Anna Hagelin successfully defended her PhD thesis with the title “Conservation of landlocked Atlantic salmon in a regulated river: Behaviour of migratory spawners and juveniles” 12 April this year.

Anna also presented her research at “forskningspodden” (the research podcast), which is a popular science podcast at Karlstad University. Here you can listen to Anna talk about her research on salmon conservation in river Klarälven (in Swedish).

PhD-defense: Conservation of landlocked Atlantic salmon in a regulated river

On Friday 12 April, Anna Hagelin will defend her PhD-thesis “Conservation of landlocked Atlantic salmon in a regulated river – Behaviour of migratory spawners and juveniles”. The defense will take place at 10:00 in room 1B309 (Sjöströmssalen) at Karlstad University. Everyone is welcome to attend the defense.

Ian Fleming (Memorial University of Newfoundland (Canada) will be the opponent and Jaakko Erkinaro (Natural Resources Institute, Finland), Eva Thorstad (Norwegian institute for Nature Research, Norway) and John Armstrong (Marine Scotland Science Freshwater Fisheries Laboratory, Scotland) constitute the grading committee.

 

Mini-symposium on Atlantic salmon

On Thursday 11 April, a mini-symposium on Atlantic salmon will be held in room 5F322 at Karlstad University, where the visiting researchers will give presentations:

 

14:00-14:30: Ian Fleming, Memorial University of Newfoundland. Life-history dependent migration strategies in Atlantic salmon 

14:30-15:00: Jaakko Erkinaro, Natural Resources Institute Finland. Diversity in Atlantic salmon – evolutionary ecology and management implications 

15:00-15:30: Coffee break

15:30-16:00: Eva Thorstad, Norwegian Institute for Nature Research. Status of salmon in Norway and importance of the ocean phase 

16:00-16:30: John Armstrong, Marine Scotland Science Freshwater Fisheries Laboratory. Current and future applications of science for management of salmon in Scotland

On Tuesday 5 March (tomorrow) Anna Hagelin, PhD student at Karlstad University, will give a pre-dissertation talk titled “Conservation of landlocked Atlantic salmon in a regulated river: behaviour of migratory spawners and juveniles”. The seminar starts at 13:15 in room 5F416. Everyone is welcome to attend the seminar.

Anna will defend her doctoral thesis on 12 April at 10:00 in room 1B309 at Karlstad University. More information will come closer to the dissertation.

För några veckor sedan, 8 mars, publicerades ett inlägg på nrrv.se om projekt LIV – laxfisk i nedre Dalälven. I projektet undersöktes nedre Dalälvens potential att återfå livskraftiga och självreproducerande bestånd av havsvandrande lax och öring. Nu är slutrapporten för projektet publicerad, och kan nås via länsstyrelsen Gävleborgs hemsida.

Projekt LIV – laxfisk i nedre Dalälven, som doktorand Anna Hagelin vid Karlstads universitet har varit projektledare för, uppmärksammades nyligen av svt nyheter i och med publiceringen av projektets slutrapport. Målet med projektet har varit att undersöka nedre Dalälvens potential att återfå livskraftiga och självreproducerande bestånd av havsvandrande lax och öring. Projektet är ett samarbete mellan länsstyrelserna i Gävleborg och Uppsala samt kraftverksägarna Fortum och Vattenfall, och finansierades till störst del genom Fortums och Vattenfalls miljöfond samt naturskyddsföreningens miljömärkning Bra Miljöval.

Det finns många vandringshinder för lax och öring i nedre Dalälven. Trots detta kan det finnas goda förutsättningar att få tillbaka självreproducerande bestånd av båda arterna. För att fiskens lekvandring ska fungera krävs det stora investeringar i form av alternativa vandringsvägar (så kallade omlöp) förbi vandringshinder som till exempel kraftverk. För tillfället kommer fisken till Älvkarleby, men länsstyrelsen Gävleborg vill göra det möjligt för fisken att själva vandra upp till sina lekområden.

Läs nyhetsartikeln på svt här, eller mer om LIV-projektet på länsstyrelsen Gävleborgs hemsida.

