Död ved

The paper “Winter sheltering by juvenile brown trout (Salmo trutta) – effects of stream wood and an instream ectothermic predator” by Åsa Enefalk, Johan Watz, Larry Greenberg and Eva Bergman was recently published in the journal Freshwater Biology. The paper presents a study on the sheltering behavior of the juvenile trout in presence and absence of burbot and bundles of stream food. In the abstract the authors write:

1. In boreal streams, juvenile salmonids spend substantial amounts of time sheltering in the streambed and in stream wood, presumably as a means of protection against the physical environment and from terrestrial endothermic predators. Relatively little is known about sheltering by salmonids in response to instream ectothermic predators.
2. We tested the effects of burbot (Lota lota) on the winter sheltering behaviour of PIT-tagged 0+ brown trout (Salmo trutta) in daylight and darkness. Sheltering in the streambed by trout was studied in the presence and absence of fine wood bundles.
3. We found that the use of streambed and fine wood was lower in darkness than in daylight. Availability of fine wood significantly decreased sheltering in the streambed, and this effect was more pronounced in daylight than in darkness. The presence of a burbot significantly decreased sheltering in the streambed, had no effect on use of fine wood and resulted in a higher number of exposed trout.
4. Our results indicate that juvenile brown trout decrease streambed sheltering in response to a burrowing, ectothermic predator.

Read the paper here. If you don’t have access to the journal’s content, email any of the authors.

Today Åsa Enefalk successfully defended her PhD-thesis ”Fine stream wood – Effects on drift and brown trout (Salmo trutta) growth and behavior”. Theopponent was Stanley Gregory from Oregon State University whereas the grading committee consisted of Teppo Vehanen, Natural Resources Institute Finland, Ingrid Ahnesjö, Uppsala University, and Erik Pettersson, Swedish University of Agriculture.

Åsa Enefalk’s supervisors during her PhD were Eva Bergman, Anders NIlsson and Raimo Neergaard

The thesis is available here. Contact Åsa Enefalk for individual papers.

Dr. Åsa Enefalk defending her thesis.

För nästan en vecka sedan sände Naturmorgon i Sveriges Radio P1 ett reportage om Åsa Enefalks forskning om öring och död ved. Åsa är doktorand vid Karlstads Universitet och disputerar den 23 september. Lyssna på inslaget här:

Läs mer popolärvetenskap om Åsas forskning i ett tidigare nummer av Forskning & Framsteg och här på NRRV.se. Åsas avhandling finns tillgänglig online här. 

Åsa Enefalk spikar traditionsenligt upp sin avhandling på väggen vid universitetets entré.

Idag spikade Åsa Enefalk, doktorand vid Karlstads Universitet, sin doktorsavhandling “Fine stream wood – Effects on drift and brown trout (Salmo trutta) growth and behavior”. Åsa kommer att försvara sin avhandling fredagen den 23 september kl. 10:15 i Nyqvistsalen, 9C 203. Alla är välkomna!

Stanley Gregory från Oregon State University kommer att vara opponent medan betygskommittén består av Teppo Vehanen, Natural Resources Institute Finland, Ingrid Ahnesjö, Uppsala universitet, och Erik Pettersson, SLU.

Imorgon, tisdagen den 23 Augusti, kommer Åsa Enefalk, doktorand vid Karlstads Universitet, ge ett seminarium med titeln “Fine stream wood – effects on drift and brown trout (Salmo trutta) growth and behaviour”. Seminariet ges klockan 13:30 i sal 5F416 på Karlstads universitet. Alla är välkomna!

En ung öring gömmer sig bland fin död ved (foto: Anders Tedeholm)

I det senaste numret av den populärvetenskapliga tidskriften Forskning & Framsteg skriver Åsa Enefalk, doktorand vid Karlstads Universitet om hennes forskning om död ved och öring. Artikeln har titeln “Öringen vill ha det risigt” och finns tillgänglig online här. Papperstidningen finns dessutom tillgänglig på de flesta bibliotek och tidningskiosker.

Läs också mer om öring och död ved på nrrv.se.

Under den här veckan har vi sett mycket död ved och öring på NRRV.se. Vi följer därför upp men en kort artikel där Åsa Enefalk, doktorand i ekologi vid Karlstads Universitet berättar mer om öring i skogens bäckar:

En ung öring gömmer sig bland fin död ved (foto: Anders Tedeholm)

“Hur tänker du dig en porlande skogsbäck? Klar och vacker, med barkbåtsvänlig yta? Faktum är att en bäck ska vara full av bråte – då mår fisken bäst. Idag plockar vi människor ut mer ved och virke än någonsin förr. Till och med kvistar och pinnar skördas för att mätta behovet av biobränsle. Risken är stor att vi samtidigt förstör fiskens livsmiljö.

-Jag studerar öring, en fisk som tidigare fanns i nästan varenda värmländsk skogsbäck. Min forskning visar att unga öringar beter sig annorlunda när de har ris och bråte omkring sig, det som vi forskare kallar död ved, säger Åsa Enefalk. De använder veden för att gömma sig i, och de verkar föredra den framför andra gömställen. Min forskning visar att de håller sig gömda i ved även om de får betala för det, genom att de växer sämre. Troligen är det viktigare för dem att överleva än att växa ordentligt. I veden är de skyddade för rovdjur som häger, mink och utter, och även för stora rovfiskar som inte kan ta sig in i bråten.
Idag är det väldigt ont om död ved i bäckarna jämfört med hur det var förr. Men öringen är fortfarande anpassad till ett liv i bäckar så som de såg ut för länge sedan. Åsa Enefalk har visat att död ved kan spela roll för öringen på många sätt.

