15
DEC 2015 
Posted by Daniel Nyqvist |
Nyheter
Flera forskare inom NRRV och Karlstads universitet är inblandade i ett nytt forskningsprojekt om ål och vattenkraft. Projektet diskuteras och presenteras i ett pressmeddelande:
En ung ål.
“En ung ål.
“Under de senaste 30 åren har antalet ålyngel som vandrar upp i vattendragen minskat med 90-99 procent. Nu ska forskare vid Karlstads universitet i samverkan med SLU, myndigheter och industri undersöka hur man kan uppnå ekologiskt och samhällsekonomiskt hållbar vattenkraft. Satsningen finansieras av Formas med 3 miljoner kronor under tre år.
– Problemställningen angrips i samverkan mellan forskning, myndigheter och industri, vilket i ett internationellt perspektiv är mycket ovanligt, säger Anders Nilsson, professor i biologi vid Karlstads universitet. Det är den här samarbetsmiljön som ger förutsättningar för projektet. Genom åtgärdsinriktade studier av ålyngel ska vi utvärdera effektiva lösningar för uppströmspassage, habitatkrav för hög överlevnad, samt vandringsmönster. Allt för att hitta nödvändiga verktyg för att uppnå både ekologiskt och samhällsekonomiskt hållbar vattenkraft.
Samverkan en framgångsfaktor
– Vårt forskningsprojekt fokuserar på att identifiera och hitta lösningar för ökad ålyngelöverlevnad, med fokus på övergångsfasen mellan havsmiljö och tillväxtområden i sötvatten, säger Olle Calles, universitetslektor i biologi. Alla intressenter är överens om att denna kunskap är avgörande för att återskapa ett livskraftigt europeiskt ålbestånd i samklang med en hållbar vattenkraftsproduktion.I ett både energikrävande och miljömedvetet samhälle blir förnyelsebara energiformer allt viktigare. Vattenkraften är en värdefull resurs som producerar el med en begränsad klimatpåverkan, men verksamheten innebär påverkan på den lokala miljön och dess ekosystem och värden. Exempel på sådana värden är biologisk mångfald, dricksvatten, rekreation och fiske.
Ålen är nu akut hotad
Vattenkraft innebär att fördämningar byggs i vattendraget vilket gör att fiskar hindras från att röra sig fritt. Den akut hotade ålen (Anguilla anguilla) är särskilt känslig eftersom delar av den Europeiska populationen är beroende av vandringar mellan hav och vattendrag för att kunna fullfölja sin livscykel, med reproduktion i Sargassohavet, vandring till Europas sötvattenssystem för att upp till 20 år senare simma tillbaka till Sargassohavet som lekmogen ål. Antalet uppvandrande ålyngel har minskat med 90-99 procent under en trettioårsperiod. Kraftbolagen är ålagda att genomföra åtgärder som historiskt sett har utvecklats från att lyfta naturligt uppvandrande ålyngel förbi vandringshinder samt utsättning av importerad ål, till att i dag fokusera på fria vandringsvägar.
Helhetsgrepp för bevarande av ålen behövs
– Merparten av genomförd forskning, förvaltning och passageförbättrande åtgärder har fokuserat på lekmogen ål, medan nästan inget gjorts för att möjliggöra en naturlig rekrytering av ålyngel till våra vattendrag, säger Olle Calles. För att kraftbolagens miljövårdsarbete ska kunna stärka de naturliga bestånden behöver kunskapen förbättras avsevärt om var och hur åtgärder ska implementeras. Åtgärder vid vattenkraftverk är kostsamma och måste implementeras på rätt sätt på rätt plats, vilket innebär att en kunskapsförbättring är såväl ekologiskt som samhällsekonomiskt motiverad.
Unika möjligheter för åtgärdsprogram
Vid Karlstads universitet har forskargruppen Naturresurs rinnande vatten under ledning av Professor Larry Greenberg, en lång och framgångsrik historia av samverkan med industri, miljöorganisationer och myndigheter.
– Eftersom kraftbolag, förvaltande myndigheter och universitet i det här frågan har gemensamma mål för ålförvaltningsarbetet har vi nu unika möjligheter för framtagandet av framgångsrika åtgärdsprogram, säger Anders Nilsson. Ålars vandring upp i sötvatten kan pågå under flera år innan de når fram till optimala uppväxtområden, men på vägen kan det finnas flera hinder. Det är av stor vikt för återhämtningen av det europeiska ålbeståndet att sådana hinder identifieras och i möjligaste mån elimineras.
Finansiär för projektet är Formas som beviljat ett anslag på 3 miljoner kronor fördelat på tre år. Karlstads universitets samverkanspartner i projektet är Statkraft, Falkenbergs kommun, E.ON, Havs- och vattenmyndigheten samt Sveriges Lantbruksuniversitet.
För mera information kontakta Olle Calles, universitetslektor i biologi, tel 070 177 1144, mejl olle.calles@kau.se eller Anders Nilsson, professor i biologi, tel 070 346 25 66, mejl p.anders.nilsson@kau.se“
