De svenska älvarna och vattenkraften är en kort film om Sveriges älvar, vattenkraften, ekologi och vandrande fisk. Filmen pekar mot en vattenkraft mer i samklang med det naturliga ekosystemet. Den är producerad för Stockholm Environmental Institute med bilder av Mattias Klum. Se den på YouTube eller direkt här nedan:

“Kampen om älvarna” är en film från Älvräddarna om Älvaräddarna, svensk vattenkraft, dess historia och mijö-effekter, samt möjligheten för vandrande fisk och industri att samexistera i älvarna. Aktiva personer inom organisationen, några företrädare från små, mer fiskvänliga, kraftbolag och en del sakkunniga intervjuas. Se filmen via Fiskejournalens Youtube-kanal:

I samband med förra veckans möte och diskussion om Fish Migration River gjorde vi också flera studiebesök. Vi kollade på åtgärder vid ett antal olika vattendrag.

Först besökte vi Fishway De Bult, en naturlik fiskväg som förbinder vattnet på två sidor av en nivåreglerande sluss inom kanalsystemet. Fiskvägen övervakas med en fiskräknare och ett pit-tag system. Fisken som märkts hade fångats med en ryssja. De vandrande fiskarna här var potamodroma arter, alltså fiskar som vandrar inom sötvattnet – tex.för lek, övervintring eller födosök – såsom Mört och Braxen.

Därefter besökte vi Hunze River där man höll på att återställa vattendragets väg till dess naturliga form. Från att nästan ha varit ett brett dike ska floden åter meandra mot havet. Id var en viktig migrerande fisk i detta vattendrag, och vandringen övervakades med pit-tags.

Vid Drentse Aa National Park besökte vi ett litet vattendrag där flodnejonögat leker. För att ta sig upp till lekplatserna vandrar nejonögonen från havet, via kanalen i Groningen och upp i det lilla biflödet. Lokalt jobbar man för att få flodnejonögat att sprida sig till (eller öka i antal i) närliggande biflöden.

I samma nationalpark, och vid den större floden, passerade vi också ett informationscenter för allmänheten. Här fick intresserade vuxna och skolelver själva undersöka vattenmiljön, bottenfaunan och fisksamhället i floden. Vi fick tillfälligtvis se ett nyfångat nissöga, det händer inte varje dag!

På eftermiddagen besökte vi Peizerdiep River där de lokala sportfiskarna hade stora förhoppningar om att lyckas (åter?) introducera öring. En fördämning hade rivits ut, delar av vattendraget hade återmeandrats och grus och sand hade tillförts området. Innan dagens slut hann vi också besöka en tidvattenbarriär där man studerade nejonögats uppströmsvandring.

Fishway De Bult

Flodnejonögon-vattnet i Drentse Aa National Park.

Nissögat på besökscentret.

Nu är Fiskmarknad 2013 i Karlstad över för den här gången. De första två dagarna bestod av en mängd intressanta föredrag , möten och diskussioner på temat fiskvandring och åtgärder. Den tredje dagen vände sig till den intresserade allmänheten med bland annat pejlning, mussel- och fiskvisning, botaniserande bland bottenfauna, tipspromenad, elfiske-uppvisningar, sportfiskeinstruktioner på Sandgrundsudden, samt några kortare föredrag på Karlstads Museum.

De två första dagarna filmades, så eventuellt kan mycket av det intressanta innehållet bli tillgängligt online i framtiden. Abstracts till praten finns redan online här.

John Ferguson pratar, som alla andra talare, inför fulll sal på Karlstad Stadshotell.

Journalist, barn, abborrar, mörtar och en liten gädda – under dag tre.

Under tredje dagen kunde allmänheten kolla på fiskar och se hur radiopejlning går till. Här har tre gäddor, ett par braxen och Olle Calles besökargruppens uppmärksamhet.

Nu börjar arrangemanget kommer plats på Elite Stadshotellet Karlstad. Banderoller på plats, mässan fylls på och talarna och deltagare anländer. Ses i morgon alla vänner av fiskvandring! Klicka på bannern för mer information.

Diskussion över en kopp kaffe

Idag fortsatte vår finsk-svenska workshop med forskare från Vilt och fiskeriforskningsinstitutet i Oulo. Från Karlstad Universitet pratade Johnny Norrgård om odlad smolt, smoltvandring, kraftverk och gäddor; Anders Andersson om Vänern, laxen och sportfisket; Olle Calles om nedströmspassage; Anna Hagelin om laxens lekvandring i Klarälven, Stina Gustafsson om biokanalen i Västerdalälven och Martin Österling om forskning och återintroduktion av tjockskalig målarmussla. 