-En delstudie i min avhandling visar att mängden vattenlevande insektslarver ökar där det finns ris och pinnar. Sådana larver är öringens favoritföda då den är liten.

Slutligen, tror du att din forskning kan innebära något för gemene man?

-Absolut. Vi människor har börjat använda mer och mer biobränsle, som bland annat tillverkas av den döda ved som öringen behöver. Vi kanske bör ställa oss frågan om vi behöver all den energi som vi använder. Kan vi isolera våra hus bättre? Elda spillmaterial från träindustri istället för material direkt från skogen? Eller nöja oss med lite mindre bostadsyta? Skogsägare som vill ha kvar öring i sina bäckar kan se till att området närmast bäckarna lämnas orört vid avverkning. Hela samhället måste göra en avvägning mellan vår vilja att ha levande skogsbäckar, och våra andra behov.”

Åsa Enefalk disputerar under hösten 2016. För mer information om Åsas forskning, kolla hennes artiklar (1 & 2) eller licentiatavhandling.

Förra veckan var Åsa Enefalk inbjuden föreläsare på Sportfiskarnas och fiskevårdsområdesföreningarnas möte i Göteborg. Hon rapporterar om sitt föredrag och ett intressant möte:

“Jag berättade om min forskning om ung öring och fin död ved. De 35-40 åhörarna var engagerade och intresserade av att ta del av ny kunskap. En av de saker som verkade intressera dem mest var att ris och kvistar är viktigt för unga öringar i vattendrag, och att mängden fin ved troligen kan påverka hur många öringar som överlever tills de blir vuxna. Jag själv fick tillfälle att lära mig mer om hur man arbetar med fiskevård i Göteborgstrakten, och vilka möjligheter och problem som man ser. De problem med sedimentation och vägtrummor (vandringshinder) som finns där drabbas vi inte av i Värmland på samma sätt – å andra sidan betyder tättbefolkat område att det finns många fler personer som gör beundransvärda ideella insatser för fiskpopulationerna!”

En ung öring. Foto: Anders Tedeholm.

För mer information om Åsas forskning, kolla hennes artiklar (1 & 2) eller licentiatavhandling.

En ung öring bland fin ved (foto: Anders Tedeholm)

Den vetenskapliga artikeln “Effect of fine wood on juvenile brown trout behaviour in experimental stream channels” av Åsa Enefalk och Eva Bergman, publicerades nyligen i tidskriften Ecology of Freshwater Fish. Artikeln presenterar en studie där författarna undersökt unga öringars beteende i strömakvarier med olika mängder fin ved. I artikelns abstract sammanfattar författarna studien:

“In-stream wood can increase shelter availability and prey abundance for stream-living fish such as brown trout, Salmo trutta, but the input of wood to streams has decreased in recent years due to harvesting of riparian vegetation. During the last decades, fine wood (FW) has been increasingly used for biofuel, and the input of FW to streams may therefore decrease. Although effects of in-stream FW have not been studied as extensively as those of large wood (LW), it is probably important as shelter for small-sized trout. In a laboratory stream experiment, we tested the behavioural response of young-of-the-year wild brown trout to three densities of FW, with trout tested alone and in groups of four. Video recordings were used to measure the proportion of time allocated to sheltering, cruising and foraging, as well as the number of aggressive interactions and prey attacks. Cruising activity increased with decreasing FW density and was higher in the four-fish groups than when fish were alone. Foraging decreased and time spent sheltering in FW increased with increasing FW density. Our study shows that juvenile trout activity is higher in higher fish densities and that trout response to FW is related to FW density and differs from the response to LW as reported by others.”

Ladda ner artikeln här. Har du inte tillgång till tidskriftens innehåll men ändå vill läsa artikeln, kontakta någon av författarna.

Horrsjöälven där två av försökets lokaler återfinns.

Den vetenskapliga artikeln “Effects of fine wood on macroinvertebrate drift in four boreal forest streams” av Åsa Enefalk och Eva Bergman har publicerats i tidskriften Hydrobiologia. Artikeln presenterar forskning om hur fin ved i skogsvattendragen påverkar mängden driftande macroinverterbrater. I abstraktet skriver författarna:

“Most studies of stream wood have focused on pieces ≥0.1 m diameter. However, this approach may overlook an important feature of small streams, where wood <0.1 m can constitute the majority of wood pieces. We examined the effect of fine wood (FW) on local drift of stream macroinvertebrates. The study was carried out at seven sites in four boreal forest streams, from early June to mid-August 2011. This was done by anchoring bundles of FW at each site and measuring drift upstream and downstream of each bundle. We hypothesized that FW would increase drift density, biomass and diversity of aquatic invertebrates. Ten weeks after FW addition, aquatic drift density was higher downstream than upstream of FW bundles, while drift biomass and drift diversity did not differ significantly downstream and upstream of FW.”

Ladda ner artiklen här. Har du ej tillgång till tidskriftens innehåll, skriv till någon av författarna.