The scientific article “Downstream migration of the European eel (Anguilla anguilla) in the Elbe River, Germany: movement patterns and the potential impact of environmental factors” has been published in River Research and Applications. Authors are Florian Stein, Peer Doering-Arjes, Erik Fladung, Uwe Brämick, Barry Bendall and Boris Schröder. In the article’s abstract they write:

“Recruitment of European eels (Anguilla anguilla) has declined to the extent that they have been added to the IUCN Red List of Threatened Species. Therefore, it is critical to ensure that eels complete their outward river migration in order to contribute to the available spawning stock. We conducted a four-year (2007-2011) telemetry study to understand the migratory behaviour and potential impact of environmental factors on the eel during this critical life stage.
Out of 399 female eels tagged with acoustic transmitters, only 28 % demonstrated clear downstream migratory behaviour. Fifty-five percent were detected exhibiting no downstream migration behaviour and 17 % were not detected at any monitoring station. Movement patterns of downstream-migrating (silver) eels were characterised by nocturnal activity and seasonal migration, with distinct peaks in autumn and spring. Migration was often discontinuous and exhibited phases of active locomotion and expanded stopovers. The most important determinants of movement activity were water temperature, cumulative precipitation, and moonlight, although the significance varied by season and location in the river basin.
Our results evidence a discontinuous, stepwise migration over an extended period. Furthermore, our findings indicate that migration success depends on holding duration prior to tagging, and environmental predictors with varying importance depending on the season, as well as the locations of capture, tagging and release.”

If you don’t have access to the article (DOI: 10.1002/rra.2881), get in touch with the authors.

Last week, a TV team from SVT visited our trap site in Håstadmölla (02:04 – 04:20min).

Anders, Eric & the wolf trap in Håstadmölla on SVT

Based on the study results presented on the poster, my colleague and Co-author Loes van Schaik was interviewed for a short feature on eel migration by the national radio station Deutschlandfunk.

READ on Deutschlandfunk

LISTEN to radio feature

DOWNLOAD pdf

Här kommer sammanställningen på ålfångsterna under 2011, för varje fälla.

Nu är det dags för årets sista ålometer. Det önskade målet på 1000 blankålar uppfylldes inte men det blev ett bra resultat trots vattenföringen. Fällorna i Forsa och Östra Frölunda är rivna, de andra är stängda för fångst för året. Kan säga att det är värre att riva en fälla än att bygga en. Även yngelfällorna är stängda, de slutade komma för en månad sedan. Nu sitter jag här på Tången ensam och håller på att städa och plocka hop mina saker inför lördagens hemfärd. Det har varit en kul, intressant och lärorik sommar. Aningen jobbigt mellan varven då vattnet inte varit så hjälpsamt under vissa tider i höst. Nu är i alla fall bänken sittbar och har varit så den sista veckan, kanske vattenståndet har stabiliserats inför vintern. Titta på bilden och se att fällan i Östra Frölunda fångar mer än ål. Nu återstår att datalägga de sista protokollen och se hur många ålar som blivit fångade i de skilda fällorna. Dessa data kommer i ett eget inlägg i slutet av veckan.

Nu har snart de sista ålarna vandrat ut från våra vatten. Manuell pejling har skett dagligen och resultatet kommer nedan.

Forsa: Det verkar vara en kvar uppströms fällan men signalerna är lite konstiga så vi vet inte riktigt ännu. Av dom som vandrat ut har jag fått tag på en, den är nedströms kraftverket i Axelfors. Hittade den idag så i morgon kommer fortsatt pejling att ske för att se om den lever eller inte.

Östra Frölunda: En märkt ål är kvar och hon verkar ha bestämt sig för att stanna ett år till. Vid kontroll av märkningsprotokoll visade det sig att silvergraden inte var så hög. Hon går ca 500 m upp och nedströms utsättningsplatsen och har gjort så sedan märkningen. Två ålar har kommit ganska långt ner. De har passerat kraftverken i Skåpanäs och Skogsforsen, tyvärr tog resan slut för en av dom vid Bällforsen. Där återfanns den död på gallret. Den andra har dock gått förbi i luckan och befinner sig nu ca två km nedströms Bällforsen. Den tredje är pejlad ca 300 m uppströms Skåpanäs, vi får se om den har kraft nog att klara kraftverken. Nu är det tre individer kvar att få tag på, vi får se om de hittas innan projektet är slut.

