För några veckor sedan, 8 mars, publicerades ett inlägg på nrrv.se om projekt LIV – laxfisk i nedre Dalälven. I projektet undersöktes nedre Dalälvens potential att återfå livskraftiga och självreproducerande bestånd av havsvandrande lax och öring. Nu är slutrapporten för projektet publicerad, och kan nås via länsstyrelsen Gävleborgs hemsida.

Nedre Dalälven.

Projekt LIV – laxfisk i nedre Dalälven, som doktorand Anna Hagelin vid Karlstads universitet har varit projektledare för, uppmärksammades nyligen av svt nyheter i och med publiceringen av projektets slutrapport. Målet med projektet har varit att undersöka nedre Dalälvens potential att återfå livskraftiga och självreproducerande bestånd av havsvandrande lax och öring. Projektet är ett samarbete mellan länsstyrelserna i Gävleborg och Uppsala samt kraftverksägarna Fortum och Vattenfall, och finansierades till störst del genom Fortums och Vattenfalls miljöfond samt naturskyddsföreningens miljömärkning Bra Miljöval.

Restaurering av lekplatser för lax och öring i nedre Dalälven.

Det finns många vandringshinder för lax och öring i nedre Dalälven. Trots detta kan det finnas goda förutsättningar att få tillbaka självreproducerande bestånd av båda arterna. För att fiskens lekvandring ska fungera krävs det stora investeringar i form av alternativa vandringsvägar (så kallade omlöp) förbi vandringshinder som till exempel kraftverk. För tillfället kommer fisken till Älvkarleby, men länsstyrelsen Gävleborg vill göra det möjligt för fisken att själva vandra upp till sina lekområden.

Läs nyhetsartikeln på svt här, eller mer om LIV-projektet på länsstyrelsen Gävleborgs hemsida.

Anna Hagelin, tjänstledig doktorand vid Karlstads Universitet, jobbar med återetablieringen av havsvandrande lax och öring i Dalälven. Som en del av detta arbete studeras hur vandrande laxfisk beter sig på ännu otillgängliga (pga av kraftverksdammar) områden av älven. Under hösten har lekvandrande öring fångats vid Älvkarleby, den nedersta kraftverksdammen i Dalälven, radiomärkts och transporterats upp till ett nyligen restaurerat lekområde i Gysinge, vid Färnebofjärdens Nationalpark. Här har sedan öringens rörelser och val av lekplatser studerats.

Länstyrelsen i Gävleborg har gjort en film om fiskmärkningen. Se den här:

Läs mer om projektet på “Projekt LIV – laxfisk i nedre Dalälven” på Länsstyrelsens hemsida.

Ett radiomärkt smolt från Winooski River. Smolten i Dalälven märktes på ett liknande vis.

Anna Hagelin, tjänstledig doktorand vid Karlstads Universitet, arbetar just nu på Länsstyrelsen i Gävleborg med laxen i Dalälven. Inom projektet “LIV – laxfisk i nedre Dalälven” undersöks möjligheten att återinföra ett vilt reproducerande laxbestånd älven. Även Olle Calles, forskare vid Karlstads Universitet är inblandad i projektet. Som en del av arbetet studeras med hjälp av radiotelemetri smoltens vandring och överlevnad genom fjärdarna uppströms det nedre kraftverket. Projektet beskriver sig själv:

“Lax och havsöring förökar sig i sötvatten men tillbringar större delen av sitt vuxna liv i havet där förutsättningarna att växa sig stor är bättre. När laxen i havet blir mogen återvänder den till sin hemälv för att leka. Efter kläckning spenderar laxen sedan några år i älven innan den, som smolt, simmar ut till havet.

Dödligheten hos nedströmsvandrande smolt varierar mycket beroende på vilka hinder och faror de möter. Under denna period är dock predationsrisken relativt hög eftersom smolten rör sig långa sträckor varav vissa är svårpasserade och/eller innehåller stora mängder predatorer. I Dalälven kan de många fjärdarna skapa ett problem då de innehåller höga tätheter av predatorer som t.ex. gädda och gös. Området är också känt för sin rika fågelfauna, vilket kan öka predationstrycket ytterligare.

Sjöar och dammar fördröjer smoltens migration vilket ökar predationsrisken ytterligare. Anledningen till fördröjningen tros vara det ändrade flöde som uppstår när en älv flyter ut i ett mer sjölikt system. Smolten följer huvudströmmen och kan bli disorienterade i när vattenhastigheten minskar.  Smoltdödligheten förväntas vara högre i fjärdarna jämfört med mer strömmande partier, men faktum är att Dalälvens fjärdar fanns i systemet även innan kraftverksutbyggnaden och då förekom lek av lax och havsöring långt upp i systemet. Det är dock viktigt att få en uppfattning hur stor smoltdödligheten i fjärdarna är i dag för att få kunskap om hur många lekfiskar som måste reproducera sig i området för att skapa en hållbar population.

För att kvantifiera smoltöverlevnaden i nedre Dalälven, samt identifiera flakshalsar för överlevnad, ska vi märka smolt med radiosändare och spåra dem under nedströmsvandringen genom Färnebofjärden. Detta kommer att ge information om vandringshastighet, vägval och överlevnad. I samband med utsättningarna av märkt smolt, som sker i mitten av Maj, sätts också ett större antal omärkt smolt för att mer efterlikna en naturlig situation”

Intresset för projektet är stort och under helgen har det förekommit både på tv och på radio. Se ett inslag om projektet på SVT Gävleborg här. Anna Hagelin berättade även om prjektet i det senaste avsnittet av Sveriges Radios Naturmorgon. Lyssna på intervjun med Anna här. I samma avsnitt förekom också vandrande fisk, passage och tjockskaliga målarmusslor i Lillån i Emåns avrinningssystem. Lyssna på hela Naturmorgon-avsnittet här.

Anna Hagelin, tjänstledig doktorand på Kau, jobbar just nu med fiskvandring och laxrestaurering i Dalälven.

Anna Hagelin poserar med en radiomärkt lax. Fotot är taget underen studie i Klarälven 2013.

Gefle Dagblad skriver bland annat: “Dalälven är en av Sveriges största reglerade älvar. Utbyggnaden av elkraften har gjort att det inte längre finns någon självreproducerande lax och havsöring i den nedre delen av älven. Havsvandrande fisk kan inte ta sig upp. Den lax och havsöring som i dag finns i älven har satts ut på konstgjord väg. 

Nu finns planer på att skapa en miljö i älven som gör det möjligt att återfå fiskvandring från havet och bygga upp ett självreproducerande bestånd av lax- och havsöring i älvsystemet från Älvkarleby upp till Näs. Ett tvåårigt projekt med Länsstyrelsen Gävleborg i ledningen har startats för att ta fram förslag på lämpliga åtgärder.”

I artikeln berättar Anna att “arbetet kommer bland annat att handla om att lokalisera potentiella lek- och uppväxtområden, sammanställa åtgärdsbehov för dessa samt utreda behov och placering av fiskvägar förbi kraftverk och regleringsdammar”. 

Läs hela tidningsartikeln här.