Idag disputerade Diana Garavito-Bermúdez, vid Institutionen för pedagogik och didaktik på Stockholms Universitet, med avhandlingen “Learning ecosystem complexity: A study on small-scale fishers’ ecological knowledge generation”. Avhandlingen utforskar ekologiska kunskaper bland småskaliga yrkesfiskare i Vättern och Blekinge skärgård (Östersjön). På Stockholms Universitets hemsida beskrivs avhandlingen: Avhandlingen syftar till att bidra till kunskap om och förståelse för hur småskaliga fiskare lär sig kunskaper om komplexa ekosystem i sin vardag. Avhandlingen bidrar med kunskap till fälten: informella lärprocesser, ekologisk kunskap och hållbar användning och styrning av naturresurser. Den adresserar frågor om vilken kunskap som fiskare genererar i sin vardag, hur denna kunskapsgenerering påverkas av deras arbetspraktik och av deras relation till naturen. I avhandlingen studeras småskaliga fiskare inom två ekosystem: Vättern och Blekinge skärgård utifrån såväl intervjuer som observationer med betoning på intervjuer. Avhandlingen är en sammanläggningsavhandling som består av tre artiklar och en kappa. Läs kappa här.

På disputationen var Karlstads Universitet repressenterat av professor Eva Bergman, en av forskarna i betygsnämnden. Hon rapporterar om en intressant diskussion både med Diana Garavito-Bermúdez och efteråt med handledare, opponent och betygsnämnd. Alan Reid från Monash University i Australien var opponent.

SVT rapporterar om en planerad kraftverksutrivning i Mörrumsån. Det är Mariebergs kraftverk, vandringshindret närmast havet som ska rivas. Genom att den gamla laxtrappan ersätts med fri passage ökas vandringsmöjligheterna för fisk samtidigt som utrivningen återskapar gamla strömvattenhabitat i vattendraget. Åtgården förväntas gynna laxen och ha en positiv inverkan på lokalt fiske och friluftsliv. Se inslaget på SVT nedan och passa på att kolla in NRRV:s arbete i Mörrumsån.

I ”The Unnatural History of the Sea” kartlägger marinbiologen Callum Roberts hur ekosystemen i havet har utvecklats tillsammans med ekonomins utveckling.

Boken tar sin början i 1000-talets skifte från sötvattens- till saltvattensfisk i Europa. Detta sammanfaller med att habitatförändringar (tex. att jordbruk och skogsavverkning har grumlat vattnet) samt intensifierat inlandsfiske har minskat tillgången på fisk i floder och sjöar. Boken arbetar sig sedan fram över historien till de moderna jättetrålarna som med hjälp av högteknologi tömmer haven på fiskbestånden efter fiskbestånd. Boken är ett mycket imponerande gräv där ekonomisk historia, anekdoter och ekologisk spetskunskap kombineras för att beskriva vad som har hänt i haven och varför. Många specifika historiska skeenden tas upp. Författaren berättar om trålens genombrott och om det ibland våldsamma motståndet från fiskare som ansåg att trålen förstörde habitat, tillgången på fisk i haven och slutändan deras försörjning. Han berättar om val- och sälfiskets storartade, och rikedomsskapande, uppgång som snart följdes av utrotning eller kollapsade bestånd. Och om överflödet av fisk, tex. stör och anadrom sillfisk i kolonialismens Nordamerika.

Författaren målar upp en närmast katastrofal situation där många fiskbestånd idag endast utgör runt 0,1-10% av sina historiska storlekar. Dessuton fortsätter fisk- och skaldjurspopulationer att minska samtidigt som fiskeansträngningarna ökar. Ökade priser vid minskad tillgång gör fiske på kraftigt försvagade bestånd lönsamt. Population efter population går mot kolapsens brant. Fisk ska bli pengar, eller pengar ska via fisk bli mera pengar. Det spelar inte alltid någon roll om det är genom att den säljs som mat, kastas överbord (upp till 1/3 av all fisk) eller bli fiskmjöl till djurindustrin (foder till odlad fisk, höns och grisar). Fiskeindustrin gräver sin egen grav, inte sällan påhejade och understödda av byråkratier på olika nivåer.

Boken är dock inte bara svartsynt hopplöshet. I de avslutande kapitlen pekar författaren ut marina reservat som en nyckel för att kunna återställa havets ekosystem. Han visar exempel på hur reservat (där man inte får fiska…) leder till ökad storlek på fisken och större mångfald av fisk och andra djur i reservatet. Effekterna spiller även över utanför reservatets gränser och ökningar av de totala fångsterna av fisk i närområden till marina reservat har observerats. Författaren är övertygad om att reservaten kan stärka fiskbestånden och hjälpa till att bevara biologisk mångfald samtidigt som de skapar försörjning och bidrar till mera fisk på matborden.

Boken är välskriven och läsvärd. Sök upp den, till exempel på ditt lokala bibliotek. En del bibliotek kan också ha den som e-bok.

