I förra veckan fick jag hjälp att elfiska biokanalen.

När biokanalen var nybyggd var elritsan den klart vanligaste arten. När sedan laken hittade till biokanalen minskade antalet elritsor snabbt. Under detta elfiske var elritsan återigen vanligast, kanske på grund av sommarens ommöblering av kanalen? Laken var dock fortfarande vanlig och vi fångade en hel del lakar i storleken ~20 cm.

I övrigt fick vi även några simpor, harrar, abborrar och öringar.

 

 

Den 20 september samlade vi in årets sista bottenfaunaprover.

Eftersom Ömer är en tuffing så gick han runt i t-shirt medan jag frös.

Det var iofs bara 10 grader i vattnet så tre lager byxor under vadarbyxorna var faktiskt inte helt omotiverat…så det så!

 

 

Till årets sista elfiske, den 3 oktober, fick jag hjälp av Daniel, Martin och Bronco.

 

Bara två arter fångades under elfisket, lake och elritsa.

Totalt fångades 49 lakar och 11 elritsor.

Ps.

De små träden längs biokanalen har blivit så stora att man kan knyta fast nätet till elfisket i dom!

 

Onsdagen den 23/5 åkte Olle, Herman och Stina till Biokanalen för årets första elfiske.

Vädret var perfekt och det var en riktigt trevlig dag.

Precis som under det sista elfisket i september i fjol så var laken den vanligaste fångsten.

Resultatet av dagens elfiske: 47 lakar, 19 Elritsor, två abborrar och en mört.

Den största av lakarna var 27 cm lång och därmed den största fisken som hittills fångats i biokanalen.

Två lakar och en abborre var tillräckligt stora för att märkas och vi hoppas på återfångst vid senare elfisken.

 

Förra tisdagen åkte Stina och Nina upp till biokanalen för att med Broncos assistans elfiska de resterande referenserna och biokanalen.

Lilla Härjån hade elfiskats veckan innan och där var fångsten en mört. Flödet i Vakerån var aldeles för högt elfiske. I poolen nådde vattnet över 1 meter på sina ställen och i den strömmande delen uppmättes vattenhastigheten  till nästan 2 m/s.

I de andra referensbäckarna fångades dock ett antal öringar, varav fyra var tillräckligt stora för att märkas, men även flera mindre öringar, simpor, elritsor och en harr.

 

   Snart märkt öring

 

I  Lilla Eldån fångades även en groda under elfisket.

Puss på Grodprinsen!

Under biokanalselfisket fick vi förstärkning i form av Lea. Med fyra personer på plats gick fisket snabbt och smidigt. Detta berodde även mycket på att det stora antalet elritsor som tidigare verkat bosatt sig i kanalen, nu hade reducerats kraftigt och bara 27 st fångades. Den art som var vanligast under elfisket var lake, av vilka vi fångade 32 st. Även en harr fångades.

 

 

 

En glupsk lake passade på att börja mumsa på en av de infångade elritsorna. Här syns också harren, Bronco, Stina och Nina i full gång med elfisket och Lea beredd att anteckna vikt och längd på fångsten.

 

När elfisket var avklarat passade Stina och Nina på att mäta vattenhastigheten på tre olika djup på minst sju punkter  i varje behandling i biokanalen. Resultatet av mätningarna kommer att skickas till Paolo och kommer att  matchas med kartorna som han gjorde när han besökte biokanalen i juli. Vi mätte även två flödestransekter under högflöde i biokanalen. Preliminära resultat visar på att det maximala  flödet ligger på mellan 730 och 810 l/s.