Vessigebro: Inga större skillnader från förra veckan. En är fortfarande kvar, oklart varför. Den enda som man har riktig kontakt med är den som fortfarande simmar runt mellan laxbron och gamla kraftverket i Herting. Då och då kommer svaga signaler från en andra individ på väg nedströms, hon verkar nästan bestämt sig att stanna i Ätran ett år till. Resterande lyser med sin frånvaro just nu men det är långt till älven långa sträckor och någon gång borde väl deras och min väg stämma så signalen kommer.

Torsdag förra veckan var det dags för den stora märkningen av ål från Ätran. Personal från SLU (Niklas Sjöberg), DTU (Kim Aastrup) och Havs och Vatten myndigheten (Ingvar Lagenfelt och Håkan Westerberg) kom upp till Östra Frölunda för att utföra denna märkning. Sumpade ålar i storlekar mellan 1,2 kg och  1,7 kg blev försedda med high tech sändare som skall visa deras väg från våra vatten till Sargassohavet. Då lite är känt om ålens vandringsvägar är detta ett ypperligt sätt att kunna följa dom en bra bit på vägen och se deras vandringsmönster. Under dagen försågs 24 ålar med två olika sändare som skall registrera skilda parametrar såsom djup, vattentryck och temperatur. Jag ser fram mot den rapport som visar dessa ålars vandring och vilken väg de tar. Ålarna släpptes vid Marstrand och skall jämföras med ålar som kommer från ett vattendrag helt utan vandringshinder, vilka ålar som har störst benägenhet att vandra snabbt återstår att se. Som sagt ser jag fram mot resultatet.

Nu är det dags för årets näst sista ål-o-meter. Det är nu bara en vecka kvar för att fånga ål. Fällan i Forsa stängdes idag och den i Östra Frölunda går samma öde till mötes i slutet av veckan. Som synes börjar det minska på fångsterna även för blankålen, det är som vanligt fällan vid Mölneby gård som fångar. Av veckans 22 fångade ålar kommer 20 just från den fällan. De andra två kommer från Forsa respektive Vessigebro. Ynglen har tagit vintersemester och har helt slutat vandra. En yngelfälla är borta och de andra står på tur att avvecklas för vintern. Just nu finns det ett visst mörkertal gällande antalet fångade ålar då alla protokoll ännu inte är genomgångna men det ser ut att bli mer än vad som visas denna vecka. Det har hänt en hel del under den gångna veckan, vissa händelser får sig egen post här på bloggen så håll utkik. I fredags hade vi besök av Ålgruppen i Ätran, en grupp som består av personer från inblandade kraftbolag. Vi träffades vid intaget i Ätrafors och tittade på fällor och galler. Sedan en sväng till Skärhultsbäcken för att titta på de installationer Flo har satt upp, det blev även en koll på levande ål från sumpen där. På fredag kväll var det dags för undertecknad att berätta lite om ål och ålprojektet för medlemmarna i Hallands Sportfiskeklubb. En härlig kväll med mycket trevliga människor, fler än jag borde träffa dom. Så till min bänk igen då, den kommer att få vara med till det bittra slutet. Nu har vattnet sjunkit igen och man kan sitta där för en fika, skall bli intressant att se om det kan bli någon sensationell bild i mitt sista inlägg här på bloggen.

Nu var ännu en vecka till ända och årets säsong börjar närma sig sitt slut. Det verkan inte ålarna i Östra Frölunda bry sig om, det har kommit mer och mer för varje dag den sista veckan. Av 67 fångade ålar var det 53 som kom just från fällan vid Mölneby gård. Undrar vad som kommer att hända de sista två veckorna, särskilt om det kommer en del regn igen. Yngel har dock slutat komma för i år. Tätningen av hålet i dammen i Ätrafors har gjort att inget spillvatten kommer. Även i Nydala har det varit stilla ett par veckor, kanske dags att ta ner yngelfällorna för säsongen. Pejlingen fortsätter men mer om detta kommer i ett senare inlägg, dock lite förkortat då förkylning härjar här på Tången. Jag lovade nog lite för mycket förra veckan, tänker på min kära bänk. I måndags satt jag på den utan problem, på fredag var den på väg under igen. Ni får ursäkta men det verkar bli en följetong ända till slutet. Så till den överraskning vi fick från Aina och Gunnel i Skärhult. Den tårtan smakade mycket bra, tack skall ni ha. Det värmer att få se att man gjort att bra jobb.