Anna Hagelin, tjänstledig doktorand vid Karlstads Universitet, arbetar just nu på Länsstyrelsen i Gävleborg med laxen i Dalälven. Inom projektet “LIV – laxfisk i nedre Dalälven” undersöks möjligheten att återinföra ett vilt reproducerande laxbestånd älven. Även Olle Calles, forskare vid Karlstads Universitet är inblandad i projektet. Som en del av arbetet studeras med hjälp av radiotelemetri smoltens vandring och överlevnad genom fjärdarna uppströms det nedre kraftverket. Projektet beskriver sig själv:

“Lax och havsöring förökar sig i sötvatten men tillbringar större delen av sitt vuxna liv i havet där förutsättningarna att växa sig stor är bättre. När laxen i havet blir mogen återvänder den till sin hemälv för att leka. Efter kläckning spenderar laxen sedan några år i älven innan den, som smolt, simmar ut till havet.

Dödligheten hos nedströmsvandrande smolt varierar mycket beroende på vilka hinder och faror de möter. Under denna period är dock predationsrisken relativt hög eftersom smolten rör sig långa sträckor varav vissa är svårpasserade och/eller innehåller stora mängder predatorer. I Dalälven kan de många fjärdarna skapa ett problem då de innehåller höga tätheter av predatorer som t.ex. gädda och gös. Området är också känt för sin rika fågelfauna, vilket kan öka predationstrycket ytterligare.

Sjöar och dammar fördröjer smoltens migration vilket ökar predationsrisken ytterligare. Anledningen till fördröjningen tros vara det ändrade flöde som uppstår när en älv flyter ut i ett mer sjölikt system. Smolten följer huvudströmmen och kan bli disorienterade i när vattenhastigheten minskar.  Smoltdödligheten förväntas vara högre i fjärdarna jämfört med mer strömmande partier, men faktum är att Dalälvens fjärdar fanns i systemet även innan kraftverksutbyggnaden och då förekom lek av lax och havsöring långt upp i systemet. Det är dock viktigt att få en uppfattning hur stor smoltdödligheten i fjärdarna är i dag för att få kunskap om hur många lekfiskar som måste reproducera sig i området för att skapa en hållbar population.

För att kvantifiera smoltöverlevnaden i nedre Dalälven, samt identifiera flakshalsar för överlevnad, ska vi märka smolt med radiosändare och spåra dem under nedströmsvandringen genom Färnebofjärden. Detta kommer att ge information om vandringshastighet, vägval och överlevnad. I samband med utsättningarna av märkt smolt, som sker i mitten av Maj, sätts också ett större antal omärkt smolt för att mer efterlikna en naturlig situation”

Intresset för projektet är stort och under helgen har det förekommit både på tv och på radio. Se ett inslag om projektet på SVT Gävleborg här. Anna Hagelin berättade även om prjektet i det senaste avsnittet av Sveriges Radios Naturmorgon. Lyssna på intervjun med Anna här. I samma avsnitt förekom också vandrande fisk, passage och tjockskaliga målarmusslor i Lillån i Emåns avrinningssystem. Lyssna på hela Naturmorgon-avsnittet här.

The scientific paper “The Migratory Behaviour and Fallback Rate of Landlocked Atlantic Salmon (Salmo salar) in a Regulated River: does Timing Matter?” by Anna Hagelin, Olle Calles, Larry Greenberg, Daniel Nyqvist and Eva Bergman was recently published in River Research and Applications. The system studied is the River Klarälven, Sweden and in the abstract the authors write:

“The behavior of early (June–July) and late (August–September) migrating, adult Atlantic salmon, in The River Klarälven, Sweden, was analyzed using radio telemetry. River Klarälven is a regulated river without functioning fishways, instead upstream migrating salmon are trapped and trucked past eight hydropower plants before released back to the river. We distinguished two parts of the spawning migration, that is, one part being the migration from the place where the fish was released to the spawning grounds. The other part was a holding phase on the spawning grounds with little or no movements before spawning. The late salmon spent less of their total time on holding, 36.2%, and more on migration, 63.8%, compared with early migrating salmon, which distributed their time rather evenly between migration, 47.5%, and holding, 52.5%. In total, early salmon used 30% more time migrating and 156% more time holding than late salmon. Some Atlantic salmon (Salmo salar) fell back over the hydropower plant after release and got excluded from spawning. The fallback rates of transported, tagged spawners were higher in the early than in the late group in both years. The fallback rate in 2012 was 42.8% of the early group and 15.1% in the late. In 2013, there were 51.7 % fallbacks in the early group and 3.4% in the late. The salmon fell back on average 9 days after being released in 2012 and 16 days in 2013. A high mean daily discharge on the day of release increased the probability of becoming a fallback”

Download the paper here. If you don’t have free access, email any of the co-authors.

