Posted by Daniel Nyqvist | Nyheter
Olle Calles, intervjuas om nedströmspassage, mortalitet och forskning kring en ny passagelösning på SR: Ny teknik underlättar fiskvandring
Passage-lösningen som ska utforskas vid Rickleån lär handla om en lösning med ett horisontellt galler ovanpå turbinen och spillvatten som rinner rakt fram och över. Läs lite mer om den forskningen på LTU:s hemsida.
Ett laxsmolt från Klarälven.
Passage-lösningen dom skall pröva i Rickleån är en mindre lyckad lösning. I praktiken kommer den att fungera dåligt. Simmar fisken precis vid ytan kommer den att passera rakt över gallret som det är tänkt, men simmar fisken nån decimeter under ytan kommer den att sugas fast mot gallret eller genom gallret och turbinen om den är tillräckligt liten för att passera gallret.
Andra problem dom även kommer att stöta på är rensningen av skräp som har fastnat i gallret, men det största problemet är troligtvis is-problem i vårat kalla klimat.
Nedströms fiskvandring har aldrig varit något problem förr. Vattnet till turbinerna tog/tar de ut längst ner i botten och överskottsvattnet tillsammans med skräp och flottningstimmer rinner ut över något typ av utskov eller flottningsränna. Dom brukade ha avledare tillverkade av ihop kedjade stockar för att styra skräpet och eventuellt timmer.
Turbintypen dom har använt i bruksforsen Rickleån är klart olämplig för fiskens uppvandring. Turbintypen kräver en hög damm som är dels kostnadskrävande samt hindrar fiskens/ålens vandring, den kräver även att dammen är placerad nedanför forsen. Nästan alla svenska mindre kraftstationer har en mindre damm placerad vid forsnacken samt turbinen placerad i en kraftstationsbyggnad nedanför forsen. Det konceptet tillåter fisken att vandra både upp och nedström i den naturliga fåran om dammen är riktigt utförd. Turbintypen saknar även reglering vilket medför att man måste köra den intermittent om vattenföringen är mindre än turbinens slukförmåga. Turbintypen är klart olämplig för svenska förhållanden både avseende miljön och ekonomi, kräver dyrbara anläggningsarbete i och under vattnet.
Tack för ditt inlägg!
Utan att vara insatt i alla detaljer tycker jag lösningen låter intressant. Det liknar på flera sätt de lösningar med låglutande intagsgaller som vi m.fl. testat vid flera kraftverk för både ål, öring och lax. Om gallrets totala yta är tillräckligt stor torde risken för att fisken sugs fast på, eller genom, gallret vara minimal. Av samma anledning borde fallförlusten kunna minimeras. De fördelar som man spontant ser är att gallret inte kommer ha någon uppstickande delar som kan leda kyla och därmed borde viss typ av isbildning minimeras. Dessutom kommer man enkelt kunna tillvarata spillflöden för att gynna både fiskens passage och skräprensning, dvs man kan vid behov spilla stora flöden över/förbi gallret och på så sätt spola rent från skräp och öka sannolikheten att fisk passerar? Detta kan vara ett problem vid låglutande galler med små så kallade flyktöppningar, dvs inte ens om spillvatten finns att tillgå kan man alltid öka “fiskflödet”. Att fisken inte skulle haft några passageproblem tidigare låter lite konstigt, inte på någon plats där vi studerat fiskens passage av kraftverk har detta varit problemfritt. Undantaget kan vara om kraftverket bara tar en liten del av det totala flödet, men tom då brukar andelen fisk som går genom turbinen motsvara andelen vatten som tas in den vägen. Är inte helt på det klara med hur turbintypen skulle påverka uppströmsvandringen? Fisken kan ju inte gå den vägen utan jag utgår från att man anlägger en separat passage (fiskväg) för uppströmsvandrande fisk? Sen är det ju alltid så att det är bättre för fisken om det inte finns något kraftverk alls, men det kanske är en annan fråga.
Mycket intressant läsning under, info om “Bästa möjliga teknik”. ser att du är insatt i fiskvandringen.
Angående anläggningen i Rickleån, är ej heller jag insatt i hur stort galler dom har, ritningarna är censurerade. Om intagsgallret sticker upp över vattnet, medför inga isproblem om gallret är tillverkat av rostfritt stål. Rostfritt leder värme mycket dåligt. För att minimera isproblemet är det viktigt att intagsgallret och vattenvägarna är stora för att hålla ner vattenhastigheten. Har man för stor vattenhastighet hinner/kan det ej byggas upp ett skyddande istäcke. Själva isen fungerar som ett isolerande täcke för kylan, bättre K-värde än betong. Om det sen snöar på isen blir det bättre, K-värdet på nysnö är som stenull. Att konstruera med liggande galler som tar vatten från ytan, och låta lagom mycket vatten passera över gallret förutsätter att man har en reglerbar turbin. Dom har valt en olämplig turbin som ej går att reglera. Jag har haft den uppfattningen att nedströmsvandrande fisk går vid ytan, vilket medför att vattenintaget för turbinerna bör ske vid botten, viket även minimerar isproblemen. Turbintypen dom har valt kräver kostsamma anläggningsarbeten i och under vattnet samt en onödigt dyr och hög damm som hindrar fiskvandringen. Hade dom valt en annan turbintyp som klarar 2kap 3§ miljöbalken, med intaget ovanför forsen och utloppet nedanför forsen, behövs ej någon kostnadskrävande konstgjord fiskvandringsväg. Fiskvandringen kan ske, både upp och nedströms i den naturliga fåran. Ett exempel är Niagarafallen, den bästa svenska anläggningen jag vet av och har sett är stationen i Slagnäs Skellefteälven byggd på 80talet.
Att det är bäst för fisken om det ej finns vattenkraft håller jag ej med om. Luleälven som utnyttjas har inte mindre fisk än dom outnyttjade älvarna här uppe. Det finns kanske 1000tal sjöar med öring och röding som existerar för att det finns naturliga vandringshinder som gör att inga främmande arter kan vandra och “konkurrera ut” rödingen och öringen. I dessa vattendrag och även andra vattendrag kan jag ej se att vattenkraftverk ger bestående skador. Mycket av vattenkraftens negativa sidor med snabba och stora variationer i dämningsmagasinen härrör till kärnkraften. Varken kärnkraft eller vindkraft fungerar om man ej har Vattenkraft eller Kol/oljeeldade Kraftverk att reglera den andra kraften med.
Mer info om “Bästa möjliga teknik”: https://www.havochvatten.se/hav/vagledning–lagar/vagledningar/dammar-och-vattenkraftverk/basta-mojliga-teknik.html
Intressant!
Val av turbin kan jag inte uttala mig om, men jag är väl bekant med att isen sällan utgör något problem när väl isen lagt sig, gärna med ett snötäcke över. Hoppas du fortsätter visa intresse för våra inlägg!