I slutet av förra månaden organiserades den nationella fiskekonferensen “Livskraftigt fiske i Vänern – även i framtiden!” av Fiskeområde Vänerskärgården med Kinnekulle. Eva Bergman från NRRV deltog vid konferensen och rapporterar om två intressanta dagar. Första dagen bestod av föredrag om allt från hållbart fiske till ett projekt att öka mängden lokal fisk i skolmatsalarna. Under konferensens andra dag besökte deltagarna fiskeläget Spiken för löjromssmakning och workshops. Det berättades även att det har skickats in en ansökan om att få bilda ett fiskeområde som ska omfatta hela Vänern och inte bara Kinnekulleområdet, vilket kan öka utvecklingsmöjligheterna för ett hållbart Vänerfiske!

Fiskeläget Spiken

Norsen leker i samband med islossningen på våren, då könsmogna fiskar i såväl Östersjön som de stora insjöarna söker sig upp i älvar och mindre vattendrag för att leka. I vissa sjöar sker leken längs långgrunda grusstränder eller i bäckmynningar. Den här veckan har norsen, eller slommen som den kallas här i Värmland, gått upp i Klarälven för att leka. För första gången på flera år har den nått så långt upp som till Forshaga. Norsen utgör där byte för rovfiskar, fåglar och en upprymd lokalbefolkning.

Under leken lägger honan upp till 50 000 ägg som omges av en klibbig hinna som spricker och förankrar äggen vid botten. Senare släpper äggen, driver nedströms och kläcks efter 3-5 veckor. Läs mer om nors på HAV:s hemsida eller på Fishbase.

Slom-fiske i Forshaga

En entusiastisk slomfiskare med laxhov.

Fisken (Osmerus eperlanus)

Norsen steks med fördel i smör, panerad med mjöl och kryddad med salt och peppar. Det går utmärkt att äta den med knäckebröd.

På SVT:s öppna arkiv finns en film om Vänern, fisken och fisket från 2003. I fillmen diskuterar fisk, stödutsättningar av lax, ekologi, yrkesfiske, sportfiske och sjöfart med folk runt sjön. Se filmen här: www.oppetarkiv.se/video/1871143/vanern-det-gomda-havet

Bestånden av lax på västkusten har minskat betydligt de senaste åren. Via HAVs hemsida berättar Håkan Karlstrand: “Orsakerna till att bestånden minskat är komplexa och varierar från vattendrag till vattendrag. Gemensamt för alla bestånd är att överlevnaden för unglax under första året i Atlanten har minskat drastiskt sedan 1980-talet… …Klimatförändringar kan ha lett till att förutsättningarna för laxens uppväxt i Atlanten försämrats. Utbyggnad av vattenkraft, försurning, sjukdomar och parasiter samt ett ökat fiske är andra orsaker.”  Nu föreslår HAV hårdare regleringen av fisket i havet. Detta innebär främst minskat fiske på blandade (starka och svaga) bestånd genom regleringar av nätfisket, samt minskad dagskvot för handredskapsfisket.

Läs mer på HAVs hemsida: HaV föreslår nya regler för att skydda lax och öring på västkusten

Danska TV2/Bornholm har visat en dokumentär om Östersjölaxen där ekologi, ekonomi och kultur runt laxen diskuteras. Biologer, sportfiskare, trollingfiskare och yrkesfiskare intervjuas. Dokumentären tar bland annat upp laxens vandring (både i älv och i Östersjön), problemet med att fiska på både starka och svaga populationer, restaureringsarbeten, beståndsuppskattningar och vandringshinder. Dokumentären kan ses online här:

Kolla in Länsstyrelsens Värmlands nya fiskesida genom att klicka på bilden nedan!

Under veckan som gått har det varit en hel del besök och det har hänt en del. Det hela började med att vi fick i gång fällan i Forsa förra veckan och vid kollen i tisdags hade det kommit fem stycken ålar. Tack än en gång till Börje som hjälper oss att sköta fällan när inte vi kan vara där.

Nu till besöken, Flo från Tyskland kom besök med sin flickvän Diane.  Flo kommer göra en del av sitt arbete tillsammans med oss i Ätran. Flo kommer tillbaka den 18 september och kommer vara här tills projektet är klart.

Vidare under torsdagen fick vi besök av en mycket trevlig herre, Lars Krögerström från vetenskapsjournalisterna.  Han skulle görs ett reportage om vad vi gör inom ålprojektet. Lars åkte med underdagen och fotograferade och dokumenterade vad vi gjorde.

Inte nog med att vi hade finbesök av Flo, Diane och Lars Krögerström. I måndags fick vi ytterligare ett celebert besök från Tyskland, ingen mindre än Ulrich Dumont kom på besök för att kika på hur galleråtgärden i ätrafors intagskanal fungerar.

Igår gjorde Länsstyrelsen provfiske i ätran, det innebar att det var mintappning vid kraftstationen vid ätrafors och herting. Laxen som var på väg upp för lek vid laxtrappan, backade nedåt mot laxbron och på mindre än 10 minuter nappade två laxar på fiskarnas beten (Mats och Ulf). Vi råkade vara på plats för att släppa ål vid laxbron och lyckades få de båda drillningarna på film.