Nina och en larv av Allmän träddödare/träfjäril (Cossus cossus)

Förra veckan åkte Stina, Lea, J-O, Olle och Paolo upp till Eldforsen för ett par dagars fältarbete i den gassande solen. Eftersom vi var så många hanns mycket med. Paolo gjorde ett superjobb och mätte in både biokanalen och den gamla älvfåran vid både högt och medelhögt flöde och även behandlingarna i referensbäckarna. Det blir spännande att se de olika kartorna när efterarbetet är färdigt. Lea och J-O mätte djup och flöde på ett flertal punkter i biokanalen och detta kommer i kombination med Paolos kartor, förhoppningsvis ge en bra bild över hur vattnet rör sig i de olika behandlingarna.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Flödet i biokanalen har varit högt de senaste veckorna för att tillföra mer vatten till den gamla älvfåran och förhoppningsvis locka upp mer fisk till biokanalen. Det höga flödet gjorde elfisket lite svårare, men vi lyckades trots detta fånga ett stort gäng elritsor, ett bäcknejonöga, ganska många små lakar och  en större lake och dessutom en harr, vilket är en ny art för biokanalen.

 

 

 

 

Efter en del kopplande av Olle och med hjälp av pålar, slägga och ett hundratal plaststripes sitter nu PIT-antennerna uppe. Nu väntar vi bara på mer större fisk som vi kan märka så att det finns lite mer fisk för antennerna att registrera.

Under elfisket kom Dala-Demokraten på oväntat besök, vilket resulterade i en artikel som du kan läsa här

Förra veckan var det dags för elfiske i biokanalen och referensbäckarna. Med på fisket var Stina, Joe, Bronco och som extra förstärkning under biokanalselfisket Olle och Martin.

Det var fortsatt lite vatten i referensbäckarna men trots detta lyckades vi i alla fall fånga några öringar av tillräcklig storlek för att märkas. I biokanalen fångades ca 280 elritsor, men även en gärs, en mört och en lake. Både mört och lake är nya arter för biokanalen.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Joe och laken

Två veckors intensiv provtagning lider mot sitt slut. Förra veckans provtagning av bottenfauna och nedfallande insekter rapporteras av Stina inom kort. Efter att ha misslyckats elfiska i förra veckan (trasiga elfiskegrejer) erbjöds vi låna utrustning av både Järna FVOF och Kjell Leander i Leksand.  Stort tack till er! Med Järnas ypperligt skötta utrustning i högsta hugg gav jag och Stina oss i kast med Eldbäcken (biokanalen) under måndagen. Äntligen börjar det komma lite gröna fläckar och vissa av svämplanen ser riktigt trevliga ut (se foton). Gölarna på svämplanen är fulla med elritsor av alla storlekar. Elritsorna dominerar fortfarande totalt i de nedre delarna, men ju längre uppströms man kommer så minskar de och istället hittade vi en del abborre, stäm, simpa och allra längst upp ett gäng gäddor. Grodor hoppar överallt, men vi har inte sett någon  i gölarna.

Nu finns en stilig skylt på plats vid Eldbäcken (se foto nedan). Det andra elfisket visade att elritsan riktigt trivs i Eldbäcken! Utöver något tusental elritsor av alla möjliga storlekar, fångades bara några abborrar. Förutsättningarna har ju varit minst sagt märkliga för fisk, med vatten som pumpas in och med flera driftstopp och torrläggningar under sommaren. För andra och större arter som kommer senare kommer det finnas gott om mat! Elritsorna har till och med koloniserat gölarna, som bevisligen inte är helt täta eftersom de allra största elritsorna hittades där! Dala-Demokraten uppmärksammar vårt arbete, se här!

Foto: Jan-Olov Andersson (Sr)

Så börjar väl ändå ommöbleringen av Eldbäcken närma sig sitt slut!? Vi har fortsatt med att fördjupa gölarna och lägga på sand på sidorna för att snabbare få vegetation där.

För att studera vad nedfallna träd bidrar med till Eldbäckens djursamhälle har vi lagt ner fyra björkar per “svämplansbehandling”. Ser rätt märkligt ut när alla löv är kvar och flödet i biokanalen är på “all time low”.

Slutligen såg vi elritsa i Eldbäcken och vi känner att nu är det verkligen dags att ta prover för att se vilka invånare Eldbäcken fått! Dessutom har Bronco sett en del harr i gamla fåran, trots i stort sett obefintligt flöde. Ypperlig timing att elfisketillståndet från Länsstyrelsen Dalarna damp ner i dag! I morgon börjar vi ta bottenfaunaprover i Eldbäcken och Stina sliter just nu med att sätta upp hinkar för att se på nedfallande insekter…