Panu Orell, från Oulo, pratade om fiskvägar i Finland. Hur också de har många dammar men få fiskvägar samt tappat många migrerande fiskpopulationer och ersatt dem med kompensationsutsättningar. I Finland är det så illa ställt att de kollar på Sverige för att hitta erfarenheter om fiskvägar. Han visade resultat från undersökningar vid Merikoski Fishpass i Oulujoki River. Uppströmsvandrande lax hade studerats och de fann förseningar på runt 3 veckor (från att fisken nådde dammen till den hittade  fiskvägen) och endast 40-50% av de märkta fiskarna lyckades passera dammen via fiskvägen. Fiskgruppen som använde fiskvägen dominerades också fullständigt av 1SW hannar (det vill säga hannar som spenderat en vinter till havs – 1 Sea Winter – innan de återvänt till älven för att leka) och endast några få procent av de passerande fiskarna var honor. Orsaken var oklar och teoerier som framlades var en storleksselektiv fiskväg och/eller selektivt fiske. Vad gäller framtiden pekade Panu på en prioriteringsordning i fiskvägsprojekten och hoppades att åtgärder i Kymijoki River skulle bli en stor finsk fiskvägsframgång. Han avslutade sin presentation med att prata om hur telemetri och flödesmodeller kan samköras för att skapa en generell förståelse för fiskbeteende i olika flödessituationer.

Den andra finska presentationen kom från Maare Marttila och handlade om tvärvetenskapliga studier av restaurering av vattendrag. Att kombinera ekologiska och socioekonomiska metoder kan vara viktigt vid utvärderingar och beslut gällande åtgärder i vattendrag. Ett restaureringsprojekt kan utvärderas på flera olika sätt. Hon visade utvärderingar av på habitatets egenskaper, tex strömhastighet, substratstorlek, skuggning, heterogenitet – före, efter, långt senare åtgärden och i jämförelse med ett mera orört vattendrag. Fiskpopulationerna – före och efter en åtgärd – jämfördes genom att titta på elfiskedata. En tvärvetenskaplig utvärdering sker sedan genom att väga samman ekologiska data (tex. fiskpopulationer, salmonid reproduktion, macroinvertebrater), kostnader för åtgärden och den samhälleliga framgången – i form av ekosystemtjänster – åtgärden åstadkommit. Den samhälleliga framgången (“the societal success”) är svårmätt. Maare själv försöker mäta den med frågeformulär till fiskare, kanotister och lokalinvånare. Att väga samman alla olika aspekter kan möjliggöra en systematisk jämförelse av alternativa restaureringsmöjligheter.

Därefter hölls några korta presentationer förberedda av forskare som inte kunde närvara. Bland annat en kort presentation om en undersökning som visade att en mer komplex uppväxtmiljö ger livskraftigare odlade smolt – smolt med, bland annat, bättre simförmåga, fenkondition, anti-predator beteende, kapacitet att äta naturlig mat och högre överlevnad i odlingsmiljön.  Efteråt följde sedan innan någon timmes diskussion och ett studiebesök till Forshaga-fällan.

Ekonomer och fiskekologer vid University of Massachusetts Amherst konstaterar att fiskvägarna i området inte fungerar tillfredsställande. Frågan är om det beror på att fiskvägar rent generellt inte fungerar, eller om andra faktorer bidrar till utfallet? T.ex. kan nämnas att man vid första kraftverket i Connecticutfloden har en enda fiskhiss på en kilometerbred damm. Självklart kan ett vattendrag med vandringshinder och bra fiskvägar aldrig komma i närheten av ett oreglerat vattendrag, men…

Se även en diskussion på Älvräddarna om artikeln.

Ett besök vid kraftverkens urmoder, Bonneville dam, gav allt man kunde önska i form av fiskvägar, smoltavledare, nejonögeledare och stör! Se filmerna nedan från “viewing window” i fisktrappan… stora fiskar på löande band… och störar (white sturgeon) som inte tycks ha speciellt bråttom på något sätt.

Avslutande foton från Mount Hood, inspelningsplats för “The shining” och 3426 m.ö.h.!

Fredagen den 10 december fick Karlstads universitet besök från Leksands gymnasium i form av Kjell Leander och fyra av hans elever på naturvetarprogrammet. Under dagen presenterades Leksandelevernas undersökningar av omlöpet i Rältlindor och Karlstads universitets undersökningar i biokanalen i Eldforsen. Eleverna fick även en introduktion till vad Karlstads universitet har att erbjuda sina studenter, en rundtur av lokalerna och information om andra intressanta projekt som pågår på avdelningen för biologi. Sammanfattningsvis var det en trevlig dag och vi kommer att fortsätta hålla varandra uppdaterade om vad som händer i våra respektive fiskvägar.

Från vänster: Robert Berglund, Alexandra Waltzhagen, Ida Mårdberg, Amanda Sjölund och Kjell Leander