I samband med förra veckans möte och diskussion om Fish Migration River gjorde vi också flera studiebesök. Vi kollade på åtgärder vid ett antal olika vattendrag.

Först besökte vi Fishway De Bult, en naturlik fiskväg som förbinder vattnet på två sidor av en nivåreglerande sluss inom kanalsystemet. Fiskvägen övervakas med en fiskräknare och ett pit-tag system. Fisken som märkts hade fångats med en ryssja. De vandrande fiskarna här var potamodroma arter, alltså fiskar som vandrar inom sötvattnet – tex.för lek, övervintring eller födosök – såsom Mört och Braxen.

Därefter besökte vi Hunze River där man höll på att återställa vattendragets väg till dess naturliga form. Från att nästan ha varit ett brett dike ska floden åter meandra mot havet. Id var en viktig migrerande fisk i detta vattendrag, och vandringen övervakades med pit-tags.

Vid Drentse Aa National Park besökte vi ett litet vattendrag där flodnejonögat leker. För att ta sig upp till lekplatserna vandrar nejonögonen från havet, via kanalen i Groningen och upp i det lilla biflödet. Lokalt jobbar man för att få flodnejonögat att sprida sig till (eller öka i antal i) närliggande biflöden.

I samma nationalpark, och vid den större floden, passerade vi också ett informationscenter för allmänheten. Här fick intresserade vuxna och skolelver själva undersöka vattenmiljön, bottenfaunan och fisksamhället i floden. Vi fick tillfälligtvis se ett nyfångat nissöga, det händer inte varje dag!

På eftermiddagen besökte vi Peizerdiep River där de lokala sportfiskarna hade stora förhoppningar om att lyckas (åter?) introducera öring. En fördämning hade rivits ut, delar av vattendraget hade återmeandrats och grus och sand hade tillförts området. Innan dagens slut hann vi också besöka en tidvattenbarriär där man studerade nejonögats uppströmsvandring.

Fishway De Bult

Flodnejonögon-vattnet i Drentse Aa National Park.

Nissögat på besökscentret.

I mitten av juni var det dags att fiska från elfiskebåt i Gavleån och det var Mikael Carlstein (Dalanatur) som kom upp med sin gedigna båt. Vi fångade mest fisk i de grundare starkt strömmande delarna av ån nedströms spegeldammarna mitt inne i Gävle. Området är för djupt och för strömt för att kunna genomföra ett vanligt elfiske i så båten kom väl till pass. Här fångades gös, gädda, abborre, vimma, braxen, mört, löja, gärs och björkna. En del stora exemplar undkom håvarna vilket förstås var synd då det var dessa vi helst ville märka (Floy tags) för att senare förhoppningsvis se om det blir någon återfångst uppströms spegeldammarna eller fisken hindras redan där. I den mer
lugnflytande delen fångades inte lika mycket fisk för det var för djupt för att effektivt kunna fiska med båten men vi lyckade ändå fånga en hel del fisk. Här fångade vi även id och stäm dessutom hade vi ett flodnejonöga i håven med smart som den var sög den sig fast i håven när den tömdes i karet och släppte inte taget förrän den var utanför båten och kunde falla ner i ån igen i samma stund som håvmannen såg att den hängde kvar i håven.

Trevlig sommar!

//PETER OLSSON, numer Länsstyrelsen Gävleborg

Det har alstrats en del rapporter och artiklar från arbetet i Emån och ni får gärna ta del av dem om ni hör av er till oss:

• Brodin, M. (2004) Havsöringars och laxars lekvandring i anslutning till nybyggda omlöp i det reglerade vattendraget Emån. Master thesis, Karlstad University.
• Calles, E.O. & Greenberg, L.A. (2005) Evaluation of nature-like fishways for re-establishing connectivity in fragmented salmonid populations in the River Emån. River Research and Applications, 21, 951-960.
• Calles, E.O. & Greenberg, L.A. (2007) The use of two nature-like fishways by some fish species in the Swedish River Eman. Ecology of Freshwater Fish, 16, 183-190.
• Calles, O. (2006) Re-establishment of connectivity for fish populations in regulated rivers, Karlstad University Press, Karlstad.
• Calles, O. & Folkesson, J. (2003) Angående förhållandet mellan längd och höjd för öring i Emån. KARLSTADS UNIVERSITET. 5 pages.
• Calles, O. & Greenberg, L. (2009) Connectivity is a two-way street – the need for a holistic approach to fish passage problems in regulated rivers. River Research and Applications, 25, 1268-1286.
• Calles, O.E. & Greenberg, L. (2003) Use of PIT-tags in evaluating the effectiveness of fish by-pass channels in the regulated River Eman, Sweden. American Fisheries Society Annual Meeting, 133, 31.
• Danielsson, A. (2005) Hur påverkas öringens (Salmo trutta) lekvandring av manipulerat flöde? How do artificial freshets affect the upstream migration of brown trout? (In Swedish with English abstract).Candidate thesis, Karlstad University.
• Engqvist, T. (2009) Avledning av öringsmolt (Salmo trutta) från turbinintag. Guidance efficiency and mortality at power plant intakes. Master, Karlstad University, Karlstad.
• Greenberg, L. & Calles, O. (2010) Restoring ecological connectivity in rivers to improve conditions for anadromous brown trout Salmo trutta. In: Proceedings from Freshwater Habitat Management for Salmonid Fisheries conference. (Eds P. Kemp), Vol. Blackwell publishing, Southampton.
• Juhl, M. (2005) Passage efficiency for non-salmonid species in bypass channels in the River Emån. (In Swedish with English abstract). Master thesis, Karlstad University, Karlstad.
• Månsson, C.J. (2007) Färnans (Leuciscus cephalus) vandring och ekologi i ett reglerat vattendrag. Master thesis, Göteborg, Göteborg.
• Olson, M. (2005) Downstream migration of brown trout (Salmo trutta) smolts past hydropower plants in the River Emån. Master thesis, Karlstad University.

Den här veckan var det sagt att kraftverket skulle stängas men än forsar vattnet och än fortsätter ålarna att använda rören.  Fyra ålar idag. Tre i bottensumpen och en i ytsumpen. Tillsammans med dessa var det också några gösar och mörtar, samt ett par braxnar och en abborre.

De senaste dagarnas regn har satt fart på både det ena och det andra. Både i biflöden och älven går det mkt vatten och stora mängder braxen och id har samlats nedanför gamla älvfåran (Eldbäckens förlängning). Vi väntar med spänning på om de beger sig upp i Eldån eller om några, trots det låga flödet från Eldbäcken (biokanalen), vågra sig upp i gamla fåran och själva Eldbäcken? Detta enligt Bronco, som håller koll på läget!

Till vår stora glädje och förvåning ligger finsedimentet vi skottat ut längs biokanalen kvar, trots spöregn.

I slutet av veckan och i helgen kommer vi ge oss på att med hjälp av maskin stöka till ytterligare i Eldbäcken och göra det ännu bättre.