European eel, Anguilla anguilla
On Tuesday 18 June, Niclas Carlsson, lab/field technician and master student at Karlstad University, will give a seminar titled: “Low-sloping racks and the importance of bar spacing for eel passage”. The seminar starts at 13:15 in room 5F416 at Karlstad University. Everyone who wants to are welcome to attend the seminar.
Europeisk ål, Anguilla anguilla. Foto: Jörgen Wiklund.
Under senhösten 2018 har forskare från NRRV undersökt två olika typer av låglutande galler (vinkel mot strömriktningen = 30°) och dess effekt på nedströmsvandrande ål (Anguilla anguilla). Studien har utförts i Vattenfalls nya strömränna ”Laxelleratorn” som genom sina mått (24 meter lång, 4 meter bred och 2 meter djup) är i paritet med en intagskanal till ett litet vattenkraftverk.
Bakgrunden tll studien är den stora minskningen av ålbeståndet som har skett sedan mitten av 1900-talet och som lett till att ålen numer är klassad som en akut hotad art (sedan 2005). En av orsakerna tros vara den höga mortaliteten för blankål vid nedströmspassage i anslutning till vattenkraftverk, där framförallt passage genom turbinerna ger låga överlevnadschanser.
Laxelleratorn i Älvkarleby.
För att hindra ålen att passera genom turbinerna eller andra passager med hög mortalitet kan, istället för ett konventionellt intagsgaller, ett låglutande galler (< 30° mot strömriktning) installeras. Dessa leder fisken mot en flyktöppning som leder till en säkrare passage, till exempel en fiskväg eller en fälla, och en återställning av vattendragets konnektivitet. Ett exempel där ett låglutande galler finns installerat är Hertingforsen i Ätran där goda resultat uppnåtts för flera arter (Calles m.fl.).
Totalt märktes 80 ålar (medellängd ± 1 standardavvikelse (SD) = 845 ± 74 mm) med PIT-tags och släpptes ut i strömrännan där de endera fick möta ett α-galler (avleder fisk från botten mot ytan) eller ett β-galler (avleder fisken från ena sidan till den andra). Dessutom testades för vardera galler två olika spaltvidder: 15 och 30 millimeter. De huvudsakliga parametrarna som undersöktes var avledningseffektivitet för respektive gallerkonfiguration och tiden den tog för ålen att passera.
Resultatet analyseras i nuläget men de preliminära resultaten tyder generellt på en god avledande förmåga. Rapporten planeras vara klar under våren 2019.
Se även:
Försöksuppställningen i laxelleratorn.
Kraftag ål är ett samarbete mellan Vattenkraftföretagen och Havs- och vattenmyndigheten, och utgörs av åtgärder men även forsknings- och utvecklingsinsatser för att öka ålens framgång i utbyggda vattendrag. Kraftag åls slutseminarium arrangeras den 21 November i Stockholm, och organisatörerna bjuder in till att “ta del av ny kunskap från utvecklingsprojekt och hör om frivilliga åtgärder som gjorts för ålen i vattendrag och vid kusten”. Seminariets presentationer behandlar bland annat fysiska avledare för nedströmsvandrande fisk, för ålen skonsam kraftverksdrift, möjligheter att övervaka ålvandringen, transporter av blankål och utsättning av ålyngel. Läs seminariets hela program, och anmäl dig, här: www.energiforsk.se/konferenser/krafttag-al/#
Ett låglutande galler (s.k. beta-galler). Då vattenhastigheten mot gallret alltid är mindre än svephastigheten längs med gallret sveps eller leds fisken mot gallrets slut. Vid gallrets slut finns flyktöppningen – tex. en eller flera ingångar till en bypass.
Låglutande galler används allt mer för att leda nedströmsvandrande fiskar till flyktöppningar och säkra pasagevägar förbi vattenkraftverk.Låglutande galler har tillexempel installerats för att passera nedströmsvandrande fisk i Ätran och Mörrumsån. Olle Calles, forskare vid Karlstads Universitet, leder en samling projekt som under det kommande året ska studera för- och nackdelar med låglutande galler med olika spaltvidd. Idén är att experimentellt testa hur låglutande galler med olika spaltvidd påverkar den avledande funktionen för laxsmolt och ål. Men även hydrauliska förhållanden (fallförluster) och drivgodsproblematik kommer att studeras under de olika spaltvidder. Hypotesen, vad gäller fisken, är att låglutande galler har både en fysisk och en beteendemässig avledande funktion. Detta innebär att även fisk som fysiskt kan passera gallret väljer att inte göra det utan att de i stället visar en preferens för flyktöppningarna. Genom att testa olika spaltvidder hoppas man kunna hitta en spaltvidd som är optimal för att kombinera fiskpassage och vattenkraftsproduktion.
Ålprojektet finansieras av Krafttag Ål medan lax experimenten finansieras av Energiforsks “Miljöprogram vattenkraft”.
