In the book “For the Love of Rivers – A Scientist’s Journey” Kurt D. Fausch writes about his research, river ecology, people and conservation. The book describes beautiful rivers, interesting relationships (between organism and between people) and dedicated science. Focus is on life in and around streams. From char interactions and connections between the stream and the terrestrial environment in Japan; to brassy minnows and water use or cutthroat trout, habitat changes and invasive species in the Western United States. In the end, the book calls for the conservation and restoration of our streams and rivers. John Piccolo, researcher at Karlstad University, has reviewed the book in Fish and Fisheries:

Fausch takes us on an incredible journey of scientific discovery, told through the lens of personal tragedy and triumph. Fausch is a leading stream ecologist,whose painstaking attention to scientific rigour has led to important findings at scales from individual behaviour to riverscapes and land-water interactions. ‘For the Love of Rivers’ recounts some of the many steps along a career of scientific discovery, weaving this tale into the much greater issues of personal loss and the conservation of streams and the life they support…

…For the Love of Rivers gives both inspiration and perspective, and for that alone, it is worth reading…”

Read the full review here and borrow the book from a a well-stocked library.

Villaksen Salomon – og den store reisen är en barnbok som berättar historien om laxen Salomon. Boken är producerad av barnboksförfattaren André Valer, laxforskaren Audun Rikardsen och illustratören Oscar Jansen. Boken skildrar laxens ekologi och naturvård där förmänskligade fiskar (med familjerelationer, vänskap och marin kärlek) används för att måla en medryckande saga. Faktarutor som berättar om laxens ekologi kompletterar berättelsen med jämna mellanrum. Läsaren får följa laxen Salomon från livet i älven, över vida havsvandringar och tillbaka till älven igen. I älven lever han enkelt tillsammans med sin vän öringen Örjan och lyssnar på storvuxna leklaxars berättelser från världshaven. Så småningom blir vandringsdriften stor och de drar ut till havs (men Örjan stannar i fjorden). Salomons vandringar bygger på riktig telemetri data – allt från fjordvandringen till ishavsbesök – och Salomon tvingas fly från skarvar, sälar och späckhuggare och möter laxar från älvar i Portugal till Danmark. På vandringen stöter han också på en hel del faror relaterade till människan – slitna storvuxna rymlingar (odlad fisk), enorma kassodlingar, sjuka smolt (Gyrodactulus), lömska fiskenät och lockande sportfiskebeten. I väntan på den svenska översättningen är norska inte särskilt svårt att läsa.

Bläddra i boken här eller ta del av laxodlingsindustrins upprörda protester mot bokens framställning av den odlade fisken här.

“King of Fish  – The Thousend Year Run of Salmon” är en välskriven bok av David. R. Montgomery som sätter den vilda laxen i ett socialt, historiskt och ekonomiskt sammanhang. Annektoter, historiska källor, vetenskapligt dokumenterad kunskap och entusiasm blandas för att ge en bild av fisken och människans relation till den. Författaren beskriver hur laxens historia (delvis) upprepar sig med kraftigt försvagade eller utplånade laxbestånd som ett resultat av överfiske, dammar och föroreningar i Europa på 1700-talet, på den amerikanska östkusten under slutet av 1800-talet och på den amerikanska Stillahavskusten under 1900-talet fram till idag. På de flesta platser och under de flesta tider har kunskap om varför laxen minskat inte varit det huvudsakliga problemet. I minst tvåhundra år har det pratats om upp- och nedströmspassage, begränsningar av fiske och habitatskydd men starkare ekonomiska och sociala intressen (industri, fiske, vattenkraft) har övertrumfat laxen. Och det är kanske dags att vi lär oss läxan, boken avslutas med en varning och sensemoral: ”In the end, the resurrection or destruction of salmon will come down to moral and ethical issues – to value choices that society can make explicitly or continue to make implicitly. Do we want salmon in our rivers? Are we willing to drive species knowingly to extinction, even if only by looking the other way? The solution is not really all that mysterious. We simply cannot keep on doing things the way we’ve been doing them, or we risk losing the salmon. The choice is ours; the future is not. The sixth H in the salmon story also is ours to choose. Will it be hubris or humility?” 

Boken innehåller bland mycket annat även personliga beskrivningar av laxälvar, intressanta skildringar av laxens betydelse för den amerikanska ursprungsbefolkningen (med effekter på förvaltningen också idag), redogörelser för bevarandeåtgärder och diskussioner runt dem och en hel del fascinerande kuriosa. En viktig och intressant sommarläsning för den som är intresserad av lax i synnerhet och människans relation till naturen i allmänhet.

Boken lånas med fördel på ett välsorterat bibliotek men kan också läsas som e-bok.

I ”The Unnatural History of the Sea” kartlägger marinbiologen Callum Roberts hur ekosystemen i havet har utvecklats tillsammans med ekonomins utveckling.