Anna Hagelin, tjänstledig doktorand på Kau, jobbar just nu med fiskvandring och laxrestaurering i Dalälven.

Gefle Dagblad skriver bland annat: “Dalälven är en av Sveriges största reglerade älvar. Utbyggnaden av elkraften har gjort att det inte längre finns någon självreproducerande lax och havsöring i den nedre delen av älven. Havsvandrande fisk kan inte ta sig upp. Den lax och havsöring som i dag finns i älven har satts ut på konstgjord väg. 

Nu finns planer på att skapa en miljö i älven som gör det möjligt att återfå fiskvandring från havet och bygga upp ett självreproducerande bestånd av lax- och havsöring i älvsystemet från Älvkarleby upp till Näs. Ett tvåårigt projekt med Länsstyrelsen Gävleborg i ledningen har startats för att ta fram förslag på lämpliga åtgärder.”

I artikeln berättar Anna att “arbetet kommer bland annat att handla om att lokalisera potentiella lek- och uppväxtområden, sammanställa åtgärdsbehov för dessa samt utreda behov och placering av fiskvägar förbi kraftverk och regleringsdammar”. 

Läs hela tidningsartikeln här.

Under förra veckan organiserades “American Fisheries Society – 145th Annual Meeting” i Portland, Oregon, USA. Ett brett spektrum av fiskforskning presenterades och diskuterades. Förutom en stor mängd amerikaner var även många internationella forskare på plats. Från NRRV och Karlstads Universitet närvarade och presenterade Larry Greenberg, Eva Bergman, Anna Hagelin, Åsa Enefalk och Johan Watz. Följ länkar nedan för att läsa deras abstrakt eller browsa och sök bland konferensens alla presentationer och deltagare här.

• Larry Greenberg: Post-Spawning Survival and Downstream Passage of Landlocked Atlantic Salmon in a Regulated River
• Eva Bergman: Downstream Migration of Atlantic Salmon – Possibilities for Wild Smolts and Quality of Reared Smolts
• Anna Hagelin: Spawning Migration of Wild and Supplementary Stocked Landlocked Atlantic Salmon (Salmo salar)
• Åsa Enefalk: Effect of in-Stream Wood on Juvenile Trout Growth and Behaviour
• Johan Watz: Winter Behavior of Brown Trout: The Presence of Ice Cover Influences Activity, Stress and Growth

Den vetenskapliga artikeln ”Post-spawning survival and downstream passage of landlocked Atlantic salmon (salmo salar) in a regulated river: is there potential for repeat spawning?”, om efterleksöverlevnad, nedströmsmigration och passage hos lax-kelt i Klarälven, har publicerats i River Research and Applications. Författare är Daniel Nyqvist, Olle Calles, Eva Bergman, Anna Hagelin och Larry Greenberg.

I abstraktet skriver författarna: “Repeat salmonid spawners may make large contributions to total recruitment and long term population stability. Despite their potential importance, relatively little is known about this phase of the life history for anadromous populations, and nothing has been reported for landlocked populations. Here, we studied post-spawning behaviour and survival of landlocked Atlantic salmon in relation to downstream dam passage in the River Klarälven, Sweden. Eight hydropower stations separate the feeding grounds in Lake Vänern from the spawning grounds in the River Klarälven, and no measures to facilitate downstream migration are present in the river. Forty-nine percent of the salmon survived spawning and initiated downstream migration. Females and small fish had higher post-spawning survival than males and large fish. The postspawners migrated downstream in autumn and spring and remained relatively inactive in the river during winter. Downstream migration speed in the free flowing part of the river was highly variable with a median of 9.30 km/day. Most fish passed the first hydropower station via upward-opening spill gates after a median residence time in the forebay of 25 min. However, no tagged fish survived passage of all eight hydropower stations to reach Lake Vänern. This result underscores the need for remedial measures to increase the survival of downstream migrating kelts.”

Läs artikeln här. Om du inte har tillgång till tidskriftens innehåll men ändå vill läsa artikeln, maila någon av författarna!