Läs mer om ålexperimentet här: Betydelsen av spaltvidd på låglutande galler med avseende på ålpassage.
Intresserade barn samlas kring ålakvariet medan Martin Österling och Olle Calles berättar. Foto från Värmlands Folkblad.
Igår presenterades ål och ålforskning för barn i aulan på Karlstads Universitet. Som en del av Barnens universitet berättade Olle Calles och Martin Österling om ålens vandring från Sargassohavet till våra kuster,vattendrag och sjöar, och tillbaka igen. Den kraftiga minskningen av ålbestånden under de senaste årtiondena illustrerades och en ålyngelledare för att leda ålyngel förbi vattenkraftverk byggdes på scen. Tillslut förevisades levande ålar och radiotelemetri-utrustning för intresserade barn. Även Johan Watz, postdoc vid Karlstads Universitet, och Lissie de Groot, Erasmus-praktikant vid universitetet, deltog i arrangemanget.
Lokalpressen var på plats och rapporterade senare om ålen på Barnens universitet:
Värmlands Folkblad: Lärde skolbarn rädda ålar
Nya Wärmlands Tidning: Barnens universitet är tillbaka
Barn studerar ål under ett liknande arrangemang 2011.
För nionde året presenterar “Barnens universitet” föreläsare och forskningsämnen på Karlstads Universitet. Under sex måndagar i höst är barn 8-12 år välkommna att träffa forskare på universitetet. Nästa måndagen, den 10 Oktober, klockan 15:00-15:45 är det dags för Olle Calles och Martin Österling, biologer och forskare vid Karlstads Universitet, att presentera ålen. Martin och Olle berättar om upplägget: “Ålen är en klurig fisk med många hemligheter. Den lever djupt nere i sjöar och hav, men kan faktiskt också klara sig i luft under flera timmar, och klättra uppför lodräta väggar! En annan konstig sak med ålar är att de kan bli väldigt gamla, trots att de är utrotningshotade. Varför är det så? Vi ska lära er mer om ålen och vad man kan göra för att hjälpa till att rädda den.”
Ålen presenteras i Ljungbergsalen, på Karlstads universitet. Barn, föräldrar och andra intresserade är välkomna!
Two articles on the eel fishery and illegal trade of glass eels have been published on the Guardian Environmental Blogs. Despite fishing quotas and trade restrictions tons of European eels are illegally exported to lucrative Asian markets.
Read the articles about the illegal eel trade theguardian.com:
Part I – Illegal eel: black market continues to taint Europe’s eel fishery
Part II – Illegal eel: who is pilfering Europe’s catch?
Glass eels. Photo from The Guardian.
In the second article, NRRV (eng. River Ecology and Management Research Group at Karlstad University) collaborator Florian Stein‘s work in Hong Kong is cited.
Strax innan jul pratade Anders Nilsson, professor vid Karlstads Universitet, om ål och ålforskning i Sveriges Radios Naturmorgon. Lyssna på inslaget här:
Läs mer om vår kommande forskning om ål här: Mot hållbara lösningar för vattenkraft och ål
Hallandsposten skriver om NRRVs ålforskning i Laholm. De intervjuar Jonas Christiansson om ålexperiment och ålpassage. Läs hela artikeln här. Mer information om en del av vårt framtida arbete med ål finns i bloggartikeln “Mot hållbara lösningar för vattenkraft och ål”.
Hertings kraftverk. Till vänster syns det snedställda gallret för nedströmsvandrande fisk medan den återställda älvfåran tar upp bildens högra del.
“Vad är det då som gör Herting- forsens omvandling så unik? Mycket, enligt forskaren Olle Calles, som har följt projektet sedan 2007. Då började universitetet undersöka hur väl skyddsvärda och vandrande fiskar tog sig förbi kraftverket. Okej, blev svaret för laxen. Inte alls bra, var facit för ål och havsnejonöga. Nio år senare är läget ett annat. Nu är dammen borta, fiskens naturliga färdväg har återställts, och ett fisksäkert galler har placerats framför den gamla kraftstationen. Resultatet beskriver Calles som ”otroligt mycket bättre än väntat”:
• Ål och unglax, som tidigare hamnade i turbinen, tar sig tack vare gallret och en flyktöppning vid sidan av kraftverket i stället förbi.
Att riva bort en damm och samtidigt återställa fiskens gamla färdväg hör inte till vanligheterna. Inte heller att – genom ett låglutande fingaller och en flyktöppning – även fånga upp fiskens färdväg nedströms.
– Man har satsat på bästa möjliga teknik, trots att det har påverkat produktionen, och samtidigt låtit forskningen vara med och utvärdera. Den kombinationen är mycket ovanlig, säger Olle Calles, som också prisar samarbetet mellan alla olika intressenter i projektet.”