Boken tar sin början i 1000-talets skifte från sötvattens- till saltvattensfisk i Europa. Detta sammanfaller med att habitatförändringar (tex. att jordbruk och skogsavverkning har grumlat vattnet) samt intensifierat inlandsfiske har minskat tillgången på fisk i floder och sjöar. Boken arbetar sig sedan fram över historien till de moderna jättetrålarna som med hjälp av högteknologi tömmer haven på fiskbestånden efter fiskbestånd. Boken är ett mycket imponerande gräv där ekonomisk historia, anekdoter och ekologisk spetskunskap kombineras för att beskriva vad som har hänt i haven och varför. Många specifika historiska skeenden tas upp. Författaren berättar om trålens genombrott och om det ibland våldsamma motståndet från fiskare som ansåg att trålen förstörde habitat, tillgången på fisk i haven och slutändan deras försörjning. Han berättar om val- och sälfiskets storartade, och rikedomsskapande, uppgång som snart följdes av utrotning eller kollapsade bestånd. Och om överflödet av fisk, tex. stör och anadrom sillfisk i kolonialismens Nordamerika.

Författaren målar upp en närmast katastrofal situation där många fiskbestånd idag endast utgör runt 0,1-10% av sina historiska storlekar. Dessuton fortsätter fisk- och skaldjurspopulationer att minska samtidigt som fiskeansträngningarna ökar. Ökade priser vid minskad tillgång gör fiske på kraftigt försvagade bestånd lönsamt. Population efter population går mot kolapsens brant. Fisk ska bli pengar, eller pengar ska via fisk bli mera pengar. Det spelar inte alltid någon roll om det är genom att den säljs som mat, kastas överbord (upp till 1/3 av all fisk) eller bli fiskmjöl till djurindustrin (foder till odlad fisk, höns och grisar). Fiskeindustrin gräver sin egen grav, inte sällan påhejade och understödda av byråkratier på olika nivåer.

Boken är dock inte bara svartsynt hopplöshet. I de avslutande kapitlen pekar författaren ut marina reservat som en nyckel för att kunna återställa havets ekosystem. Han visar exempel på hur reservat (där man inte får fiska…) leder till ökad storlek på fisken och större mångfald av fisk och andra djur i reservatet. Effekterna spiller även över utanför reservatets gränser och ökningar av de totala fångsterna av fisk i närområden till marina reservat har observerats. Författaren är övertygad om att reservaten kan stärka fiskbestånden och hjälpa till att bevara biologisk mångfald samtidigt som de skapar försörjning och bidrar till mera fisk på matborden.

Boken är välskriven och läsvärd. Sök upp den, till exempel på ditt lokala bibliotek. En del bibliotek kan också ha den som e-bok.

Migration of Freshwater Fishes av Martyn C. Lucas och Etienne Baras är en imponerande sammanställning  om fiskars migration i sötvatten.

Författarna går till att börja med igenom allmänna drag i migrationen. Fysiologin bakom migrationen, alltså hur fiskarna överhuvudtaget kan migrara  – simförmåga, uthållighet, minne, syn, lukt, elektromagnetiskt sinne och så vidare.  De diskuterar också varför fiskar migrerar och skiljer på migration för att leka (reproducera sig), söka skydd, hitta mat samt sprida sig. Laxen, som kläcks i floden, lever där under sina första levnadsår, vandra ut till havet (eller i tex. Klarälvens fall –sjön!)  för att äta under år något eller några år och sedan åter vandrar åter upp i floden för att leka är det kanske mest klassiska exemplet på migrerande fisk. Men det är knappast det ända. Exempel på exempel radas upp i boken, allt från kortare migrationer från grunt till djupt vatten under vintrarna (tex. abborre) till flodmigrationer på hundratals mil (tex.  zungaron i Amazonas). Fiskar som leker och kläcks i sötvatten för att sedan vandra ut och äta upp sig till havs (anadroma fiskar tex. havsnejonöga) och fiskar som föds och leker i saltvatten för att sedan leva och växa till sig i sötvatten (katadroma fiskar tex. många ålar). Anadromi, att leka och växa upp i sötvatten men äta upp sig till havs, verkar vara vanligare i det näringsrikare vattnet i tempererade eller arktiska klimat. Medan katadromi, att istället födas i havsvatten och vandra in i floder och sjöar för att äta, verkar vara vanliga i tropiska områden där havet ofta är mindre produktivt.  Men vandringen mellan söt och salt vattten utgör bara en ytterligghet i fiskvandringens värld. Sen tillkommer alla fiskar som vandrar mellan olika miljöer inom sötvatten, potamodroma arter:  mört, braxen, gädda och asp  för att nämna några närliggande exempel.  Vandring mellan översvämningsmark och floder är väldigt utbredd, inte minst  i tropikerna där regn- och torrperioder bestämmer säsongsvariationen istället för våra vintrar och somrar.

Efter att författarna gått igenom fiskvandring i generella ordalag, där koncept blandas med konkreta exempel, följer ett långt avsnitt där migration inom olika fiskgrupper gås igenom. Från nejonögon till plattfiskar över allt från malar och abborrfiskar till laxfiskar och cyprinider. En sorts julkalender av fiskvandring – där man med fördel inte slukar allt på en gång – och där det familjära blandas med det väldigt exotiska. Ibland är det tur att det går att bildgoogla Macquaria novemaculeata, Alestes baremoze och andra fiskar som i alla fall inte fanns i mitt eget bildminne.

Bokens sista delar behandlar metoder som används vid undersökning av fiskvandring – fångster, observationer, fångst-återfångst, kemiska analyser (tex. av otoliter), märkningar och avancerad telemetri. Och tillämpad forskning – påverkan från vattenkraftverk, dammar, bevattning och andra mänskliga ingrepp i det rinnande vattnet, samt åtgärder av olika slag.

En läsvärd och faktaspäckad bok som målar både livets och fiskvandringens fantastiska mångfald.