssjan. I den lilla ryssjan hade vi turen att fånga ett havsnejonöga. Sedan var de dags för att radiomärka helgens och dagens fångst på havsnejonöga. Totalt märktes 12 stycken havsnejonögon, märkningen gick fint och alla var pigga vid utsättningen. De sattes ut fyra stycken ovan herting och åtta stycken vid laxbron. Totalt har nu fångats 20 stycken havsnejonögon och sju är utsatta ovan herting och 13 vid laxbron. Nu återstår de att försöka fånga och radiomärka tio havsnejonögon till.

Idag anlände Johan från Forshagaakademin. Han studerar där och har en inriktning på fisk och vattenvård. Johan kommer vara hos oss ca en vecka, för att få en inblick i vad vi gör och förhoppningsvis ska vi kunna lära honom nått med. Idag hade vi bara flodnjenonöga i ryssjorna, de kanske kan ha med vädret att göra, de verkligen ösregnade idag. I morgon är det nya friska tag med allt som ska göras, förhoppningsvis får vi lite sol med.

Senaste två dagarna har vi haft massor av flodnejonöga i ryssjan, totalt 280 st! I dag fick vi dessutom det första havsnejonögat som var en 78 cm lång hona som nu simmar omkring med en radiosändare. Vi hoppas på fortsatt god fångst och en framgångsrik vandring för ögat i fråga!

Dagens ryssjefångst fortsatte i samma stil som tidigare med 24 mörtar och 15 flodnejonögon. Alla mörtar var fulla i lekvårtor och släppte rom och mjölke. De största honorna var kraftiga och knappa 40 cm. Imponerande!?